5 riskfaktorer som kan leda till depression

Depression orsakas inte bara av traumatiska händelser. Här kommer några dagliga vanor du kanske inte känner till som kan påverka utvecklingen av detta tillstånd.
5 riskfaktorer som kan leda till depression

Senaste uppdateringen: 25 augusti, 2022

Känner du till de riskfaktorer som kan leda till depression?

Depression klassificeras som en humörstörning och de drabbade upplever djupa känslor av ledsamhet såväl som irritabilitet, tappat intresse för livet och beteendeförändringar.

Ursprunget för detta tillstånd kan vara biologiskt eller baserat på omständigheterna.

Experter säger att depression ofta orsakas av förändringar i hjärnkemin, vare sig det rör sig om hormonobalanser, miljömässiga faktorer eller effekten av vissa händelser eller situationer.

Depression kan dock även uppstå på grund av vissa dåliga vanor.

Riskfaktorer som kan leda till depression

Det är viktigt att komma ihåg att alla perioder av stor sorg inte räknas som depressionEn person kan genomgå sorgliga och traumatiska händelser utan att uppleva symptom som är allvarliga nog att klassas som depression.

Läkare identifierar denna sjukdom som ett allvarligt tillstånd med potentiellt dödliga konsekvenser om det inte behandlas.

En person med depression får kraftigt minskad livskvalitet och kan nå en punkt där denne inte kan utföra sina dagliga sysslor. Ibland kan depression till och med leda till utvecklingen av andra hälsoproblem.

Depression är en väldigt komplex sjukdom, och av denna anledning finns det inte en enda orsak som ligger bakom dess utveckling.

Forskare har faktiskt identifierat dussintals riskfaktorer som kan leda till depression.

Det mest oroväckande är att vi tenderar att förbise många av dessa aspekter eftersom de är en del av vår livsstil.

Få reda på vilka dessa riskfaktorer för depression är nedan.

1. Dålig kost kan leda till depression

Riskfaktorer för depression: dålig kost

Att äta skräpmat har associerats med otaliga hälsoproblem, inklusive högre risk för stress och depression.

Dåligt näringsintag är i allra högsta grad kopplat till din mentala hälsa, inklusive depression. Det är lätt att ignorera en bra kost, men det kan leda till förändringar i nervsystemet och hjärnkemin.

Frekvent konsumtion av fet skräpmat är till exempel associerat med högre risk för depression och stress. Även om maten ger dig tillfällig tillfredsställelse kan den även leda till depression.

Försök att ha en nyttig kost rik i omega 3, fettsyror, protein, antioxidanter, vitaminer och mineraler.

2. Att inte få tillräckligt med sömn kan orsaka depression

Om du vill ha hög livskvalitet är det bäst att sova mellan sju och åtta timmar om dagen utan störningar.

Under denna period utför kroppen en serie processer som den inte kan utföra vid andra tider på dygnet. Om du drabbas av störningar i sömnen eller har svårt att somna kan du därför drabbas av negativa effekter.

Det är viktigt att notera att insomni, eller sömnlöshet, och andra sömnstörningar är nära kopplade till depression.

Vissa studier säger faktiskt att personer som inte sover väl löper upp till tio gånger högre risk att drabbas av depression.

3. Missbruk av sociala medier: riskfaktorer för depression

Använd sociala medier ansvarsfullt

Nyligen utförda studier har visat ett samband mellan missbruk av sociala medier och depressiva sjukdomar.

På senare år har flera studier utförts angående bruket av sociala nätverk och psykiska sjukdomar.

En studie som publicerades i tidskriften Journal of Social and Clinical Psychology drog faktiskt slutsatsen att användning av sociala medier kan spela en roll i negativa känslor som depression och ensamhet.

Faktorer såsom konstanta sociala jämförelser eller mobbing kan förklara dessa negativa effekter.

Även om måttlig användning av sociala medier vanligtvis inte har stor påverkan kan utdragna användningsperioder vara negativt. Rekommendationen är därför att sätta gränser och minska användningen.

4. Att dricka för mycket alkohol kan orsaka depression

Missbruk av alkohol kan orsaka ändringar i hjärnaktiviteten, vilket i sin tur kan leda till eller förvärra episoder av depression.

