Vad är hjärtkateterisering och hur utförs den?

En hjärtkateterisering är en mycket användbar procedur för att diagnostisera och behandla sjukdomar i cirkulationssystemet.
Vad är hjärtkateterisering och hur utförs den?
Leidy Mora Molina

Granskad och godkänd av sjuksköterskan Leidy Mora Molina.

Senaste uppdateringen: 17 januari, 2023

En hjärtkateterisering är en mycket användbar procedur för att diagnostisera och behandla sjukdomar i cirkulationssystemet. Det har dock sina risker. Lär dig allt om denna procedur i den här artikeln.

Läkare har ett brett utbud av procedurer som är användbara för att diagnostisera och behandla flera tillstånd. Hjärtkateterisering är en av dem. Vill du veta mer om denna teknik?

Hjärtkateterisering är ett kirurgiskt ingrepp som har ökat i användning under de senaste åren, enligt vissa studier. Det består av att föra in ett tunt rör genom en ven tills det når hjärtat.

Således ger den mycket viktig information om hjärtmuskelns tillstånd, och även hur det står till med hjärtklaffar och kringliggande blodkärl. Man kan utföra tester, ta prover och ge medicin under proceduren.

Vad är hjärtkateterisering till för?

Man kan använda hjärtkateterisering både vid diagnos och behandling av flera kardiovaskulära tillstånd. Förfarandet är användbart för att diagnostisera följande tillstånd:

  • Kranskärlssjukdom
  • Mikrocirkulationspatologier
  • Medfödd hjärtsjukdom
  • Hjärtsvikt
  • Problem med hjärtklaffarna

Samtidigt är det också användbart för att bedöma hur blodkärlen hänger ihop. Dessutom möjliggör ingreppet för kirurgen att kontrollera trycket inuti hjärtat. Ingreppet kan även hjälpa till att behandla arytmier, angina pectoris och klaffproblem.

Procedurer utförda genom hjärtkateterisering

I slutändan underlättar hjärtkateterisering också genomförandet av flera medicinska procedurer som kirurgen kan utföra under proceduren:

  • Koronarangiografi, eller kranskärlsröntgen: I denna procedur använder man ett kontrastmedel genom katetern för att hitta blockeringar i artärerna som försörjer hjärtat. Organet observeras genom röntgenstrålar.
  • Hjärtablation: Detta är en av de viktigaste åtgärderna för att behandla förmaksflimmer.
  • Hemodynamisk utvärdering och ventrikulogram: Detta gör att läkare kan mäta trycket inuti hjärtkamrarna och även mäta syretrycket i organet.
  • Ett ventrikulogram visar hur blod stöts ut från båda ventriklarna.
  • Angioplastik och stentplacering: Angioplastik är ett förfarande som syftar till att öka kalibern hos ett blockerat blodkärl. En stent är ett metallnät som hindrar blodkärlet från att kollapsa igen.
  • Hjärtbiopsi: Detta består av extraktion av en bit hjärtvävnad för efterföljande analys och studie under ett mikroskop.
  • Valvuloplastik: Detta är en reparation av en defekt hjärtklaff.
  • Tillslutning av hål i myokardiet och reparationer av andra avvikelser.
hjärta

Förberedelse inför proceduren

Eftersom detta är en invasiv teknik, är det nödvändigt att ha en mycket strikt förberedelseplan. Specialisten ansvarar för att ge alla indikationer dagarna före hjärtkateteriseringen. Patienten får inte äta någon form av mat under de sista 6 till 8 timmarna före operationen.

Dessutom är det nödvändigt att undvika alla typer av vätskor, inklusive vatten, minst fyra timmar i förväg. Dessa åtgärder förhindrar kräkningar på grund av effekterna av anestesin.

Å andra sidan är det nödvändigt att informera din hjärtspecialist om mediciner och läkemedel du tar regelbundet, eftersom du kan behöva ta ett uppehåll med vissa av dem innan ingreppet. Antikoagulantia bör man till exempel undvika dagarna före operationen, eftersom de ökar risken för blödningar.

Vissa diagnostiska tester ökar biverkningarna av vissa mediciner.

Du kanske också skulle vara intresserad av att läsa den här artikeln: Livsmedel du bör äta om du varit med om en hjärtattack

Hur går en hjärtkateterisering till?

Innan operationen påbörjas kommer vårdteamet sannolikt att mäta ditt blodtryck och be dig att kissa för att tömma urinblåsan. De kommer också att placera ut elektroder och ta bort hår från området där katetern ska gå in.

Ingreppet gör man vanligtvis i en operationssal, där det finns utrustning för bland annat röntgen. Vårdteamet kommer att lägga ner dig på en speciell bår och fästa din kropp med några remmar för att förhindra att du kommer ur läge. När du ligger ner kommer de att sätta in en intravenös slang genom vilken du får bedövning.

