Slagen kvinna-syndrom: hur man får hjälp

november 20, 2019
Många som en gång utsattes för långvariga övergrepp drabbas av slagen kvinna-syndrom. Lär dig att hantera det och läka i denna artikel.

Slagen kvinna-syndrom drabbar personer som utsatts för långvarig fysisk eller psykologisk misshandel.

Termen ”Battered Woman Syndrome” myntades av Lenore E. A. Walker i boken The Battered Woman Syndrome.

I den talar hon om de fysiska symptomen och psykologiska konsekvenserna av misshandel i relationer. Det finns även ett speciellt kapitel vigt till situationer där barn är inblandade.

Vi bör även tillägga att tillståndet inte är reserverat enbart för kvinnor, trots namnet.

Hur man identifierar slagen kvinna-syndrom

En kvinna med ångest

Slagen kvinna-syndrom har tydliga kännetecken som alla måste kunna identifiera. Varför? Så att så många som möjligt kan söka hjälp så snart som möjligt.

Detta så att symptomen inte förvärras och börjar påverka livskvaliteten för offret. Bland symptomen hittar vi:

  • Kroppsliga problem som sömnlöshet, viktnedgång, somatisering av känslor i form av eksem, migrän, kramper, etc.
  • Psykologiska problem som depression, låg självkänsla, skuldkänslor, hopplöshet och rädsla.

Slagen kvinna-syndrom kan visa sig i många olika fysiska och mentala former, som sömnlöshet, viktnedgång och depression.

Dessa är bara några av symptomen man kan drabbas av, och det finns många andra att ta hänsyn till.

Låt oss titta på några av dem såväl som stegen för att minska traumat.

Inlärd hjälplöshet

Detta är ett psykologiskt tillstånd som ofta inträffar hos personer som misshandlats av någon de litat på under lång tid. Det är ett skadligt tillstånd där man låter andra ta ens beslut.

Man kan inte stå upp för sig själv och komma ut ur situationen där man utsätts för våld och övergrepp. Dessa personer tror inte att något de kan göra kommer påverka situationen.

Det kan låta enkelt för en utomstående, men det är ett extremt handikappande tillstånd. Inlärd hjälplöshet är den huvudsakliga anledningen till att många stannar kvar i dessa situationer.

Att inte ta tag i det i efterhand kan dessutom göra dem till lätta offer för andra misshandlare.

Läs även: Vad gör jag om min pojkvän är macho?

Posttraumatisk stress

Rädd kvinna på gatan

När en person utsätts för upprepade övergrepp över tid kan vederbörande hamna under stor stress. Denna långsiktiga stress dröjer kvar även efter att personen kommit bort från situationen.

Detta kamp eller flykt-svar, som är så viktigt för djurs överlevnad, blir helt felanpassat hos personer med slagen kvinna-syndrom. Stress rädsla och ångest kan dyka upp under omständigheter där personen inte alls borde vara rädd.

För att identifiera posttraumatisk stress är det viktigt att analysera beteendena hos en person som fallit offer för övergrepp:

  • Mardrömmar och återblickar som leder till nattliga svettningar, rädsla och ångest.
  • Undvikande av platser, personer eller tankar som påminner om situationen.
  • Hyper-vaksamhet, speciellt på gatan eftersom personen tror att förövaren kan följa efter.
  • Svårigheter med att komma ihåg specifika ögonblick från de traumatiska händelserna.

Alla som genomgår perioder av våld har ofta svårt att komma över de återblickar som kommer. Den posttraumatiska stressen slår rot i tanken att förövaren åter kommer få kontroll över dem.

Slagen kvinna-syndrom: att få hjälp

Även om offret inte tror att det kan få hjälp så är det sällan fallet.

Ja, det är dessvärre sant att förövaren ofta får gå fri med endast kontaktförbud som åtgärd. Det är läskigt och ofta bortom din kontroll.

