Symptom och behandling av tungiasis
Tungiasis orsakas av en ektoparasit. Med andra ord är infektionen en parasitisk sjukdom. Det är sandloppan Tunga penetrans som ligger bakom. Detta är en insekt som är mindre än 1 mm och som fäster vid huden och ger intensiv klåda. Den attackerar främst fötterna. I dagens artikel tittar vi närmare på symptom och behandling av tungiasis.
Sjukdomen förekommer i tropiska regioner och djungelregioner i Amerika, Afrika och Asien. Infektionen blir allt mer sällsynt på grund av den moderna utvecklingen och det faktum att behandlingen av tungiasis blivit bättre och mer lättillgänglig. Dessutom kan också användningen av skor och golv med klinkers och cement förhindra spridningen.
Sandloppan som är ansvarig för utvecklingen av tungiasis har liten värdspecificitet. Termen “värd” avser kroppen som gör att loppan kan överleva. Förutom människor kan sandloppan också drabba fjäderfä, hundar och svin. Livsmiljön där man vanligen hittar denna sandloppa är torr, sandig, skuggad och där det finns bearbetad jord. Den tycker också om att leva i golv i skjul, hus och djurstallar.
Symptom på tungiasis
Denna sjukdom orsakar olika symptom. Den infekterar oftast fötter. Det har emellertid även rapporterats fall av infektioner i ben, knän, lår, händer, armbågar och andra kroppsdelar.
Lesionerna kan vara enstaka eller flera. De kan ge klåda, vara smärtsamma eller tvärtom ibland vara helt utan symptom. Stadiet då sandloppan tränger in genom huden är asymptomatiskt. Men efter 24 timmar kan den drabbade personen börja se kliande eller rödaktiga utslag eller blåsor.
På platsen för penetrationen kan den drabbade också se vitaktiga knölar med en svart prick i mitten som är loppans buk. Man kan också se ägg fästa vid huden nära skadan. När loppan dör får skadan en svart skorpa. Denna skorpa består av koagulerat blod, bland andra ämnen, vilken börjar gå tillbaka och därefter lämnar ett ärr på huden.
Även om tungiasis tenderar att försvinna av sig själv efter 4-6 veckor är det vanligt att infektionen återkommer. Dessutom lider patienten vanligtvis av andra infektioner på samma gång, såsom:
- Celluliter
- Bölder
- Osteomyelit
- Tromboflebit
- Lymfsjukdomar
- I svåra fall, sepsis och död
Du kanske också vill läsa: Bli av med loppor och fästingar med dessa effektiva knep
En samling experter har upprättat en klassificering som kallas Fortaleza-klassificeringen för att standardisera de kliniska beskrivningarna och underlätta igenkänningen av lesioner när de utvecklas.
Fortaleza-klassificering
Denna klassificering består av fem steg som sträcker sig från penetration till återgång. Det finns mindre vanliga kliniska varianter med skabb, pustulära, öppna sår och vårtigt utseende, liknande fotvårtor samt lesioner.
I steg 1 ligger tiden som gått sedan penetrationen mellan 30-120 minuter. Under detta skede ser man ett erytematöst utslag på penetrationsstället.
Steg 2 börjar en till två dagar efter infektionen. I det här fallet ser man ett hypokromt utslag eller en blåsa med en svart fläck (som vi förklarar ovan så är detta loppans buk), omgiven av en erytematisk ring.
När det gäller steg 3 motsvarar det tiden mellan 2 och 21 dagar efter penetrering. Under denna tid uppstår en benvit, smärtsam blåsa med en diameter från 3 till 10 mm med en svart prick i mitten. Patienten kan också drabbas av hyperkeratos och gulaktigt var. Patienten kan se ägget komma ut ur loppan.
Vidare motsvarar steg 4 perioden mellan tre och fem veckor efter penetrering. Under detta steg dör sandloppan. Sedan bildas en ring av nekrotisk hud täckt av en sårskorpa runt den ursprungliga skadan.
Slutligen, i steg 5, vilket motsvarar ungefär sex veckor till flera månader efter penetrering, går lesionen tillbaka. Med andra ord bildar den ett litet ärr som bleknar med tiden.
Du bör också läsa: Lindra loppbett med 5 naturliga huskurer
Behandling av tungiasis
Det första steget är att extrahera loppan; var noga med att inte riva sönder den. Därför utvidgar läkaren vanligtvis hålet och trycker mot kanterna för att ta bort parasiten. Man bör göra alltid utföra denna procedur under helt sterila förhållanden.
Läkaren bör också använda ett antiseptiskt medel för att förhindra andra infektioner och minska risken för komplikationer. Av liknande anledning bör man även behandla förebyggande mot stelkramp.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Chinchilla-Castañeda, K., Domínguez-Millán, R. A., Domínguez-Zambrano, A., & Mercadillo-Pérez, P. (2016). Tungiasis. Dermatologia Revista Mexicana. https://doi.org/10.1590/S0036-46652005000600001.
- Widmer, C. E., & Azevedo, F. C. C. (2012). Tungiasis in a free-ranging jaguar (Panthera onca) population in Brazil. Parasitology Research. https://doi.org/10.1007/s00436-011-2625-8.
- Feldmeier, H., Heukelbach, J., Eisele, M., Queiroz Sousa, A., Marilac Meireles Barbosa, L., & Carvalho, C. B. M. (2002). Bacterial superinfection in human tungiasis. Tropical Medicine and International Health. https://doi.org/10.1046/j.1365-3156.2002.00904.x.