Alkoholister kan vanligtvis inte uppfylla sina åtaganden på jobbet eller i familjen, vilket bidrar till negativa effekter.

Det mest oroande är att när någon lider av både alkoholism och depression blir det ännu svårare att övervinna beroendet.

Därför kräver personer som lider av alkoholism och depression konstant professionellt och familjemässigt stöd. Den drabbade måste ta hjälpa av olika former av terapi.

5. Riskfaktorer för depression: en giftig arbetsmiljö

Kvinna i giftig arbetsmiljö

Din arbetsmiljö har stor påverkan på ditt humör och kan därför påverka din mentala hälsa negativt.

Många patienter som lider av stress, ångest och depression måste även handskas med giftiga eller spända arbetsmiljöer.

Vad innebär det?

Det kan involvera allt från trakasserier, överarbetade anställda, låg lön och ohälsosamma relationer med arbetskamrater eller chefer. Alla dessa faktorer kan leda till depression eftersom de stör en psykologiskt.

Hög stress ökar produktionen av kortisol och andra hormoner. Du kan hjälpa dig själv att undvika detta genom att prova några enkla strategier.

Du kan t.ex. ta raster, undvika att överbelasta dig samt förbättra din arbetsplats med avslappnande musik och aromaterapi.

Ta hand om din hälsa

Känns några av dessa fem riskfaktorer för depression bekanta?

Om svaret är ja ska du ta till förebyggande åtgärder för att ändra din livsstil och förebygga negativa konsekvenser.

Glöm inte att depression är en allvarlig sjukdom som kräver professionell behandling. Om du upplever symptom på depression ska du omedelbart söka professionell hjälp.

Kom ihåg att depression går att behandlas, men inte alltid förhindras. Försök att ha dessa riskfaktorer i åtanke för att minska risken.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Tsuno, N., Besset, A., & Ritchie, K. (2005). Sleep and depression. Journal of Clinical Psychiatry. https://doi.org/10.4088/JCP.v66n1008
  • Benca, R. M., & Peterson, M. J. (2008). Insomnia and depression. Sleep Medicine. https://doi.org/10.1016/S1389-9457(08)70010-8
  • Woods, H. C., & Scott, H. (2016). #Sleepyteens: Social media use in adolescence is associated with poor sleep quality, anxiety, depression and low self-esteem. Journal of Adolescence. https://doi.org/10.1016/j.adolescence.2016.05.008
  • Hunt, M. G., Marx, R., Lipson, C., & Young, J. (2018). No More FOMO: Limiting Social Media Decreases Loneliness and Depression. Journal of Social and Clinical Psychology. https://doi.org/10.1521/jscp.2018.37.10.751
  • Taylor, D. J., Lichstein, K. L., Durrence, H. H., Reidel, B. W., & Bush, A. J. (2005). Epidemiology of insomnia, depression, and anxiety. Sleep. https://doi.org/10.1093/sleep/28.11.1457
  • Boden, J. M., & Fergusson, D. M. (2011). Alcohol and depression. Addiction. https://doi.org/10.1111/j.1360-0443.2010.03351.x
  • Bonde, J. P. E. (2008). Psychosocial factors at work and risk of depression: A systematic review of the epidemiological evidence. Occupational and Environmental Medicine. https://doi.org/10.1136/oem.2007.038430
  • Health and Safety Executive. (2018). Work related stress, anxiety and depression statistics in Great Britain, 2018. In Health and Safety Executive. https://doi.org/10.1083/jcb.201205106
  • Li, Y., Lv, M. R., Wei, Y. J., Sun, L., Zhang, J. X., Zhang, H. G., & Li, B. (2017). Dietary patterns and depression risk: a meta-analysis. Psychiatry research, 253, 373-382.
  • Riemann, D., & Voderholzer, U. (2003). Primary insomnia: a risk factor to develop depression?. Journal of affective disorders, 76(1-3), 255-259.
  • Thase, M. E., Salloum, I. M., & Cornelius, J. D. (2001). Comorbid alcoholism and depression: treatment issues. The Journal of Clinical Psychiatry.
  • Evolahti, A., Hultcrantz, M., & Collins, A. (2006). Women’s work stress and cortisol levels: a longitudinal study of the association between the psychosocial work environment and serum cortisol. Journal of psychosomatic research, 61(5), 645-652.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.