Men det är även sant att det är fullt möjligt att ta ansvar för ditt eget liv, skapa avstånd och läka alla former av övergrepp och trauma. Det är inte lätt, men det går.

Låt oss se vad man kan göra:

Läkare, tandläkare, präster, skolpersonal

Dessa personer har åtminstone grundläggande utbildning i frågor som har att göra med våld i hemmet. De bör kunna hjälpa dig att komma ut ur situationen genom att kontakta relevanta organisationer.

Kom ihåg att du kan tala med läkare och präster utan att oroa dig över att informationen sprids vidare. Dessa individer är dessutom förpliktigade att rapportera övergrepp mot barn.

Läs även: 6 sätt att bekämpa rädslan för ensamhet

Juridisk hjälp

Jurister som specialiserar sig i familjejuridik har ofta kopplingar till relevanta resurser som kan hjälpa vid fall av våld i hemmet.

De kan även hjälpa dig att ta fram en plan för att säkert lämna förövaren samt assistera dig med t.ex. kontaktförbud.

Jourer och skydd

Det finns många organisationer som hjälper människor att hantera våld i hemmet.

Det finns många olika jourer att ringa och besöka som inriktar sig på olika grupper, som män, kvinnor och barn.

Terapi

Att få hjälp från en terapeut är ett av de bästa och hälsosammaste sätten att få hjälp att läka och gå vidare.

Hitta en terapeut nära dig. Om pengar är ett problem ska du tala med lokala hjälpcenter. Se till att du får den hjälp som du och eventuellt dina barn behöver för att gå vidare.

Slagen kvinna-syndrom: stödlinjer

De flesta stödlinjer är icke-statliga organisationer som man kan ringa. Det är en gratis tjänst som kan vara till stor hjälp i stunder av depression och till och med självmordstankar.

När du befinner dig i en nödsituation ska du inte tveka att ringa 112. Polisen kan hjälpa dig att få en säker plats att bo på medan fallet utreds.

Ingen ska tolerera våld i hemmet och det finns mycket hjälp att få.

  • Aguirre D, Pamela, Cova S, Félix, Domarchi G, Ma. Paz, Garrido C, Carol, Mundaca Ll, Ivania, Rincón G, Paulina, Troncoso V, Pamela, & Vidal S, Paulina. (2010). Estrés postraumático en mujeres víctimas de violencia doméstica. Revista chilena de neuro-psiquiatría48(2), 114-122. https://dx.doi.org/10.4067/S0717-92272010000300004
  • Ordóñez Fernández, María del Prado, & González Sánchez, Patricio. (2012). Las víctimas invisibles de la Violencia de Género. Revista Clínica de Medicina de Familia5(1), 30-36. https://dx.doi.org/10.4321/S1699-695X2012000100006
  • RODRÍGUEZ HERNÁNDEZ, R., & ORTIZ AGUILAR, L. (2014). LAS FUENTES DE APOYO SOCIAL Y SU IMPACTO EN LA VIOLENCIA Y MALESTAR EN MUJERES MALTRATADAS. Revista Internacional de Ciencias Sociales y Humanidades, SOCIOTAM, XXIV (2), 199-218.
  • Seijas Gómez, Raquel. (2013). Trastorno por estrés postraumático y cerebro. Revista de la Asociación Española de Neuropsiquiatría33(119), 511-523. https://dx.doi.org/10.4321/S0211-57352013000300004
  • Sepúlveda García de la Torre, A.. (2006). La Violencia de Género como causa de Maltrato Infantil. Cuadernos de Medicina Forense, (43-44), 149-164. Recuperado en 19 de febrero de 2019, de http://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1135-76062006000100011&lng=es&tlng=es.
  • Yugueros García, A. (2015). Intervención con mujeres Víctimas de Violencia de género: Educar e informar para prevenir. Revista Historia de la Educación Latinoamericana, 17 (24), 191-216.