Vad är priapism och hur kan man behandla det?
Orsakerna till priapism kan bero på läkemedel för behandling av erektil dysfunktion, missbruk (alkohol eller droger) eller vissa tillstånd och skador.
Även om det är sällsynt, utgör det i vissa fall en nödsituation som kräver omedelbar uppmärksamhet. Om det inte blir behandlat i tid leder det till permanent erektil dysfunktion.
Vad är priapism?
Priapism är en långvarig erektion som varar i mer än fyra timmar. Det kan bero på sexuell stimulans, men inte nödvändigtvis.
Denna term kommer från en gud inom grekisk mytologi: Priapus, son till Dionysos och Afrodite. Enligt legenden föddes Priapus med en enorm penis. Han var symbolen för fertilitet, eller manlig sexualitet.
Priapism är inte ett särskilt vanligt tillstånd. Det är mer vanligt hos män över 30 år man kan även förekomma hos barn med sicklecellssjukdom.
Förekomsten av detta tillstånd uppskattas till 1,5 fall per 100 000 personer per år. Hos män över 40 år är andelen något större; 2,9 fall per 100 000.
Enligt viss forskning har tillståndet blivit vanligare under senaste åren, på grund av överdriven eller otillräcklig användning av läkemedel för behandling av erektil dysfunktion, såsom sildenafil.
Vi tror att du kanske också vill läsa den här artikeln: Vad anses vara en mikropenis och vad kan man göra åt det?
Typer och symtom
Symtomen på priapism varierar beroende på typ. Det kan vara ischemiskt eller icke-ischemiskt, beroende på om det är svårt att tömma corpora cavernosa, dvs. överdrivet blodflöde till penis.
1. Ischemisk priapism
Ischemisk priapism är den vanligaste formen av detta tillstånd. Det orsakas av oförmågan eller svårigheten hos venöst blod att lämna penis på grund av en obstruktion eller ett problem med sammandragning av den glatta muskulaturen.
Samtidigt minskas också inflödet av arteriellt blod, vilket kan orsaka ischemi i corpora cavernosa. Dessutom, om det sitter i över tid, leder det till fibros, eftersom det ackumulerade blodet förlorar syresättning vilket i sin tur leder till ökad acidosr.
Symtom på ischemisk priapism inkluderar följande:
- En långvarig erektion
- Ökande smärta
- Ett styvt penisskaft med mjukt ollon
2. Icke-ischemisk priapism
Detta tillstånd är mindre vanligt. Till skillnad från det föregående beror detta på överskott av blodflöde in i corpora cavernosa, och större än utflödet.
Detta kan uppstå på grund av ett slag eller skada. Men eftersom blodet som ansamlas är rikare på syre finns det ingen risk för ischemi.
Symtomen på detta tillstånd inkluderar följande:
- En långvarig erektion.
- Penisskaftet är inte helt styvt.
- Det är mindre smärtsamt.
Gillar du den här artikeln? Vi tror att du också kan vilja läsa: Hur du förbättrar din partners erektion
Orsakerna till priapism
Priapism är vanligtvis sekundärt till en förändring av de hemodynamiska mekanismerna som bidrar till en minskning av blodvolymen i corpora cavernosa. I sin tur kan problemet vara relaterat till blodkärlen, musklerna eller nerverna.
Och även om det inte är möjligt att ta reda på grundorsaken i vissa fall, finns det flera faktorer, och även vissa tillstånd, som kan vara orsakande faktorer. Vi ska berätta om dessa nedan.
Vissa sjukdomar och tillstånd
Återkommande priapism förekommer ofta hos män med sicklecellsjukdom och, i mindre utsträckning, med andra blodsjukdomar: leukemi, multipelt myelom och talassemi.
Andra sjukdomar som kan associeras med priapism inkluderar följande:
- Cancer i penis, urinblåsa, prostata eller ändtarm.
- Neurologiska sjukdomar som encefalopati och multipel skleros.
- Infektionssjukdomar som påssjuka och malaria.
- Inflammation som prostatit och tromboflebit.
- Andra sjukdomar som gikt, amyloidos och Fabrys sjukdom.
Mediciner
En episod av priapism kan uppstå som en bieffekt av vissa mediciner som man använder för att behandla olika patologier och störningar. Bland dessa ingår följande:
- Antikoagulantia, såsom warfarin och heparin.
- Andra läkemedel som används vid behandling av erektil dysfunktion.
- Anxiolytika, antidepressiva och läkemedel mot psykotiska störningar.
- Androgener och andra hormoner: testosteron, gonadotropinfrisättande hormon.
- Injektion av vasoaktiva ämnen: enligt studier är detta en av de huvudsakliga orsakerna till priapism.
- Antihypertensiva läkemedel, inklusive kalciumantagonister, som kan ge en venocklusiv effekt, och alfablockerare.
