Vad använder man det aterogena indexet till?

Det aterogena indexet är en beräkning gjord för att bedöma risken för att artärerna kommer att blockeras.
Vad använder man det aterogena indexet till?
Elisa Martin Cano

Skriven och verifierad av läkare Elisa Martin Cano.

Senaste uppdateringen: 25 oktober, 2022

Det aterogena indexet är en beräkning gjord för att mäta risken för åderförkalkning. Detta index använder kolesterolnivåer från blodprover för att få fram en siffra som ger oss en indikation på artärernas tillstånd. Dagens artikel berättar allt du behöver veta om det.

Det aterogena indexet är en beräkning gjord för att bedöma risken för att artärerna kommer att blockeras. Det är en ekonomisk och allmänt använd uppskattning. I dagens artikel ska vi titta på några intressanta fakta om detta index.

Åderförkalkning är avlagring av fett, i detta fall kolesterol, inuti artärerna. Blodkärlens funktion är att transportera blodet som ska ge näring till och förse cellerna i alla vävnader med syre. Dessutom samlar de också upp koldioxid, som kommer från cellernas ämnesomsättning, för att transportera den till lungorna. Detta för att kroppen ska kunna göra sig av med den.

Vad är ateroskleros?

Det sker när kolesterol ackumuleras i blodkärlen. Det blockerar på detta sätt gradvis kärlen, och två saker kan hända som ett resultat:

  • Ett helt igensatt blodkärl gör att de områden av kroppen som får näring från det kommer att vara utan sin nödvändiga syretillförsel. Som ett resultat kommer cellerna i dessa vävnader långsamt att dö och organet som de är en del av kommer att förlora sin funktion.
  • Detta ansamlade ämne lossnar från väggarna och rör sig genom kärlen. Det når till slut mindre blodkärl vilka det täpper till – och blockerar blodcirkulationen. Det är lite som ovanstående scenario, men mer abrupt och det kommer att leda till en hjärtattack.

Utöver igensättning gör avsättningen av fett på kärlväggarna även blodkärlen hårda och styva. Detta, tillsammans med ökningen av blodtrycket på grund av mindre utrymme för blodcirkulationen, ökar i sin tur risken för bristningar i vener och artärer.

Vad är det aterogena indexet?

Denna matematiska beräkning, även kallad Castelli-indexet, återspeglar förhållandet mellan totalt kolesterol och HDL-kolesterol i artärerna. Med hjälp av denna formel kan en läkare göra uppskattningar om risken för ateroskleros hos en person.

Den matematiska formeln för att beräkna detta index är att använda det totala kolesterolvärdet i milligram som en täljare och dividera det med HDL-kolesterolvärdet i milligram i nämnaren.

Illustration av ateroskleros
Det aterogena indexet ger oss en uppfattning om hur mycket kolesterol som blockerar artärerna.

Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Hur du förbättrar kosten för att behandla lågt blodtryck

Hur tolkar man resultaten från det aterogena indexet?

En hög nivå av HDL-kolesterol (det goda kolesterolet) i förhållande till den totala mängden kolesterol är lika med ett lågt aterogent index. Med andra ord har personen en lägre risk för åderförkalkning. Omvänt ger en låg nivå av HDL i förhållande till totala kolesterolnivåer ett högt aterogent index. Det gör att risken för åderförkalkning är högre.

Referensvärdena för det aterogena indexet

  • Minimal risk. Ett värde under 3,5 indikerar låg eller ingen sannolikhet att få en hjärt-kärlsjukdom.
  • Måttlig risk. Värden mellan 3,5 och 4,5 betyder att personen måste vidta åtgärder för att ta kontroll över sin kolesterolnivå med hjälp av några förebyggande strategier.
  • Maximal risk. Alla värden över 4,5 kräver konstant övervakning. Det är nödvändigt att vidta åtgärder för att sänka kolesterolnivåerna antingen för att förhindra sjukdom i blodkärlen eller för att stabilisera ett etablerat tillstånd.

Utöver dessa referensvärden finns även andra riskfaktorer, som personens kön, som påverkar sannolikheten för att utveckla åderförkalkning. Med avseende på det löper män en allvarlig risk från 4,5 poäng på indexet. Kvinnor löper allvarlig risk med bara 4 poäng.

Hur kan jag sänka mitt aterogena index?

