Orsaker till höga nivåer av triglycerider och symptom
Människor tror ofta att en av huvudorsakerna till höga nivåer av triglycerider i blodet är ett överskott av fett i kosten. Detta är emellertid inte alltid fallet utan det kan även bero på andra faktorer.
Därför ska du inte få panik om du har fått diagnosen förhöjda halter triglycerider i blodet. Tala med din läkare om möjliga orsaker för att lösa tillståndet ordentligt.
Höga nivåer av triglycerider och deras orsaker
Denna typ av lipid cirkulerar i blodet och finns även i vissa kroppsvävnader. Det är ett normalt ämne, men en ökning av det i plasma kan orsaka problem.
För det första är detta fett en källa till reservenergi i normal metabolism. Lipidceller som kallas adipocyter lagrar triglycerider inuti för användning i samband med när du äter.
Kroppen använder dessa reserver för att generera värme i situationer som kräver mer kaloriförbrukning, som vid långvarig träning eller på kalla vinterdagar. Denna mekanism är inte exklusiv för människor utan förekommer även hos många andra djur.
Varje laboratorium har sina egna biokemiska parametrar med vilka de fastställer normalitet, men det finns vissa värden som de flesta experter anser vara allmängiltiga. En person anses ha höga nivåer av triglycerider när koncentrationen överstiger 150 milligram per deciliter blod.
Denna förhöjda koncentration är kopplad till ökad kardiovaskulär risk, med ökade risker för akut hjärtinfarkt och stroke. Den anses vara mycket hög när den överstiger 200 milligram per deciliter och allt över 500 milligram per deciliter kräver extrem försiktighet.
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Nyttiga juicer som minskar kolesterol och triglycerider
Några av orsakerna till höga nivåer av triglycerider
Den främsta boven för förhöjda nivåer av triglycerider är en dålig kosthållning, men detta är inte den enda orsaken. En stillasittande livsstil, genetik och vissa systemiska sjukdomar är också relaterade till sjukdomen.
Diet
När det kommer till kosten är det mättade fetter och transfetter som ökar kolesterol och triglycerider. Den förra ökar också det onda eller LDL-kolesterolet.
Dessutom är mättade fetter huvudsakligen koncentrerade i mejeriprodukter av animaliskt ursprung, som ost, mjölk och smör. Rött kött bidrar också till stora mängder triglycerider, speciellt fett kött.
Dessutom har transfett en dubbel negativ effekt, som består i att sänka det goda kolesterolet och öka det som blockerar artärerna. De finns huvudsakligen i hydrerade produkter.
När det även förekommer andra diagnoser
De tillstånd som är vanligast förknippade med en ökning av triglycerider i blodet är:
- Hypotyreos
- Polycystiskt ovariesyndrom
- Diabetes
- Njurproblem
Livsstil
Brist på motion och stillasittande livsstil är kända riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Problemet ligger i ökningen av triglycerider och kolesterol som uppstår när personen inte tränar mycket.
Lägg till dåliga vanor som rökning eller alkoholism så ökar risken. Faktum är att forskning visar hur mammans livsstil kan förändra lipidnivåerna hos hennes barn under graviditeten.
Genetik
Förutom sjukdomen som heter “familjär hyperkolesterolemi”, där den genetiska grunden är tydlig, finns det även andra former av ärftligt inflytande på höga nivåer av triglycerider i blodet. Barn och barnbarn är mer benägna att utveckla detta tillstånd när deras föräldrar eller farföräldrar har haft sjukdomen.
Inga symptom, men det kan ändå ge komplikationer
Höga triglycerider visar sig inte med specifika symptom, så det förekommer ingen huvudvärk, inga obehag i bröstet, ingen hjärtklappning och ingen trötthet. Kort sagt, det finns inga märkbara tecken på en ökning av dessa ämnen i blodet.
Det finns dock komplikationer till följd av störningen. I själva verket utgör det ett stort problem för den medicinska vården. Ibland kommer människor till en akut konsultation för en kranskärlshändelse som beror på deras förhöjda triglycerider, utan att de alls haft någon kännedom om det.
