Viktiga tips för att återhämta sig från kärlkramp
Idag ska vi tala om en serie tips för att hjälpa kroppen att återhämta sig från kärlkramp. Det är även viktigt att du anammar en ny livsstil för att undvika allvarligare kardiovaskulära problem.
I dagens artikel kommer vi berätta vad kärlkramp är, vilka symtomen är och hur man bör agera i en nödsituation. Vi ska även dela med oss av viktiga tips för att återhämta sig från kärlkramp, så att man kan förbättra sin livskvalitet på enkla och naturliga sätt.
Vad är kärlkramp?
Kärlkramp kallas även för angina pectoris. Det sker när mängden blod som når hjärtat minskas. Detta artärproblem kräver omedelbar behandling och påföljande uppsikt av medicinska experter.
Detta tillstånd orsakas vanligtvis av för mycket fett som samlas i kranskärlen, som tillhandahåller blod till hjärtat. Det kan även orsakas av en blodpropp. Högt kolesterol må vara en av de främsta orsakerna till detta problem, men det kan uppstå vid alla åldrar och hos personer med alla typer av fysik.
Hur vet man om man lider av kärlkramp?
Symtomen på detta tillstånd visar sig ofta gradvis och karaktäriseras av följande:
- Smärta i en eller båda av armarna
- Obehag och spänningar i bröstet
- Ångest, trötthet och svårigheter att andas
- Illamående, yrsel och kräkningar
- Generellt obehag
- Smärta i rygg, nacke och mage
Vad bör man göra vid kärlkramp?
När du känner igen symtomen bör du även veta hur man ska agera för att hjälpa någon som drabbas av kärlkramp eller hjärtinfarkt.
Här kommer några av de viktigaste tipsen – kom ihåg att snabbt ingripande är av yttersta vikt och kan vara skillnaden mellan liv och död:
- Ring en ambulans.
- Försök att lugna personen så att denne kan andas enklare.
- Lossa på personens kläder för att förbättra cirkulationen.
- Fråga om personen tar hjärtmedicin som du kan ge denne.
Det är viktigt att komma ihåg att även om personen säger att han eller hon mår bra, ska du inte avvika från ovan nämnda protokoll. Lämna inte personen ensam och ge inte några läkemedel som inte skrivits ut av en läkare.
Riktlinjer för att återhämta sig från kärlkramp
Undvik dåliga vanor
Om du drabbats av kärlkramp har du förmodligen redan stark motivation att ändra några av dina sämsta livsvanor. Vi ska lista några av de allvarligaste faktorerna som kan öka risken för kärlkramp. Du måste göra dig av med dessa riskfaktorer så snart som möjligt:
- Rökning
- Fetma
- En stillasittande livsstil
- Högt kolesterol
- Högt blodtryck
Goda vanor för att återhämta sig från kärlkramp
Vad bör man ha i åtanke för att underlätta återhämtningen?
- Allvarligheten hos kärlkrampen kommer slå fast hur mycket vila du behöver.
- Försök att undvika ångest, stress eller maniska emotionella tillstånd.
- Det är viktigt att sova bra på natten och ta tupplurar om det behövs.
- Över tid kan du gradvis öka din aktivitetsnivå och få lite måttlig träning.
- Gör inga plötsliga rörelser och försök inte lyfta mycket vikt. Undvik att fresta på kroppen eftersom det kan vara farligt när hjärtat försöker pumpa mycket blod medan det fortfarande finns en blockering i artärerna. Börja med korta promenader eller lätt hushållsarbete.
- Som vi sade ovan är det även viktigt att undvika alkohol och tobak – det inkluderar platser med mycket andrahandsrök.
En nyttig kost
Mat kommer vara nyckeln för att balansera dina kolesterol- och triglyceridnivåer samt reglera blodtrycket. Det kommer även hjälpa dig att bibehålla hälsosam vikt och förbättra livskvaliteten rent generellt.
Livsmedel att minska eller eliminera inkluderar:
- Fet och bearbetad mat
- Friterad mat
- Kommersiella bakverk
- Socker
- Matlagningsoljor av låg kvalitet
- Korv
- Ost
- Raffinerat mjöl
- Bearbetade mejeriprodukter
- Söt läsk
- Salt
Några av de rekommenderade livsmedlen inkluderar:
- Frukt och grönsaker
- Juicer och hemgjorda smoothies
- Fullkorn
- Nötter och frön
- Superlivsmedel (spirulina, näringsjäst, hampafrön, kakao etc.)
- Svamp
- Sjögräs
- Naturliga sötningsmedel (honung, stevia, xylitol etc.)
- Havssalt eller himalayasalt (med måtta)
- Fisk
- Ägg
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Furuta, Y., Hata, J., Mukai, N., Hirakawa, Y., Ago, T., Kitazono, T., … Ninomiya, T. (2018). Secular trends in the incidence, risk factors, and prognosis of transient ischemic attack in Japan: The Hisayama Study. Atherosclerosis. https://doi.org/10.1016/j.atherosclerosis.2018.04.010
- Wehrmacher, W. H., & Bellows, R. (2004). Unstable Angina. Comprehensive Therapy. https://doi.org/10.1007/s12019-004-0018-y
- U.S. Department Of Health And Human Services. (1996). Physical Activity and Health: A Report of the Surgeon General. U.S. Department of Health and Human Services, Centers for Disease Control and Prevention, National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion. https://doi.org/10.1080/01635580903441295
- Myers, J. (2003). Exercise and Cardiovascular Health. Circulation. https://doi.org/10.1161/01.CIR.0000048890.59383.8D
- National Institute for Health and Care Excellence. (2013). Myocardial infarction: cardiac rehabilitation and prevention of further cardiovascular disease | 1-recommendations | Guidance and guidelines | NICE. NICE Guidelines.
- Lopaschuk, G. D., Ussher, J. R., Folmes, C. D. L., Jaswal, J. S., & Stanley, W. C. (2010). Myocardial Fatty Acid Metabolism in Health and Disease. Physiological Reviews. https://doi.org/10.1152/physrev.00015.2009
- Jeejeebhoy, K. N., & Sole, M. J. (2001). Nutrition and the heart. Clinical Nutrition. https://doi.org/10.1054/clnu.2001.0413