Skador
Trauma och skador på penis, perineum eller bäcken härrör i vissa fall från fistlar, vilket orsakar ett onormalt flöde av arteriellt blod till corpus cavernosum. Likaså kan skador på ryggmärgen påverka erektionsmekanismerna, vilket gör att bulbocavernosus-reflexen går förlorad.
Andra orsaker
Priapism kan också bero på:
- Överdriven alkoholkonsumtion.
- Droger, som kokain och heroin.
- Bett från spindlar och andra spindeldjur, såsom skorpioner.
Diagnos och behandling
Vid diagnos av priapism kommer läkaren att leta efter skillnader i symtom. Till exempel, vid ischemisk priapism, är erektionen smärtsam. Dessutom kan patienten verka upprörd. Vid icke-ischemisk priapism verkar penis vara i ett tillstånd av ofullständig erektion.
Läkaren ställer frågor för att få en historik till situationen. Ytterligare studier får sedan komplettera diagnosen. Dessa inkluderar blodgasanalys, som visar om det kavernösa utrymmet är fullt av arteriellt eller venöst blod och om det finns hypoxi och acidos. Läkaren kan också utföra dopplerultraljud och selektiv arteriografi.
Även om syftet med behandlingen av den ena eller andra typen av priapism kan vara liknande, skiljer sig verkningsmekanismerna. Detta inkluderar även behovet av vård. Venoocklusiv eller ischemisk priapism kräver omedelbar behandling och något mer invasiva åtgärder.
I detta läge, så för att främja utflödet av blod från corpora cavernosa, kan läkaren administrera ett potent analgetikum tillsammans med applicering av lokal kyla. Patienten kan också få subkutant terbutalin.
Om tillståndet är ihållande, kommer en medicinsk tekniker att utföra en aspiration för att dränera blodet.
Om blodet inte rinner naturligt eftersom det är för tjockt, applicerar teknikern en rengöring med en fysiologisk koksaltlösning. Och om erektionen kommer tillbaka, kommer man att förutom att utföra ny aspiration, göra en intrakavernös injicering av en alfa-adrenerg agonist.
I vissa fall av icke-ischemisk priapism är behandling inte nödvändig, eftersom det vanligtvis inte leder till komplikationer. Den största åtgärden man gör i dessa fall är att minska flödet genom exempelvis selektiv embolisering.
När ska man kontakta läkare
Ibland går en episod av priapism om av sig själv. Det kan dock också utgöra en nödsituation. Beroende på svårighetsgraden kan det även leda till efterverkningar, såsom permanent erektil dysfunktion.
När en erektion varar i flera timmar ska du omedelbart uppsöka en akutmottagning. Läkaren kan då avgöra vilken typ av priapism det är, och eventuella behandlande åtgärder.
Å andra sidan kräver återkommande episoder förebyggande behandling. Som en åtgärd kan läkaren rekommendera att avbryta vissa läkemedel. Likaså bör patienten undvika att konsumera mediciner eller ämnen som kan bidra negativt till tillståndet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Altman A, Seftel A, Brown S, Hampel N. Cocaine associated priapism. J Urol. 1999; 161: 1817-1818.
- Aoyagi T, Hayakawa K, Miyaji K, Ishikawa H, Hata M. Sildenafil induced priapism. Int J Impot Res. 2001; 13: 357-359.
- Bschleipfer T, Hauck E, Diemer T, et al. Heparin-induced priapism. Int J Impot Res. 2001; 13: 357-359.
- Bugarín González R, Casais Gude J, Alonso López C, et al. Priapismo. JOUR Medicina Integral. 2002; 40(8); 338 – 342.
- Capua Sacoto C, Lujan Marco S, Morales Solchaga G, et al. Cáncer de pene: Nuestra experiencia en 15 años. Actas Urol Esp. 2009; 33(2): 143-148.
- Eland I, Van der Lei J, Stricker B, Sturkenboom M. Incidence of priapism in the general population. Urology. 2001; 57: 970-972.
- Madrid F, Díez A, Madrinero C, Rivas J, Delgado M, García J. Priapismo secundario a la administración de testosterona en el tratamiento de la pubertad retardada. Arch Esp Urol. 2001; 54; 703-705.
- Miguélez E, Rodríguez L, Sáenz I. Priapismo. Actualización en Andrología. 1998; 24: 17-32.
- Pagà Carbonell J, Peri L. Priapismo de alto flujo y larga evolución: Presentación de un caso y propuesta de algoritmo diagnóstico y tratamiento. Actas Urol Esp. 2005; 29(7): 708-710.
- Zúñiga P, Martínez C, González L, Rendón D et al. Sickle cell disease: A diagnosis to keep in mind. Rev. chil. pediatr. 2018; 89(4): 525-529.
- Rodríguez, R., Et al. (2015). Priapismo. Actas Urol Esp vol.29 no.10. https://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0210-48062005001000008