Skillnaderna mellan det undermedvetna och omedvetna

Skriven och verifierad av filosofen och psykologen Maria Alejandra Morgado Cusati.

Senaste uppdateringen: 20 mars, 2023

Det undermedvetna och det omedvetna är två termer som ofta används omväxlande, även av vissa psykiatriker. Det är en komplicerad uppgift att kontrastera båda enheterna, med tanke på de subtila skillnaderna som definierar dem.

För att förstå skillnaderna mellan dem måste vi alltså först komma ihåg att det finns en del av vårt sinne som vi uppfattar medvetet och en annan som inte gör det.

I denna mening innehåller den medvetna delen alla föreställningar och upplevelser som vi kan uppfatta och minnas, medan det i den omedvetna delen lagras det mentala innehållet som vi inte minns just nu.

Vi ska nu först beskriva den omedvetna delen av sinnet, för det är där dessa två enheter finns. Låt oss gå djupare in i ämnet.

Nivåer av det omedvetna sinnet

För att förstå skillnaderna mellan det undermedvetna och omedvetna kan vi föreställa oss sinnet som ett isberg. I denna mening är spetsen som sticker upp ur vattnet och är synlig den medvetna delen. Det som är nedsänkt och inte synbart på ytan är den omedvetna delen.

Som vi vill visa med bilden av isberget, är den medvetna delen bara en liten bråkdel av det stora mentala innehållet som finns i vårt sinne.

Men inom det omedvetna sinnet finns samtidigt olika nivåer av djup. Därför finns här både det innehåll som utan större svårighet kan bli medvetet – som att komma ihåg vad vi åt middag för tre dagar sedan – och även annan information som ligger mer gömd, som till exempel någon förträngd traumatisk upplevelse under barndomen.

Som vi kan se är vissa minnen mer tillgängliga än andra, och detta bestäms av hur djupt de är lagrade. Som sagt, det mest användbara sättet för att förstå skillnaderna mellan det undermedvetna och omedvetna är genom deras relativa otillgänglighet. Vi ska berätta hur.

Skillnader mellan det undermedvetna och omedvetna

I allmänhet används ordet “undermedvetet” för att hänvisa till den mer ytliga omedvetna delen av sinnet, medan termen “omedvetet” används för att hänvisa till en djupare och mer otillgänglig icke-medveten zon.

Vid det här laget kan vi ställa frågan: Var går gränsen mellan “mer ytliga omedvetna föreställningar” och “djupare omedvetna föreställningar”? Det vill säga, vad gör en idé mer ytlig och en annan mer dold och svåråtkomlig?

För att svara på denna fråga kan vi börja med att analysera vår nuvarande existens och sedan försöka titta på vilka föreställningar och minnen som kan vara mer djupgående.

Det finns dock ett mer bekvämt sätt att förklara denna distinktion, och det är genom de mekanismer som ligger bakom varje instans – undertryckande och bortträngning.

Undertryckande kontra bortträngning

Låt oss börja med att klargöra att undertryckande är kopplat till det undermedvetna, medan bortträngning är kopplat till det omedvetna. Med andra ord, så när vi undertrycker något (en impuls, en önskan, en idé etc.), tvingar vi det ned under medvetandenivån.

Å andra sidan, vid bortträngning, trycker vårt sinne bort något som det anser vara för farligt, för att dölja det i djupet av vårt medvetande, till den grad att det inte går att känna igen.

I det senare fallet talar vi om en ofrivillig och instinktiv reaktion, eftersom bortträngning är en psykologisk försvarsmekanism, vars syfte är att säkerställa individens skydd och överlevnad.

Likaså har bortträngning en speciell roll i barndomen, när vår mentala förmåga och omdöme är ganska begränsade. På så sätt skickar sinnet, oförmöget att hantera komplexa och traumatiska upplevelser, de saker som det inte klarar av till botten av det omedvetna.

Följaktligen finner vi i det omedvetna mycket obehagliga minnen, smärtsamma känslor och socialt oacceptabla önskningar.

Men hur paradoxalt det än låter, innebär denna överlevnadsmekanism ett högt pris. Anledningen? Jo, det omedvetna innehållet börjar eka i vårt beteende – särskilt i vuxenlivet – i form av ångest eller någon annan störning.

Däremot kan undertryckande ske av olika anledningar, utan samband med obehagliga upplevelser och överlevnad. Till exempel kan vi undertrycka ett minne bara för att slippa lägga ner energi på det just nu

Exempel på undermedvetna och omedvetna innehåll

För en bättre förståelse av skillnaderna mellan det undermedvetna och omedvetna ska vi ge exempel på två situationer som speglar rollen för dessa.

• Det undermedvetna: Du inser att du är lite avundsjuk på ditt yngre syskon. Du vet dock inte exakt varför. I det här fallet, vid eftertanke, inser du att denna känsla uppstår för att du tror att han fick fler möjligheter och privilegier.
• Det omedvetna: En fobi för hästar – bara synen av dem orsakar dig okontrollerbar panik. Men du har inte den minsta aning om varför. Detta beror på att du har förträngd information, och din medvetna sida har dolt det faktum att du i din barndom var tvungen att rida på en häst trots att du inte ville. Din pappa skrek till och med på dig och kallade dig för fegis.

I detta sista fall ser vi hur en obehaglig och traumatisk upplevelse kan påverka ett barn. Att komma åt detta barndomsminne tar vanligen ta flera sessioner av självanalys eller psykoterapi.

Slutliga reflektioner

Avslutningsvis måste vi komma ihåg att skillnaderna mellan det undermedvetna och omedvetna inte uppträder så skarpt i verkligheten. Det vill säga, i verkligheten finns det inga tydligt differentierade nivåer, eftersom allt bildar ett kontinuum.

Därför förenklar termerna vi använder här bara förståelsen av den väldigt komplexa enheten som utgör det mänskliga sinnet.