Förhöjningar måste misstänkas och blodfettvärden måste kontrolleras hos överviktiga, hos personer med en familjehistoria med dessa sjukdomar och hos personer med andra hjärtriskfaktorer, som högt blodtryck, och hos diabetiker.
I vilket fall som helst utesluter inte en upptäckt av ett normalvärde sannolikheten för infarkt eller stroke hos personer med andra samsjukligheter.
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Varför uppmärksammar man Internationella lipodystrofidagen?
Så kan man hantera orsakerna till höga nivåer av triglycerider
Du kan vidta åtgärder för att sänka dina triglyceridnivåer i blodet när du märker höga nivåer. I sådana fall kan läkaren ordinera ett specifikt läkemedel, till exempel statiner, vid behov.
Internationella riktlinjer och vetenskapliga studier är dock överens om att statiner enbart, utan livsstilsförändringar, inte kommer att ha långvariga effekter. Några av de förändringar som läkare vanligtvis ordinerar är:
- En minskning av andelen mättat fett och transfett i kosten
- Regelbunden fysisk träning
- Ökad fysisk aktivitet
Du behöver kombinera behandling med andra läkemedel än statiner om dessa inte är tillräckliga eller om de upptäckta värdena överstiger 500 milligram per deciliter. Det är möjligt att läkaren föreslår fibrater, niacin och omega-3-tillskott, som anges i konsensus från Sociedad Española de Arterioesclerosis.
Hur som helst, höga triglycerider är en varningsflagga som ingen bör ignorera. Deras tysta närvaro representerar en latent risk som vi lyckligtvis kan kontrollera om vi upptäcker den i tid.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Laufs U, Parhofer KG, Ginsberg HN, Hegele RA. Clinical review on triglycerides. Eur Heart J. 2020;41(1):99-109c. doi:10.1093/eurheartj/ehz785
- Reichl, D., et al. “Efectos del cambio de ambiente sobre los niveles de triglicéridos y de colesterolemia en jóvenes adultos cubanos.” Revista Cubana de Medicina 4.3 (2019).
- Casas, Nuria Virgili, Maria de Talló Forga Visa, and Eva M. García Raimundo. “Dieta controlada en triglicéridos de cadena larga y de cadena media.” Nutrición y dietética clínica. Elsevier, 2019.
- Carranza-Madrigal, Jaime. “Triglicéridos y riesgo cardiovascular.” Medicina interna de México 33.4 (2017): 511-514.
- Goya, Iñaki Lekuona, and Miren Morillas Bueno. “Tratamiento de las dislipemias en situaciones especiales.” Revista Española de Cardiología Suplementos 12 (2012): 26-32.
- Moré, Ahmed Amaury Ruiz, et al. “Alteraciones en lípidos de neonatos debido a tabaquismo e hipertensión en sus madres.” Revista Mexicana de Patología Clínica y Medicina de Laboratorio 56.1 (2009): 4-9.
- Stoll, Mario, and Nicolás Dell’Oca. “Genética de la hipercolesterolemia familiar.” Revista Uruguaya de Cardiología 34.3 (2019): 239-259.
- Ascaso, Juan F., et al. “Documento de consenso sobre el manejo de la dislipemia aterogénica de la Sociedad Española de Arteriosclerosis.” Clinica e investigación en Arteriosclerosis 29.2 (2017): 86-91.
- Pedro-Botet, Juan, et al. “Triglicéridos, colesterol HDL y dislipidemia aterogénica en la guía europea para el control de las dislipidemias 2019.” Clínica e Investigación en Arteriosclerosis (2020).
- Bouza, María de Jesús Sánchez, et al. “Edad, sexo, triglicéridos y obesidad: su asociación como factores de riesgo cardiometabólico en personas supuestamente saludables.” Revista Mexicana de Patología Clínica y Medicina de Laboratorio 65.2 (2018): 101-105.