Orsakerna till värmeutmattning & hur man behandlar det

november 11, 2019
Vad är orsakerna till värmeutmattning? Hur kan man upptäcka det? Det är viktigt att komma ihåg att termometern inte alltid reflekterar den sanna temperaturfaran.

Värmeutmattning är ett tillstånd som generellt karaktäriseras av hög kroppstemperaturDet tenderar att inträffa i väldigt varma miljöer, och orsakerna till värmeutmattning inkluderar ofta hög fuktighet och fysisk aktivitet.

Värmeutmattning kan förvärras till värmeslag, vilket är mycket allvarligare och till och med kan vara dödligt. Den senaste stora värmeböljan som drabbade Europa 2003 orsakade fler än 35,000 dödsfall.

Du kanske även vill läsa: Vad gör man med värmeutslag hos barn?

Symptom på värmeutmattning

Symptomen på värmeutmattning kan vara väldigt icke-specifika, och patienten kanske inte ens ser kopplingen mellan dem och värme, fukt samt träning.

Vid en fysisk undersökning har patienten vanligtvis en temperatur på under 40ºC eller till och med helt normal. Detta är dock på grund av kompensationsmekanismer som svettning.

De vanligaste symptomen är:

Till skillnad från vad som händer vid värmeslag så bibehåller personer med värmeutmattning generellt ett normalt mentalt tillstånd, utan förvirring eller medvetslöshet.

Dessa tillstånd är sällsynta vid värmeutmattning, men patienter kan känna sig yra när de ställer sig upp för snabbt.

Du kanske även gillar: 10 tips som hjälper dig stå ut med värmen

Vad är orsakerna till värmeutmattning?

Orsakerna till värmeutmattning

Värmeutmattning inträffar när kroppen försöker reglera sin temperatur med svett, men utan framgång.

I grund och botten inträffar värmeutmattning på grund av att kroppen inte kan bibehålla den normala kroppstemperaturen i miljöer med mycket värme och fuktighet.

Kroppen försöker reglera sin temperatur med svetten, men vid en viss punkt är det inte längre effektivt.

Det är viktigt att koma ihåg att temperaturen på termometern inte alltid reflekterar den sanna faran med lufttemperaturer. Även om den inte visar högt så kan värmeutmattning inträffa på grund av luftfuktighet.

Värmeindex mäter lufttemperaturen i förhållanden till effekterna från luftfuktigheten, och är det värde vi egentligen borde ta hänsyn till.

Temperaturer som i andra fall hade varit acceptabla kan i vissa omständigheter vara farliga.

Riskfaktorer

Som med det mesta i livet är den bästa lösningen för värmeutmattning att förhindra den.

I varma länder som Spanien är det lagstadgat att företag gör arbetsmiljöerna tolerabla, och på kontor och liknande måste temperaturen ligga på mellan 17 och 27ºC.

Men det finns dessvärre juridiska kryphål angående arbete utomhus.

Det finns även andra situationer och hälsotillstånd som kan förvärra effekterna av temperatur och fuktighet:

  • Fetma
  • Hjärtsjukdomar
  • Andningsinsufficiens
  • Vissa läkemedel: antibiotika, antispasmodiska läkemedel, vätskedrivande medel, laxermedel, antihistaminer, kärlsammandragande medel, betablockerare, antidepressiva medel och antipsykotika, såväl som droger som kokain och amfetamin.
Överviktiga löper högre risk

Patienter med fetma löper högre risk att drabbas av värmeutmattning.

Arbetare är inte de enda i riskzonen, utan alla som ägnar sig åt utomhussporter som cykling, friidrott, vandring, etc. vid varma tider på dagen och utan rätt skydd.

Speciell uppmärksamhet bör ge still barn och äldre, vars kroppar har svårare att reglera temperaturen. Som ett resultat är dessa grupper mer mottagliga för värmeutmattning, även vid lägre temperaturer.

