Vad är kollektivism? En filosofi om individens värde

Kollektivism är en filosofisk ståndpunkt som försvarar en grupps eller ett samhälles behov och välfärd framför individers. Vad kännetecknar denna rörelse? Lär dig allt om det här!
Vad är kollektivism? En filosofi om individens värde

Skriven av Equipo Editorial

Senaste uppdateringen: 05 april, 2023

Kollektivism är en filosofisk ståndpunkt som försvarar kollektivets överlägsenhet över individen. Den förutsätter alltså att det allmännas bästa går före det personliga.

Således motiverar det inrättandet av regimer med hög statlig intervention, där individuella rättigheter är av liten betydelse. Därför, ur ett politiskt och ekonomiskt perspektiv, kan man definiera kollektivism som en doktrin som antar att varor och produktionsmedel ska ägas av staten eller samhället.

Kollektivismens egenskaper

För att bättre förstå detta perspektiv beskrivs dess huvudsakliga egenskaper nedan. Dessa är de viktigaste.

Överlägsenhet av kollektivet

Kollektivismen sätter alltid kollektiva intressen över varje individs personliga intresse. Detsamma sker i fallet med två grupper av olika storlek; i detta fall gynnas den som består av det största antalet personer framför den andra.

Därför, i den kollektivistiska diskursen, är individens uppoffring ofta närvarande eftersom kollektivet anses vara den moraliska prioriteringen.

Vi tror att du kan vara intresserad av att läsa detta också: Vad är logoterapi inom psykologin?

Ett språkbruk som anspelar på ett konglomerat av människor

I den kollektivistiska vokabulären är det vanligt att hitta en rad ord som anspelar på grupper av människor, såsom samhälle, nation, gemenskap, brödraskap, systraskap, kamratskap, kollektivitet, skrå, bolag, fackförening och social klass och andra liknande termer.

En frekvent användning av dessa ord och deras derivat representerar en pålitlig indikator på en kollektivistisk mentalitet, särskilt i politiska och organisatoriska diskurser.

kollektivism
I politiska marscher och kampanjtal kan man märka om det finns kollektivistiska drag genom att lyssna efter det kollektivistiska språket.

Kollektivism är vanligt bland en mängd olika ideologier

Kollektivism är en generisk kategori som i sin tur inkluderar en mängd olika perspektiv och ideologier. Alla dessa delar kollektivets upphöjelse.

Några av dessa positioner är följande:

  • Socialism
  • Kommunism
  • Nationalism
  • Korporatism
  • Fascism

Den behöver en stark centralmakt

För att kollektivismen ska fungera behöver den en kraftfull enhet som har kapacitet att representera kollektivet och agera för dess räkning. För att göra detta måste denna enhet kunna införa åtgärder som offrar den mindre gruppen till förmån för den större.

Vissa kollektivistiska policyer involverar ingripanden, såsom priskontroller för att försvara majoriteten, rättsliga prejudikat till förmån för fackföreningar, statligt ägande av företag för samhällets bästa och mediacensur för att förhindra spridning av idéer som kan störa den allmänna harmonin.

Det är dock också viktigt att notera att detta medför risken att mäktiga enheter kommer att dra fördel av sin position för att agera för personlig vinning. Detta är till exempel vad som händer i fallet med totalitära regimer.

Social splittring

Ett annat karakteristiskt drag hos kollektivismen är tendensen att skilja mellan sociala klasser. För detta ändamål tillgriper man vanligtvis klassificeringar i motsatsställningar, såsom rika-fattiga, arbetarklass-medelklass.

Det är emot individualism

Individualism är en social, politisk och ekonomisk doktrin som försvarar individuella behov och välfärd över gruppens eller samhällets. Det främjar också självständighet och självtillit.

I individualistiska kulturer definieras beslut, prestationer, mål och önskningar vanligtvis som individuella snarare än kollektiva. Därför tenderar människor i denna typ av kultur att prioritera social prestige, framgång, dominans och personlig rikedom.

När det kommer till kollektivistiska kulturer, å andra sidan, tenderar människor att definiera sig själva utifrån sina band inom gruppen. Med andra ord, det finns ett större intresse för andras välfärd, omsorg om social rättvisa och engagemang för traditioner.

individualism och konkurrens på arbetsplatsen
Individualistiska kulturer lägger ofta mer vikt vid exempelvis personlig framgång på arbetsplatsen. Kollektivistiska kulturer lägger å andra sidan mer vikt vid samarbete och lagarbete.

Gillar du den här artikeln? Du kanske också vill läsa: Vad är avhumanisering? När vi glömmer att en människa är en individ

Kritik mot kollektivism

Liksom alla filosofiska ståndpunkter har kollektivismen sina försvarare och motståndare. En av de stora kritikerna mot kollektivismen riktar sig mot individens värde eller värdighet definierad i termer av hur han eller hon bidrar till samhället.

En person anses till exempel ofta vara överordnad om han eller hon tillhör ett fackförbund. Men samma person tappar då automatiskt i värde om han eller hon lämnar detta kollektiv och blir företagare.

Kollektivismen har för sin del kritiserats starkt för sin tendens att etablera auktoritära system som kränker friheter och mänskliga rättigheter. I det här fallet är de mest drabbade vanligtvis de minoritetsgrupper eller individer som inte delar det större kollektivets ideal.

Den kollektivistiska ståndpunkten har också kritiserats för att vara emot personliga initiativ och deras prestationer. De har en tendens att ofta ignoreras eller ställas åt sidan om de inte är förenliga med eller gynnar kollektivet.

Vikten av mänskliga rättigheter

Det finns väldigt mycket positivt som kommer med kollektivism, såsom föreställningen om solidaritet, social rättvisa och jämlikhet mellan medlemmarna i en grupp. Men vi får inte glömma att varje person har mänskliga rättigheter, och de får aldrig under några omständigheter kränkas. Det är därför det är viktigt att vara kritisk och försiktig med alla system eller övertygelser som utgör en risk för dem.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Cienfuegos Y, Saldívar A, Díaz R, Avalos A. Individualismo y colectivismo: caracterización y diferencias entre dos localidades mexicanas. Acta de investigación psicol  [Internet]. 2016  [consultado 12 abr 2022]; 6( 3 ): 2534-2543. Disponible en: http://www.scielo.org.mx/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S2007-48322016000302534&lng=es.
  • García T, García L, Correa F, López A. Individualismo-colectivismo y su efecto sobre la autoeficacia en jóvenes. Revista Mexicana de Psicología [Internet]. 2016 [consultado 12 abr 2022]; 33(1): 71-79. Recuperado de: https://www.redalyc.org/articulo.oa?id=243056043008

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.