Vad är näringspsykiatri och hur kan det hjälpa oss?

5 minuter

Skriven och verifierad av nutritionisten Maria Patricia Pinero Corredor.

Senaste uppdateringen: 17 februari, 2023

Vi vill alla ha en god mental hälsa, men faktorerna kring det är komplexa. Bland dessa faktorer är näring avgörande och är i sin tur ett mycket intressant studieområde när det kommer till psykiatriska störningar. Brist på näringsämnen bidrar nämligen till dålig hjärnhälsa. Och det är precis här som begreppet näringspsykiatri kommer in i bilden.

Detta är ett nytt forskningsfält som använder mat och näringstillskott i behandling och förebyggande av psykisk ohälsa. Medan konventionell medicin mer förespråkar användning av läkemedel och behandlingar vid till exempel depression, har det fastställts att brist på aptit, söta livsmedel och vanan att hoppa över måltider kan ha en inverkan på sjukdomar inom detta område.

Därför måste vi vara uppmärksamma på näringsfaktorer som är sammanflätade med mänsklig kognition, beteende och känslor. I den här artikeln ska vi berätta vad näringspsykiatri är och hur man kan använda det för att lindra psykiska problem.

Hur påverkar kosten vår mentala hälsa?

Enligt tidskriften Nutrititon Journal är psykiska störningar 4 av de 10 vanligaste orsakerna till funktionshinder i USA och andra utvecklade länder. Dessutom kan en av orsakerna bakom dem vara brist på vissa näringsämnen.

Vissa studier visar att många psykiska tillstånd kan börja som ett inflammatoriskt svar i tarmen. Responsen är förknippad med brist på probiotika, mikronäringsämnen och omega-3.

Annan forskning styrker dessa resultat . Till exempel kan personer med ångest och depression förbättra sitt humör med tillskott av zink, magnesium, omega-3 och B-vitaminerkomplex och D3.

I det speciella fallet med magnesium har ett dagligt tillskott av magnesiumcitrat visat sig leda till signifikant lindring av depression och ångest, oavsett ålder, kön eller sjukdomsnivå.

När det gäller omega-3, menar vissa studier att de är avgörande för hjärnans utveckling och funktion. Man har kopplat låga nivåer av ämnet till dåligt humör, kognitiv funktionsnedsättning och dålig förståelse.

Användningen av probiotika har också utforskats inom näringspsykiatrin. Forskning har funnit att om man konsumerar goda levande bakterier dagligen kan detta minska depression och ångest. Faktum är att vissa specialister har myntat termen “psykobiotika” för att hänvisa till probiotika med en positiv inverkan på mental hälsa.

Vi tror att du kan vara intresserad av att läsa detta också: Att dricka alkohol under graviditeten kan förändra formen på bebisars hjärnor

Vad är målet med näringspsykiatri?

I en studie om näringspsykiatri ställer forskarna upp vissa mål för hur man ska tillämpa näring vid psykiska störningar. De viktigaste utmaningarna för detta forskningsområde är följande:

Utöka kostinterventioner vid psykiska störningar, på klinisk nivå och befolkningsnivå.
Tydligt identifiera de biologiska orsakerna som stödjer kopplingen mellan kost och psykisk störning.
Utveckla vetenskapliga studier som stödjer effekten av viktiga näringsämnen och psykobiotika på psykiska sjukdomar. Dessutom behöver vi kunna förutsäga deras svar på behandlingen.
Genomföra observations- och experimentella studier i psykoser inriktade på kost och kostbehandlingar.

Hur ska matintaget se ut enligt näringspsykiatri?

