Puerperalsepsis (barnsängsfeber) - En risk efter förlossningen

Puerperalsepsis blir en mindre och mindre vanlig komplikation efter graviditet, eftersom man använder förebyggande antibiotikabehandlingar vid mer riskfyllda förlossningar. Läs mer om detta allvarliga tillstånd i den här artikeln.
Puerperalsepsis (barnsängsfeber) - En risk efter förlossningen

Senaste uppdateringen: 05 juli, 2021

Puerperalsepsis (barnsängsfeber) är ett polymikrobiellt tillstånd och förekommer hos modern under perioden direkt efter förlossningen, oftast inom några dagar. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att per 1000 förlossningar drabbas 11 kvinnor av infektioner som orsakar död eller tar kvinnan nära döden.

Orsaken till puerperalsepsis är att kommensala bakteriekolonier eller symbioner från den vaginala kanalen infiltrerar inre vävnader och sprider sig som ett resultat av fysisk stress under förlossningen. Fortsätt läsa för att lära dig mer om detta allvarliga medicinska tillstånd.

Symptom på puerperalsepsis (barnsängsfeber)

Puerperalsepsis (barnsängsfeber) var mycket vanligt förr i tiden. Men tack vare effektiv användning av antibiotika och desinfektion av utrustning och material under förlossningen blir detta tillstånd alltmer sällsynt i höginkomstländer. Några av tecknen på tillståndet är följande:

Som man kan läsa i MSD-manualen uppträder dessa kliniska tecken vanligtvis med intensiv feber (24-48 timmar postpartum), huvudvärk och viktminskning. I allvarligare fall kan takykardi, leukocytos (ökat antal vita blodkroppar i blodet) och svullnad i bäckenväggarna förekomma.

gravid kvinna på sjukhus
Puerperalsepsis är mindre vanligt idag pga. förbättrade hygieniska förhållanden.

Möjliga komplikationer

Okontrollerad puerperalsepsis kan göra att mikroorganismer koloniserar blodet och förökar sig till andra organ. Detta går under benämningen bakteriemi, vilket är ett allvarligt och livshotande tillstånd.

Septikemi är vanligtvis immunsystemets svar (även detta okontrollerat) på den systemiska infektionen. Detta leder till septisk chock, vilket i 40% av fallen leder till död.

Orsaker till puerperalsepsis (barnsängsfeber)

Infektion inträffar när bakterier från slidan infiltrerar moderns sår efter födseln. De tenderar att vara polymikrobiella, dvs. med flera arter av olika bakterier närvarande. Dessa inkluderar bland annat följande:

  • Grampositiva kocker: Streptokocker i grupp B, streptokocker i grupp A (GAS), Staphylococcus epidermidis och Enterococcus-arter.
  • Anaeroba bakterier: Dessa lever i frånvaro av syre, till exempel stammar av släktena Bacteroides och Prevotella.
  • Gramnegativa bakterier: Gardnerella vaginalis, Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae och Proteus mirabilis.

Bakterier kan ha kontaminerat kirurgiska instrument under förlossningen och på så vis komma in i moderns djupa vävnader under ingreppet. Alternativt kan den patogena organismen ha trängt in i kroppen via normala vägar (mun och näsa), och utnyttjar moderns försvagade immunstatus för att föröka sig.

Ett tredje alternativ, vilket är det vanligaste, är att bakterier som finns i slidan kommer in i den inre vävnaden genom sår som uppstår under förlossningen.

Prevalens och riskfaktorer

Som studier man kan hitta på PubMed-portalen indikerar finns det i höginkomstländer endast 0,1 till 0,6 fall av puerperalsepsis per 1000 födda. Globalt är uppskattningarna mycket högre, 11 per 1000.

Sannolikheten för att bli drabbad av detta från den kliniska bilden beror också mycket på förlossningsmetoden. Statistiken är som följer:

  • Vaginal födsel: Förekomst på 1 till 3%
  • Planerat kejsarsnitt: 5 till 15%
  • Akut kejsarsnitt: 15 till 20%

Det går att minska risken för barnsängsfeber om man använder sig av de rekommenderade försiktighetsåtgärderna. Genom att använda bredspektrumantibiotika kan man förhindra överväxt av bakteriekolonier, även innan allvarliga kliniska symptom uppträder.

Riskfaktorer inkluderar följande:

  • Lång förlossning
  • Komplicerat kejsarsnitt
  • Blödningar efter förlossningen
  • Bakteriell vaginos
  • Ung mamma
  • Rester av moderkakan i livmodern efter födseln

Diagnos

I allmänhet ställer man en diagnos genom uteslutningsmetoden. Efter de första 24 timmarna efter födseln börjar läkare misstänka att det förekommer varningstecken på barnsängsfeber om modern har en feber över 38 °C utan uppenbar orsak och som varar i två dagar.

Efter att ha uteslutit andra patologier tar läkaren blod- och urinkulturer för att ta reda på hur långt bakterierna har nått i kroppen. Ofta gör man ingen analys av livmoderhalsprover, eftersom dessa antas vara förorenade med mikroorganismer.

Behandling av puerperalsepsis (barnsängsfeber)

Behandlingen av puerperalsepsis baseras på intravenösa injektioner av bredspektrumantibiotika. Dessa läkemedel är vanligtvis Clindamycin i samband med Gentamicin, med eller utan bensylpenicillin. Som framgår av vetenskapliga studier rekommenderar man ett intravenöst tillvägagångssätt tills dess att patienten har varit feberfri i 48 på varandra följande timmar.

När det gäller vävnadsrester i livmodern utför man en skrapning för att ta bort dessa från livmodern. Detta förhindrar att bakterierna sprider sig igen när antibiotikabehandlingen är avslutad.

Puerperal sepsis läkare opererar
Kejsarsnitt medför en större risk för barnsängsfeber än naturliga vaginala födslar.

Förebyggande

Att förebygga eller minimera predisponerande faktorer för infektion är viktigt. Enligt NSW Government Health är korrekt hygien under denna känsliga period avgörande för moderns hälsa. Bland de åtgärder man bör använda sig av kan vi nämna:

  • Dagliga duschar för att hålla perineum rent
  • Tvätta och torka perinealområdet så att bakterier från ändtarmen inte sprider sig till det vaginala området
  • Använd inte tamponger förrän du har fått klartecken att göra det av din vårdpersonal
  • Tvätta händerna med tvål under minst 15 sekunder innan du rör vid ditt underliv

Du kanske är intresserad av den här artikeln: 7 ovanliga frågor att ställa till din gynekolog

Puerperalsepsis har en distinkt geografisk utbredning

Idag är barnsängsfeber en sjukdom som sällan orsakar problem. Om vårdpersonal anser att det föreligger en risk för att detta sker kommer de att sätta in förebyggande antiterapier, vilket minskar sannolikheten med 75%.

Tyvärr gäller inte samma sak i alla geografiska områden. I länder med en sämre tillgång till sjukvård ökar dödligheten hos nyblivna mammor drastiskt, eftersom brist på resurser innebär att okontrollerade infektioner är mycket vanligare.

Detta kanske intresserar dig
Förlossningsinduktion: vad är det och hur utförs det?
Steg för Hälsa
Läs det Steg för Hälsa
Förlossningsinduktion: vad är det och hur utförs det?

Förlossningsinduktion är när sammandragningarna i livmodern frammanas på konstgjord väg för att utlösa en förlossning. Lär dig mer om denna metod.