Vad är portvaktskörteln och vad visar den?

Portvaktskörteln, på engelska the sentinel lymph node, är en mycket viktig lymfkörtel när man vill diagnosticera, gradera och behandla cancer, speciellt bröstcancer. Att identifiera den korrekt kan bespara cancerpatienten operation och andra ingripanden.
Vad är portvaktskörteln och vad visar den?

Senaste uppdateringen: 01 februari, 2021

Onkologiska sjukdomar leder ofta till överanvändande av olika procedurer när man behandlar patienter. Tekniken med portvaktskörteln sparar in några steg och man kan undvika operation som kanske är onödig.

Portvaktskörteln är den första lymfknutan dit cancercellerna tar sig efter att de separerat från den primära tumören. Det är alltså inte en metastas i ordets egentliga mening, men mekanismen är liknande. Maligna celler ger sig av från den begränsade cancern i något organ till andra områden, och en del tar sig till en närliggande lymfknuta.

När det gäller bröstcancer spelar portvaktskörteln en nyckelroll när man avgör hur utbredd cancern är i kroppen. Genom en biopsi av portvaktskörteln hos en patient kan läkarna förutspå hur sjukdomen kan komma att utvecklas för just den personen.

Dessutom hjälper informationen från portvaktskörteln när man ska planera behandlingen efter biopsin. Baserat på den katalogiserade spridningen av cancern kan läkarna bestämma om man ska använda endast operation, eller kemoterapi plus strålning, eller någon annan kombination.

Framsteg tack vare portvaktskörteln

Portvaktskörtelbiopsi är ett viktigt framsteg inom onkologin. Tänk dig att innan denna teknik måste en kvinna med bröstcancer genomgå en stor operation där man avlägsnade en del av lymfkörtlarna närmast primärtumören.

Detta är ingen liten operation och en av de vanligaste negativa följderna är lymfödem, vilket betyder att lymfvätskan inte kan cirkulera fritt. När vätskan inte kan cirkulera fritt, sipprar den in i de mjuka vävnaderna och orsakar en inflammation i armen.

Att ta bort hela systemet av lymfkörtlar har två målsättningar: att diagnosticera cancerns utbredning och att behandla eventuella metastaser som redan finns där. Problemet med denna teknik är att om resultatet av den efterföljande biopsin visar sig vara negativt, var hela operationen onödig. Kvinnan har då alltså blivit drabbad av följderna helt i onödan.

Tanken med att minska operationens omfång är att förbättra patienternas livskvalitet. Man måste fortfarande göra ett ingrepp, men snittet är mindre och kirurgen kommer att ta bort körteln endast om biopsin visar att det finns maligna celler.

Portvaktskörteln: En kvinna med höjd arm.
Vid bröstcancer hittar man portvaktskörteln i armhålan som är närmast tumören.

Biopsi av portvaktskörteln

Metoden där man gör en biopsi på portvaktskörteln är en del av protokollet för vissa typer av bröstcancer. Man har också experimenterat med malignt melanom, men man debatterar fortfarande hur användbart det är.

Som vi tidigare nämnde, gör man denna biopsi genom att ta ett prov från den första körteln dit cancercellerna “läcker” från primärtumören, för att se om där finns maligna celler. Om resultatet är negativt kan man därmed vara säker på att tumören är begränsad och innesluten i organet.

Det betyder att man kan göra ett mindre snitt än vad som krävs för en stor operation där man tar bort systemet av lymfkörtlar, men det kan fortfarande innebära bieffekter. Den vanligaste bieffekten är blödning från såret och infektion vid snittet. Dock är risken ändå mycket liten.

Ta reda på mera: Hur man kan upptäcka cancer

Hur vet man vilken körtel som är portvaktskörteln?

Portvaktskörteln: En kvinna gör ultraljud för att hitta bröstcancer.
Det bästa sättet att hitta portvaktskörteln varierar med sjukvårdsteamet.

För att kunna utföra biopsin måste läkarna först identifiera portvaktskörteln. För att göra detta använder sjukvården sig av tekniker som gör att denna körtel blir mer synlig än övriga körtlar. På så sätt kan kirurgen hitta rätt ställe inför operationen.

Ett sätt att markera portvaktskörteln är med radioaktivitet. Först injicerar man en lösning med radioaktivt medel i området nära primärtumören. Denna lösning kommer sedan att sprida sig till lymfsystemet och göra den första körteln i kedjan radioaktiv.

En annan teknik är att använda blå färg. Istället för den radioaktiva substansen injicerar man blå färg, vilken sen gör samma resa och flyttar sig från området vid den primära tumören till den första närliggande körteln.

Valet av vilken metod man ska använda beror på teamet som ska behandla sjukdomen. Båda metoderna hittar effektivt portvaktskörteln och deras negativa effekter är minimala. Det radioaktiva ämnet är svagt och ska därför inte orsaka några inre strålningsproblem i cellerna. Det blå färgämnet å sin sida kan orsaka en blåaktig missfärgning av urinen under en tid.

Vad visar resultatet av biopsin?

Det finns två sätt att gå vidare efter en biopsi av portvaktskörteln. Om resultatet är negativt betyder det att man inte hittat några maligna celler, så det finns heller ingen anledning att operera. Läkarna utvärderar den enskilda patientens situation och påbörjar en lämplig behandling.

Om resultatet skulle vara positivt, måste man ta till en utökad operation. Det betyder nämligen att cancercellerna har upptäckts i de närliggande körtlarna och att tumören därmed har expanderat.

Som vi alltid vill påpeka är det inom onkologin mycket viktigt att upptäcka tumörerna i tid. Ju tidigare proceduren kan genomföras, desto snabbare får man resultaten och därmed blir prognosen också bättre.

It might interest you...
Vad är orsakerna bakom inflammerade lymfkörtlar?
Steg för HälsaLäs det Steg för Hälsa
Vad är orsakerna bakom inflammerade lymfkörtlar?

Lymfkörtlarna fungerar som flytande filter för lymfvävnaden. Inflammerade lymfkörtlar är ett vanligt tillstånd och här är de bakomliggande orsakern...



  • Jaimovich, León. “Micrometástasis en el ganglio centinela en melanoma maligno.” Arch. Argent. Dermatol 60 (2010): 133-138.
  • Colmenares, Josepmilly Peña, et al. “Detección ganglio centinela con azul patente cáncer de mama localmente avanzado después de quimioterapia neoadyuvante.” Revista Venezolana de Oncología 24.3 (2012): 217-225.
  • Álvarez, Nadia Jesús López, et al. “Biopsia ganglio centinela en cáncer de mama.” RECIMUNDO 3.4 (2019): 279-295.