Kroppstemperatur och feber: vilket är förhållandet?

Har du någonsin undrat varför din kroppstemperatur stiger när du har feber? Det är faktiskt en naturlig försvarsmekanism, även om det skapar många obehagliga symptom. Läs mer i den här artikeln!
Kroppstemperatur och feber: vilket är förhållandet?

Senaste uppdateringen: 24 februari, 2021

Feber, eller pyrexi, uppstår när kroppens temperatur stiger över det normala. Det är en skyddsmekanism, och de flesta människor världens över upplever feber någon gång under sitt liv. Det finns många anledningar till varför man kan ha feber. Ofta har det att göra med förekomsten av patogener som kroppen identifierar som främmande ämnen. Läs vidare för att lära dig om förhållandet mellan kroppstemperatur och feber.

Det är naturligt att undra varför kroppstemperaturen alltid stiger när man har feber. Till en början kan det verka kontraproduktivt, eftersom alla symtom som är förknippade med en onormal kroppstemperaturhöjning bara ökar obehaget som orsakas av den främmande mikroorganismen i fråga. Feber har dock en evolutionär betydelse, precis som alla mänskliga fysiologiska reaktioner. Dagens artikel kommer att diskutera hur nödvändig denna respons är för vår överlevnad.

En ökning av både kroppstemperatur och feber

Som en allmän tumregel representerar en kroppstemperatur över 37 °C en feberepisod. Vi kan dela upp feber i fyra olika typer:

  • En låg feber är när kroppstemperaturen inte överstiger 38 °C.
  • En måttlig feber är när temperaturen varierar mellan 38 °C och 39 °C.
  • Kroppstemperaturen vid hög feber är över 39 °C.
  • Slutligen har vi hyperpyrexi när temperaturen är lika med eller högre än 40 °C.

Komplikationer inträffar snabbt när en patient går in i hyperpyrexi. Detta beror på att det kan leda till en serie denatureringar av nervsystemets proteiner, med flera negativa associationer och stor sannolikhet för dödsfall, om personen inte får omedelbar läkarvård.

Barn med hög febertemperatur.
Temperaturer över 39 °C är farliga utan ordentlig medicinsk vård.

Du kanske också är intresserad av: Allt om sjukdomen Q-feber: från djur till människor

Varför får vi feber?

Feber är kroppens respons på externa agenter som vi inte kan kontrollera och som vänder sig mot oss. Men varför ökar kroppen sin egna temperatur som respons om det kan vara skadligt för oss?

Först och främst måste vi se på feber som en försvarsmekanism som stammar från forntiden. Hypotalamus, den del av hjärnan som är ansvarig för att reglera kroppstemperaturen, skickar signaler för att öka temperaturen när den identifierar molekyler, som man kallar pyrogener, i blodet. En pyrogen är något feberproducerande ämne. Pyrogener kan vara till exempel polysackarider, slaggprodukter eller produkter från cellväggen på bakterier.

Immunsystemet, som orsakar inflammation, skapar en defensiv respons till förekomsten av inkräktare i människokroppen. På detta sätt är feber ytterligare ett element som kroppen använder för att försvara sig. Det interna kroppssystemet jobbar för att de mikroorganismer som är mest känsliga för förändringar ska dö när de utsätts för högre värden genom den höjda temperaturen. De flesta infektionsframkallande bakterier och virus trivs vid 37,5 ºC.

När temperaturen stiger slutar mikroorganismerna reproducera sig. De reproducerar sig åtminstone inte lika snabbt och effektivt. Således ökar deras sårbarhet för immunsystemets medel. Feber är därför en evolutionär mekanism med ett tydligt syfte: att försvaga angripande patogener.

Kvinna håller för pannan på grund av hög feber.
Feberbesvär beror på symtomen som den höga temperaturen orsakar i kroppen.

Är feber en primitiv eller en användbar mekanism?

Feber hjälper till att bekämpa sjukdomar, men det kan också leda till dödsfall eller orsaka irreversibel skada under svåra kliniska tillstånd. Detta väcker dock frågan: Bör läkare tillåta en ökning av kroppstemperaturen? Och i så fall till vilken utsträckning?

Detta är en aktuell debatt inom det medicinska området. Medan vissa läkare föredrar att hålla febern på medelnivåer så att immunförsvaret reagerar bättre, försöker andra minska febern med febernedsättande medel. Det finns inget enhälligt svar på detta. Men de är alla överens om att en patient med feber över 39 °C kräver omedelbar behandling.

Det är av den anledningen som det finns receptfria läkemedel, såsom aspirin eller paracetamol, som kan sänka kroppstemperaturen. Eftersom modern medicin har gett oss antibiotika och antivirala medel är det inte längre nödvändigt att gå igenom drastiska temperaturökningar för att bekämpa sjukdomar.

Hög kroppstemperatur och feber är en anledning att rådfråga läkare

Feber är alltså en skyddsmekanism som människokroppen använder sig av för att göra sig av med möjliga patogener. Det dödar inte bara mikroorganismer, som är mycket känsliga för temperaturvariationer, utan försvagar också de mest resistenta.

En förhöjd kroppstemperatur hos barn är ofta en anledning till oro för föräldrarna. Som förälder måste man dock lära sig känna igen skillnaden mellan en initial låggradig feber, som inte får överstiga 38 ºC, och en feber på 39 ºC eller högre.

Hur som helst är feber alltid en bra anledning för att kontakta din läkare. Ring eller besök din läkare om du märker en förhöjd kroppstemperatur så att din läkare kan ställa en snabb diagnos och ordinera korrekt behandling.

Detta kanske intresserar dig
Sjukdomen snäckfeber: hur drabbas man?
Steg för Hälsa
Läs det Steg för Hälsa
Sjukdomen snäckfeber: hur drabbas man?

Sjukdomen snäckfeber orsakas av parasiten Schistosoma. Enligt den biologiska klassificering är parasiten en trematod, eller en typ av mask.



  • Escobar Tobón, Ana Ligia. “La fiebre en el niño: una mirada reflexiva a las prácticas de cuidado.” Avances en Enfermería 35.3 (2017): 333-344.
  • Sánchez-Díaz, Jesús Salvador, et al. “Fiebre en el paciente críticamente enfermo:¿ tratar o no tratar?.” Medicina interna de México 33.1 (2017): 48-60.
  • Ortiz-Gómez, J. R., I. Fornet, and F. J. Palacio. “Hiperpirexia maligna.” Revista Española de Anestesiología y Reanimación 60 (2013): 46-54.
  • Cruz-Alvarenga, Abner Javier. “LOS ANTAGONISTAS FISIOLÓGICOS DE LOS PIRÓGENOS ENDÓGENOS Y SU PAPEL EN LA FIEBRE.” Revista Científica Ciencia Médica 22.2 (2019): 36-46.