Tre orsaker till viktökning med en växtbaserad kost

Vi berättar om anledningarna till varför man går upp i vikt, trots att man följer en växtbaserad kost. Alla eventuella misstag går att fixa till.
Tre orsaker till viktökning med en växtbaserad kost

Senaste uppdateringen: 22 januari, 2023

Det kan vara så att man råkar ut för viktökning  även om man följer en växtbaserad kost. Vissa övergår till den här typen av kost med målet att gå ner i vikt, men ofta får det motsatt effekt.

Det finns en förklaring till detta fenomen, vilket vi ska gå igenom idag för att du ska kunna anpassa din kost och nå dina mål.

Innan vi börjar är det viktigt att påpeka att det inte finns belägg för att olika typer av växtbaserad kost är bättre för hälsan jämfört med en varierad och mångsidig kost. Det är faktiskt så att de som följer en växtbaserad kost behöver kosttillskott för att undvika näringsbrist som kan få följder för kroppens funktioner. Till exempel vitamin B12.

Anledningen till viktökning med en växtbaserad kost

Här är de främsta orsakerna till varför man ökar i vikt på en växtbaserad kost. Problemet består av små misstag. Det ligger inte bara i maten man äter  utan också av livsstilssvanor.

1. Ditt kaloriintag är för högt

En växtbaserad kost kan skapa en hyperkalorisk cykel som gynnar viktökning och fettproduktion. Om man dagligen konsumerar mer kalorier än man förbrukar kommer man slutligen att lägga på sig subkutan fettvävnad. Därför är det en bra idé att ändra energibalansen.

En sak man måste tänka på är att denna kost innehåller många såser som förhöjer matens smak. Tillsatserna är gjorda av lipider och har därför ett högt kaloriinnehåll.

Man bör inte bara äta sås med måtta utan man bör undvika halvfabrikat helt och hållet. De kan innehålla transfetter; ämnen som visat sig orsaka inflammation och kan leda till metaboliska sjukdomar.

En nyttig sallad
Vegansk mat kan vara kaloririk trots att den inte innehåller animaliska produkter.

2. Du äter mycket processad mat

I en växtbaserad kost är det vanligt att inkludera processade livsmedel som ersättning för kött. Dessa är dock inte alltid av god kvalitet. De kan innehålla socker och flertalet konstgjorda tillsatser som har en negativ påverkan på matsmältningen.

Faktum är att ett regelbundet intag av socker leder till insulinresistens som utgör en risk att drabbas av diabetes. Det här visar forskning publicerad i tidskriften Critical Reviews in Clinical Laboratory Sciences. När man utvecklar den här sjukdomen blir det mycket svårare att gå ner i vikt.

För att säkerställa ett bra proteinintag är det bästa att kombinera flera olika sorters naturligt färska och växtbaserade livsmedel än att äta köttsubstitut. Det går att hitta alternativ av god kvalitet men man bör läsa innehållsförteckningen noga.

3. Du styrketränar inte

Att anpassa och optimera kosten är fördelaktigt när man har som mål att vara vid god hälsa och må bra samt uppleva fysiska förbättringar i kroppen. Men det räcker inte.

Man måste upprätthålla flertalet vanor över tid för att se märkbara resultat. Därför är det nödvändigt med fysisk aktivitet.

Ens fokus bör faktiskt vara styrketräning för musklerna eftersom detta ökar energiförbränningen vid vila. Detta fastslår en studie publicerad i tidskriften Medicine and Science in Sports and Exercise.

I många år spekulerade man om möjligheten att ökad konditionsträning kunde ge effektiv fettförbränning. Men numera är den rådande trenden att prioritera styrketräning, även i kombination med aerobicsövningar.

Med styrketräning kan du maxa ämnesomsättningen
Om man inte styrketränar är det svårt att gå ner i vikt med endast en god kosthållning.

Glöm inte bort orsakerna till viktökning med en växtbaserad kost

Det finns flertalet orsaker till varför man ökar i vikt även om man följer en växtbaserad kost. Kom ihåg att det är viktigt att ha en bra och balanserad kosthållning.

Många gånger räcker det inte med kost och motion. Problemet kan vara mer komplext än så. Till exempel så påverkar förändringar i mag- och tarmfloran matsmältningen. Ta kontakt med en näringsspecialist om du har några frågor och behöver råd.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • de Souza, R. J., Mente, A., Maroleanu, A., Cozma, A. I., Ha, V., Kishibe, T., Uleryk, E., Budylowski, P., Schünemann, H., Beyene, J., & Anand, S. S. (2015). Intake of saturated and trans unsaturated fatty acids and risk of all cause mortality, cardiovascular disease, and type 2 diabetes: systematic review and meta-analysis of observational studies. BMJ (Clinical research ed.)351, h3978. https://doi.org/10.1136/bmj.h3978
  • Softic, S., Stanhope, K. L., Boucher, J., Divanovic, S., Lanaspa, M. A., Johnson, R. J., & Kahn, C. R. (2020). Fructose and hepatic insulin resistance. Critical reviews in clinical laboratory sciences57(5), 308–322. https://doi.org/10.1080/10408363.2019.1711360
  • Hunter, G. R., Fisher, G., Neumeier, W. H., Carter, S. J., & Plaisance, E. P. (2015). Exercise Training and Energy Expenditure following Weight Loss. Medicine and science in sports and exercise47(9), 1950–1957. https://doi.org/10.1249/MSS.0000000000000622

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.