Riskerna för blödning efter operation

Kirurgiska ingrepp associeras med en ökad risk för venös och arteriell tromboembolism. Det är också känt att det tillfälliga avbrottet av antitrombin medför en högre risk för trombos och blodpropp. Läs vidare för att lära dig mer om riskerna för blödning efter operation.

En skada eller ett trauma kan orsaka blödning efter operation, något som också kan visa sig som blodproppar. De olika typerna av blodkärl transporterar syre och näringsämnen till vävnaderna. När blodkärlen skadas, kan en blödning uppstå i eller utanför dem.

Hemostas eller blodstillning är den process som gör att blödningen upphör i skadade blodkärl. De faktorer som är nödvändiga för att blodet ska koagulera är bland annat:

• Trombocyter. Trombocyter är mycket små celler som benmärgen producerar. Ett normalt antal trombocyter ligger mellan 150 000 och 400 000.
• Blodkoagulationsfaktorer. Dessa finns i blodet och produceras framför allt i levern.

Operation ökar risken för venös och arteriell tromboembolism. Också att det tillfälliga avbrottet av antitrombin har visats skapa en högre risk för trombos och blodpropp.

Riskerna för blödning efter operation som orsakas av orala antikoagulanter är vanligtvis låg. Dock är den hög just under och efter en operation, men detta beror också på vilken kirurgisk åtgärd man använt.

Riskfaktorer för blödning efter operation

Man behöver göra en riskanalys av de kirurgiska metoderna för dessa patienter. Den antitrombotiska behandling som kirurgen väljer beror på patientens allmäntillstånd. 

Läkarna måste alltså beakta både risken för trombos och risken för blödning från den specifika kirurgiska åtgärden. Den trombotiska risken för ingreppet är viktig på grund av den ökade risken för blodpropp som uppstår när läkarna avslutar behandlingen med antikoagulering/antitrombocyter.

I såna fall kan läkarna välja mellan att antingen fortsätta eller avbryta behandlingen med antikoagulanter. Om de väljer att avbryta den, bör de skriva ut heparin och sedan återuppta behandlingen med orala antikoagulanter. Blodproppar beror framför allt på orörlighet efter operationen, men också på den ökade risk för blodproppar som själva operationen medför.

Blödning efter operation

En massiv blödning är en allvarlig blödning som kräver en blodtransfusion med minst två påsar blod. 

När en läkare står inför en komplikation som en blödning, väljer hen behandling enligt blödningens omfattning och ursprung. Nivåerna av antikoagulanter spelar också en stor roll. En dödlig eller livshotande blödning anses också vara massiv.

Riskerna för en blödning efter operation påverkar också återintroduktionen av förebyggande behandling för blodpropp efter operationen eftersom användningen av antikoagulanter varierar när det föreligger hög blödningsrisk. Om indragningen av antikoagulanter fortsätter längre än en dag, kan sjukvårdspersonalen behöva överväga att ge heparin.

Fortsättning på behandling med antikoagulanter efter operation

Man bör återuppta behandlingen med antikoagulanter två till tre dagar efter operationen. Dock bör du alltid kontrollera detta med din läkare.

Du bör börja med en låg dos, och då menar man en förebyggande dos, två till tre dagar efter operation. En högre dos kan man ta efter 48-72 timmar, och då endast om man inte lider av en fortlöpande blödning efter operation.

De flesta patienter som blir behandlade med både wafarin och acenokumarin kan återuppta behandling med antikoagulanter på kvällen efter operationen, så länge de inte lider av blödningskomplikationer.

Dock kommer man inte att uppnå verklig effekt förrän efter fyra till fem dagar efter att man inlett behandlingen med antikoagulanter. Ett av de huvudsakliga målen för patienter som får behandling med antikoagulanter är att de ska återfå sitt antitrombos-tillstånd så fort som möjligt. Sjukvårdspersonalen måste iaktta tillräckliga försiktighetsåtgärder när det gäller riskerna associerade med hemostas och blödning efter operation.

Generellt sett, så löser sig de flesta blödningar efter operation inom 24 timmar efter operationen. Detta är dock inte alltid fallet, vilket också är orsaken till att man inte ska ta antikoagulanter innan blodets förmåga att koagulera har normaliserat sig.