Vad är hjärnans neuroplasticitet? Förmågan till förändring
Hjärnans neuroplasticitet, även känd som cerebral plasticitet, är en av de viktigaste upptäckterna om människokroppen. Det är hjärnans förmåga att ändra och anpassa sig till nya beteenden eller upplevelser.
Fram tills för inte så länge sedan har forskare trott att neuralkretsar endast bildas och förändras under barndomen. Med andra ord har de trott att det varit omöjligt att ändra eller skapa nya kopplingar i vuxen ålder, baserat på erfarenheter eller lärande.
Men forskare har upptäckt att neuronerna i hjärnan ständigt kan regenerera. I själva verket gör de detta inte bara anatomiskt, utan de kan också bilda nya kopplingar. Detta koncept är ofta känt som “neuroplasticitet.” Även om det verkar simpelt, är detta ett fenomen som gör att hjärnan kan återhämta sig från vissa skador eller störningar.
I den här artikeln berättar vi allt du behöver veta om hjärnans neuroplasticitet.
Vad är hjärnans neuroplasticitet?
Tidigare trodde forskare att nervvävnad bara kunde förändras tidigt i livet. Detta innebar att de trodde att det var omöjligt att återhämta sig från hjärnskador. Under de senaste åren har forskare dock upptäckt att detta inte är fallet.
Neuroplasticitet är neuronernas förmåga att regenerera. De gör detta både anatomiskt och funktionellt. Det är faktiskt en process som involverar många biokemiska och metaboliska reaktioner. Det betyder också att hjärnan har stor anpassningspotential.
Neuroplasticitet avser hur vårt nervsystem kan skapa nya kopplingar. Det gör det som respons på ny stimuli, information, eller även för att läka skador i gamla kopplingar.
Forskare började uppmärksamma denna fråga på 1960-talet. De lade märke till flera fall av vuxna som hade verkat återhämta sig ett efter att de hade drabbats av stroke. Detta gjorde att man började utföra olika avbildnings- och stimuleringstester för att visa att neuroplasticitet existerar. Forskare fortsätter fortfarande att studera olika aspekter av detta fenomen.
Du kanske också vill läsa: De bästa tipsen för att ha en ung och vital hjärna
Hur fungerar hjärnans neuroplasticitet?
Synapsen är det område där neuroner kommunicerar med varandra. När vi föds finns det bara ett begränsat antal synapser per neuron i hjärnbarken. Faktum är att specialister tror att det finns cirka 2500 synapser per neuron. Men med åren ökar detta antal till nästan 10 000 synapser per neuron.
Detta händer eftersom vi, när vi växer, upplever och lär oss olika beteenden. Allt detta leder till bildandet av nya hjärnkopplingar och stärkandet av andra. Men det betyder också att de som du inte använder dör.
Tack vare hjärnans neuroplasticitet kan den regenerera eller bilda nya synapser under hela livet. I själva verket händer detta genom olika molekylära och kemiska mekanismer. Det är därför som synapser blir stärkta, eller till och med ökar i antal, varje gång du lär dig något nytt.
De viktigaste som händer är att:
- Neuroner återfår sin funktion. Detta händer eftersom balansen mellan joner i och utanför nervcellerna återställs.
- Delar av skadade neuroner blir återställda, särskilt axonen.
- Det finns en återhämtning av kretsar som tidigare inte varit aktiva.
Dessa reaktioner är mycket komplicerade. De resulterar dock i att det skapas fler kopplingar i hjärnan.
Du kanske också är intresserad av: Att vara lycklig är inte en utopi: reflektioner om lycka
Betydelsen av detta konstaterande
Hjärnans neuroplasticitet är viktig främst inom terapi. Genom att veta om att denna process existerar har många forskare upptäckt att det är många hjärnskador som man faktiskt kan behandla. Genom att skapa nya kopplingar kan hjärnan nämligen återställa vissa funktioner.
Forskare studerar exempelvis detta hos personer med traumatiska skador. Men det finns även andra sjukdomar som läkare kan förbättra med denna kunskap:
- Tvångssyndrom
- Vissa typer av schizofreni
- ADHD: hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning
- Ångest och depression
Förhoppningsvis kommer specialister att fortsätta lära sig mer. Ju mer vi vet om hjärnan, ju bättre kommer vi att kunna behandla många fler sjukdomar i framtiden.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
-
Costandi, M. (2016). Neuroplasticity. MIt Press.
- Virginia Garcés-vieira, M., & Camilo Suárez-escudero, J. (2014). Neuroplasticidad: aspectos bioquímicos y neurofisiológicos Neuroplasticity: Biochemical and neurophysiological aspects. Rev CES Med (Vol. 28).
-
Demarin, V., & MOROVIĆ, S. (2014). Neuroplasticity. Periodicum biologorum, 116(2), 209-211.