Bedövningen kan vara allmän, i fall då du blir helt sövd, eller lokal, där du kommer att vara vaken och kunna följa instruktioner. När bedövningen väl träder i kraft kommer kirurgen att göra ett litet snitt i ljumsken, handleden eller halsen för att kunna för in 1 eller 2 katetrar till hjärtat.

Först är det nödvändigt att bedöva området där katetern ska gå in. Kirurgen lägger sedan ett snitt i venen som ska leda röret.

Slutligen för kirurgen in ett plasthölje in med katetern som styrs till hjärtat. Under proceduren kan läkaren be dig att inta olika positioner eller luta operationsbordet i olika vinklar.

Tiden efter operationen

Återhämtning efter en hjärtkateterisering beror på den procedur som har blivit utförd och på personens hälsa. Generellt sett bör patienten tillbringa flera timmar på ett uppvakningsrum medan effekten av anestesin avtar.

Tiden det tar att ta bort katetern kan variera beroende på flera faktorer. Om katetern blivit införd genom ljumsken måste en anordning som man kallar introducer sitta kvar i 6 till 8 timmar. Kirurgen är den som ansvarar för att ta bort dessa anordningar.

Efter att katetern har tagits bort måste läkaren komprimera området i 10 till 15 minuter, samt applicera ett kompressionsbandage för att förhindra blödning. Efteråt kommer du inte att vara begränsad på något sätt. Men om man gjort kateteriseringen genom ljumsken måste du hålla benet stilla i 24 timmar.

Du kanske också skulle vara intresserad av att läsa den här artikeln: Stresstest för hjärtat: Vad är det och hur utförs det?

Risker och komplikationer

Även om detta är en mycket säker procedur med en hög framgångsfrekvens, innebär det flera risker att genomgå den. Faktum är att en studie publicerad i Current Cardiology Reviews identifierade akut njurskada som en av komplikationerna av hjärtkateterisering. Dessutom kräver det vanligtvis en längre sjukhusvistelse.

De största riskerna med hjärtkateterisering inkluderar följande:

  • Blödning
  • Blodpropp
  • Oregelbunden hjärtrytm
  • Blåmärken
  • Hjärttamponad
  • Hypotoni
  • Infektioner
En man som ska få hjärtkateterisering

Kontraindikationer för hjärtkateterisering

Som med alla medicinska ingrepp finns det flera fall där man inte rekommenderar att utföra denna procedur på en patient. Kontraindikationerna för hjärtkateterisering är emellertid relativa – det vill säga det går att utföra ingreppet när fördelarna överväger riskerna.

Det är dock nödvändigt att vara mycket försiktig, eftersom sannolikheten för komplikationer ökar. I detta avseende inkluderar de relativa kontraindikationerna följande:

  • Feber
  • Blödningsrubbningar (koagulopatier)
  • Akut njurskada
  • Njursvikt
  • Okontrollerade arytmier
  • Systemiska infektioner
  • Okontrollerad arteriell hypertoni

En effektiv procedur med få komplikationer

Hjärtkateterisering är en snabb och enkel procedur som är användbar för diagnos och behandling av flera tillstånd. Även om ingreppet är invasivt behöver det inte mycket i form av förberedelser, och i de flesta fall är återhämtningen snabb.

Man bör dock notera att det finns flera risker inblandade, allt från blödning till njurskador. Det är tillrådligt att konsultera en specialist vid frågor eller problem.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Bangalore S, Barsness GW, Dangas GD, Kern MJ et al. Evidence-Based Practices in the Cardiac Catheterization Laboratory: A Scientific Statement From the American Heart Association. Circulation. 2021 Aug 3;144(5):e107-e119.
  • Ram P, Horn B, Lo KBU, Pressman G, Rangaswami J. Acute Kidney Injury Post Cardiac Catheterization: Does Vascular Access Route Matter? Curr Cardiol Rev. 2019;15(2):96-101.
  • Kosova E, Ricciardi M. Cardiac Catheterization. JAMA. 2017 Jun 13;317(22):2344.
  • Aoun J, Hattar L, Dgayli K, Wong G, Bhat T. Update on complications and their management during transradial cardiac catheterization. Expert Rev Cardiovasc Ther. 2019 Oct;17(10):741-751.
  • Yasumura K, Ueda Y. [Diagnostic cardiac catheterization]. Nihon Rinsho. 2016 Jun 20;74 Suppl 4 Pt 1:260-4.
  • Moustafa GA, Kolokythas A, Charitakis K, Avgerinos DV. Therapeutic Utilities of Pediatric Cardiac Catheterization. Curr Cardiol Rev. 2016;12(4):258-269.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.