Näringspsykiatrin inkluderar ett högt intag av grönsaker, fullkorn, nötter, fisk och frön, med lite eller ingen processad mat. Många studier visar att den bästa maten för hjärnan är den som skyddar hjärtat och blodkärlen. Följande sticker ut mest i detta avseende:

Fet fisk: Fet fisk, som lax, sardiner och öring, är en källa till omega-3-fettsyror. Enligt olika studier kan de hjälpa till att fördröja mental försämring och förebygga Alzheimers sjukdom. Studier visar också på den antidepressiva effekten av omega-3.
Valnötter: Enligt tidskriften Hospital Nutrition hjälper linolenfettsyran i valnötter till att sänka blodtrycket och hålla artärerna fria. Detta är bra för både hjärtat och hjärnan.
Jordgubbar och blåbär: Pigmenten i dessa frukter är antocyaniner. Enligt en grupp experter fungerar de som antiinflammatoriska medel och antioxidanter som saktar ner hjärnans åldrande och minskar risken för neurodegenerativa sjukdomar.
Broccoli och gröna bladgrönsaker: Gröna bladgrönsaker som broccoli, spenat, grönkål och annan kål har högt innehåll av vitamin K. Studier visar att detta vitamin kan hjälpa till att bromsa kognitiv nedgång och gynna bättre minne.
Kaffe och te: Studier visar att koffein kan stimulera frisättningen av serotonin, ett ämne som får oss att må bra. På lång sikt kan kaffekonsumtion minska risken för Alzheimers och Parkinsons sjukdom.
Gurkmeja: Kurkumin, en aktiv ingrediens i gurkmeja, är en potent antioxidant med antiinflammatoriska egenskaper. Forskning har visat på fördelarna det har på minnet, och det finns också studier som visar att det hjälper mot depression.

Gillar du den här artikeln? Du kanske också vill läsa: Hjärnaneurysm: Vad det är och hur du kan förebygga det

Tarmmikrobiotans betydelse

Tarmmikrobiotan är de miljontals “goda” bakterier som lever tillsammans i matsmältningskanalen och spelar en grundläggande roll för hälsan. Det finns idag bevis på sambandet mellan hjärnans funktion och tarmmikrobiotan, och möjligheten att de påverkar neuropsykiatriska störningar.

De “bra” bakterierna skyddar slemhinnan i tarmarna och säkerställer en stark barriär mot gifter och “dåliga” bakterier. Dessutom har de en dubbelriktad roll mellan matsmältningskanalen och det centrala nervsystemet, kallad tarm-hjärnaxeln.

Vissa experter betraktar denna axel som en grund för många neurologiska störningar med hög inverkan, såsom Alzheimers, Parkinsons och multipel skleros.

näringspsykiatrin och tarmmikrobiotan — En del av näringspsykiatrin är inriktad på att studera sambandet mellan balansen i tarmmikrobiotan och mental hälsa.

Näringspsykiatri: Ett fält i utveckling

Även om det finns mycket bevis på sambandet mellan kostkvalitet och vanliga psykiska sjukdomar, är det baserat på observationer. Få randomiserade kontrollerade studier har genomförts, särskilt i kliniska grupper.

De flesta studier har fokuserat på sambandet mellan kost och depression. Andra allvarligare psykiska sjukdomar, såsom bipolär sjukdom och schizofreni, har dock endast undersökts i begränsad omfattning.

Även om näringspsykiatri är ett mycket ungt forskningsområde, blir användningen av kosttillskott ett alltmer populärt komplement för att förbättra mental hälsa i alla åldersgrupper.

Det är slående att medicinsk utbildning fortfarande inte inkluderar området näringskunskap för behandling av psykiska störningar som en del av yrkesutbildningen. Som indikerat av en grupp experter domineras medicinsk behandling fortfarande av läkemedel (som antidepressiva) och psykiatriska behandlingar. Dessa kan dock förhindra mindre än hälften av dessa sjukdomar.

I detta avseende föreslår en undersökning att man bör sammanställa resultaten av högkvalitativa studier och implementera näringspsykiatri i klinisk praxis. Detta är en viktig uppgift för framtiden för detta kunskapsområde.

I en publikation av Nutrition Society kan man läsa att näringsinsatser avsevärt kan minska bördan av psykisk ohälsa. I publikationen rekommenderar författarna också att granska robusta bevis och att samhällen samarbetar för att dela sina resultat.

Särskilt forskning om immunsystemet, oxidativ biologi, hjärnans plasticitet och tarm-hjärna-mikrobiomet föreslås som nyckelmål.

För att vi ska skapa ett mer psykiskt hälsosamt samhälle måste läkare och psykiatriker vara tydliga med sambandet mellan kost och psykiska störningar. Psykonäring bör vara en alternativ eller kompletterande terapi.