Förebyggande åtgärder

  • Bär lätta, löst sittande kläder av ljusa färger.
  • Använd dessutom hatt eller keps, eller använd ett paraply för att undvika direkt solljus på huvudet.
  • Applicera och återapplicera solkräm med hög solskyddsfaktor beroende på tiden på året och UV-index.
  • Drick tillräckligt med vatten. Drick massor av det och se till att dricka ofta. För att säkerställa att du bibehåller vätskebalansen ska du observera färgen hos din urin: om den är ljus är du väl återfuktad; om den dock är mörkare så kan du hålla på att bli uttorkad.
  • Ersätt elektrolyter som förloras genom svetten. Isotoniska sportdrycker eller en klassisk alkalisk lemonad (citronsaft med socker, bikarbonat och salt) kan hjälpa.
  • Minska intaget av stimulerande drycker med koffeinsom cola, kaffe, etc.
  • Undvik alkoholkonsumtion eftersom den orsakar uttorkning.
  • I så hög utsträckning som möjligt ska du schemalägga aktiviteter som kräver fysisk ansträngning – som sport eller arbete – vid tider på dygnet som är mindre varma. Det är även viktigt att schemalägga raster som låter dig vila på svalare platser i några minuter innan du återupptar aktiviteten.
  • Under inga omständigheter ska du lämna barn i varma bilar när det är varmt. Temperaturen kan stiga många grader och dödsfall kan inträffa på kort tid.

Vad du ska göra om du drabbats av värmeutmattning

Drick tillräckligt med vatten

Korrekt vätskebalans är nyckeln till att motverka effekterna och orsakerna till värmeutmattning. Det är även viktigt att vila på en sval plats.

Om du drabbats av värmeutmattning:

  • Ska du lämna platsen med hög temperatur och leta efter en svalare i skuggan.
  • Du kan lägga dig på golvet och höja upp benen för att underlätta blodflödet tillbaka till hjärtat och hjärnan.
  • Ta av dig onödiga kläder, knäpp upp knappar runt halsen och andra områden som kan vara jobbiga eller begränsande.
  • Kyl ned dig med en sval dusch eller ett bad. Applicera blöta handdukar på nacke, huvud och bröst.
  • Drick långsamt vatten eller elektrolytdrycker.
  • Symptomen på värmeutmattning kan vara i flera dagar. Träna inte och exponera dig inte för värme eller sol förrän du återhämtat dig helt.

Om du efter dessa rekommendationer inte återhämtar dig och kroppstemperaturen förblir densamma eller om du drabbas av anfall bör du kontakta sjukvården direkt.

Det är väldigt viktigt att vara försiktig med tuffa aktiviteter och de andra orsakerna till värmeutmattning. Ta därför förebyggande åtgärder.

  • Ballester, F. (1996): “Metereología y salud. Relación entre temperatura ambiental y salud”, Revista Española de Salud Pública, 70, pp. 251-259
  • Montero, J.C., Mirón, I.J., Díaz, J. y Alberdi, J.C. (1997): “Influencia de las variables atmosféricas sobre la mortalidad por enfermedades respiratorias y cardiovasculares en lo mayores de 65 años en la Comunidad de Madrid”, Gaceta Sanitaria 11, pp.164-170.
  • Moreno, A. y Fernández, F. (2003): “El confort climático en los entornos residenciales de las capas altas, medias y bajas de la Comunidad de Madrid: Otra forma de desigualdad socio-espacial”, en Moreno, A. (coord.): La distribución de la renta en la Comunidad de Madrid. Análisis y aplicaciones. Madrid, Instituto de Estadística de la Comunidad de Madrid, pp. 153-175.
  • Olivera, A. (1993): Geografía de la Salud. Colección Espacios y Sociedades. Madrid, Síntesis.
  • Sierra, M., Díaz, J., Montero, J.C., Alberdi, J.C., y Mirón, I.J. (1997): “Mortalidad diaria en la Comunidad de Madrid durante el periodo 1986-1991 para el grupo de edad de 45 a 65 años: su relación con la temperatura del aire”, Revista Española de Salud Pública, 71, pp.149-160.