Vissa läkemedel kan sänka kolesterolet i blodet, men innan patienter börjar att ta dessa bör de göra vissa livsstilsförändringar. Några av dem är:

  • Börja äta en välbalanserad kost rik på frukt och grönsaker och undvik alla produkter som innehåller raffinerat socker och fett.
  • Rökare har mycket högre risk att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar, så en person i riskgruppen bör överväga att sluta röka.
  • Regelbunden träning efter behov och förmåga.
Nyttiga livsmedel i medelhavskosten
Kosten är en av grundpelarna för att minska det aterogena indexet.

Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Fem hemmagjorda recept för att motverka högt kolesterol

Tala med din läkare om det aterogena indexet

Vid förändring av analysmåtten kommer specialisten att ge patienten råd om vilka åtgärder som han eller hon bör vidta. Läkaren avgör också om patienten ska påbörja någon farmakologisk behandling.

Som alltid är det viktigt att skapa en hälsosam livsstil – de flesta klarar av att göra det. Man kan i stort sett att undvika att utveckla metabola problem av något slag, som diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar, om man gör detta.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Guerra, Á., Ledo, Y., Herrero, M. J., Carmona, M. Q., De Las Nieves Monroy Fuenmayor, M., & Fernández, C. (2013). Influencia del consumo de tabaco, actividad física, alimentación y edad en los valores de diferentes índices aterogénicos en población mediterránea española. Medicina balear29(2), 23-31. https://dialnet.unirioja.es/descarga/articulo/4975437.pdf
  • Fernández-Macías, J. C., Ochoa-Martínez, Á. C., Varela-Silva, J. A., & Pérez-Maldonado, I. N. (2019). Atherogenic Index of Plasma: Novel Predictive Biomarker for Cardiovascular Illnesses. Archives of Medical Research50(5), 285-294. https://doi.org/10.1016/j.arcmed.2019.08.009
  • Irurita, M., Juan, L. L. Y., Irurita, J., De Saavedra, M. T. M., Deniz, C., Juan, J. A. L. Y., Godoy, R., & García, F. P. (2007). Utilidad del índice aterogénico en la predicción de enfermedad coronaria prematura. Clínica e Investigación en Arteriosclerosis19(3), 136-142. https://doi.org/10.1016/s0214-9168(07)74187-6
  • Khosravi, A., Sadeghi, M., Farsani, E. S., Danesh, M., Heshmat-Ghahdarijani, K., Roohafza, H., & Safaei, A. (2021). Atherogenic index of plasma: A valuable novel index to distinguish patients with unstable atherogenic plaques. Journal of Research in Medical Sciences27(1), 45. https://doi.org/10.4103/jrms.jrms_590_21
  • Lahoz, C., & Mostaza, J. M. (2007). La Aterosclerosis como enfermedad sistémica. Revista Espanola De Cardiologia60(2), 184-195. https://doi.org/10.1157/13099465
  • ¿Qué es la aterosclerosis? (2022, 13 mayo). NHLBI, NIH. https://www.nhlbi.nih.gov/es/salud/aterosclerosis
  • Siasos, G., Tsigkou, V., Kokkou, E., Oikonomou, E., Vavuranakis, M., Vlachopoulos, C., Verveniotis, A., Limperi, M., Genimata, V., Papavassiliou, A. G., Stefanadis, C., & Tousoulis, D. (2014). Smoking and Atherosclerosis: Mechanisms of Disease and New Therapeutic Approaches. Current Medicinal Chemistry21(34), 3936-3948. https://doi.org/10.2174/092986732134141015161539
  • Won, K., Heo, R., Park, H. H., Lee, B. H., Lin, F. Y., Hadamitzky, M., Kim, Y. J., Sung, J. M., Conte, E., Andreini, D., Pontone, G., Budoff, M. J., Gottlieb, I., Chun, E. J., Cademartiri, F., Maffei, E., Marques, H., De Araújo Gonçalves, P., Leipsic, J., . . . Chang, H. J. (2021). Atherogenic index of plasma and the risk of rapid progression of coronary atherosclerosis beyond traditional risk factors. Atherosclerosis324, 46-51. https://doi.org/10.1016/j.atherosclerosis.2021.03.009
  • Wu, J., Zhou, Q., Wei, Z., Wei, J., & Cui, M. (2021). Atherogenic Index of Plasma and Coronary Artery Disease in the Adult Population: A Meta-Analysis. Frontiers in Cardiovascular Medicine8https://doi.org/10.3389/fcvm.2021.817441

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.