Lär dig om REM-sömn - varför är den så viktig?
REM-sömn har fått sin beteckning från engelskans Rapid Eye Movement och utgör ungefär 25 % av sömncykeln. Forskare uppskattar att den inträffar mellan 70 och 90 minuter efter att vi somnat. Därefter upplever vi den flera gånger under natten, eftersom vår sömncykel upprepas.
Hur går denna sömnfas till? Vilka är dess egenskaper? Dagens artikel kommer att besvara dessa frågor. Vidare kommer vi att diskutera kopplingen till kognitiva processer och minne.
REM-sömn
REM-sömnen med sina snabba ögonrörelser är ett av de två sömnstadierna. Vi kan observera det hos alla däggdjur, fåglar och andra djur som har en tallkottkörtel.
De viktigaste egenskaperna hos REM-sömnen är:
- Snabba och till synes slumpmässiga ögonrörelser
- Minskad muskeltonus i hela kroppen
- Livliga drömmar
- Snabba hjärnvågor med låg spänning
Alla dessa kemiska och elektriska aktiviteter utgår ifrån hjärnstammen (latin: truncus encephali). Dessutom verkar det ha en indirekt effekt på produktionen av acetylkolin, vilket begränsar produktionen av histamin, serotonin och noradrenalin.
Ponto-Geniculo-Occipitalvågor (PGO) kommer från hjärnstammen och uppstår före och efter REM-sömnen. De har sin största effekt i den visuella associativa cortex (det är därför vi ser saker när vi drömmer).
Intressant nog överstiger hjärnans energiförbrukning av glukos och syre i denna fas den förbrukning vi har när vi är vakna.
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Morgontrött och sömndrucken – därför vaknar du på dåligt humör
REM-sömnens egenskaper
REM-sömn är ett stadium av lätt sömn. Faktum är att de som vaknar i detta skede ofta helt perfekt kan återkalla vad de drömt och vaknar och känner sig ganska pigga och alerta. De känner sig väl utvilade. Dessutom är erektioner och oregelbundna hjärt- och andningsfrekvenser vanliga i detta skede.
Detta är ett karakteristiskt sömnstadium. Således benämner man de andra stadierna helt enkelt som icke-REM (NREM), eller djup sömn.
Det är vanligt att gå igenom fyra till fem stadier av REM-sömn under natten. Därtill är det också vanligt att man vaknar några minuter efter att denna fas är över. Men det är lätt att somna om efteråt.
Det är också i denna fas som hjärnan frisätter enzymet MAO. Det katalyserar oxidationen av vissa monoaminneurotransmittorer och hämmar därmed vår förmåga till rörelse. Utan denna process skulle vi röra oss medan vi sover på samma vis som vi gör när vi är vakna.
Vissa människor kan vakna upp mitt i REM-sömnen med en känsla av förlamning och även förekomst av hallucinationer. Detta kallas sömnparalys.
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Obstruktiv sömnapné hos barn: Symptom och behandling
REM-sömn är en viktig sömnfas
Vi har mycket att tacka REM-sömn en för, bland annat:
- Den neuronala aktiviteten återaktiveras och stärks under sömnen
- Det ökar aktiviteten i hippocampus, neocortex och thalamus (stärker minne och inlärningsförmåga)
- Fysisk och intellektuell aktivitet förbättrar REM-sömnen, vilket i sin tur förbättrar dessa inlärningsprocesser
- Det hjälper de neurala kopplingarna hos nyfödda och spädbarn att formas, vilket är en av anledningarna till att de sover så mycket
REM-sömn och minne
Vissa vetenskapliga studier visar att REM-sömn påverkar vår förmåga att lagra minnen. Specifikt har forskare dragit följande slutsatser:
- Sömnbrist har en negativ inverkan på lagringen av nya minnen
- Att upprätthålla adekvat sömnhygien har en positiv effekt på inlärning och lagring av nya minnen
- Särskilt REM-sömn är kopplad till minne och inlärningspotential
Enligt dessa data kan man dra slutsatsen att både sömn och drömmar har en positiv effekt på vårt minne. Det har alltså en betydande effekt för när vi ska studera eller arbeta. Därför är det bra att få en god natts sömn. Det hjälper oss att komma ihåg vad vi lärt oss under dagen.
Andra forskare påpekar dock att vi fortfarande har för lite data och behöver mer forskning för att kunna härleda denna typ av effekter som vi beskriver ovan.
Sömn är livsviktig för organismen
Kort sagt, sömn spelar en avgörande roll för den allmänna fysiska och kognitiva hälsan. Därför måste vi få tillräckligt med sömn för att vila och drömma om vi vill förbättra inlärningen och stärka minnet samtidigt som vi reparerar kroppens celler. Vår kropp tar hand om resten.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- De Riquer, A. I. (2013). El trastorno de conducta del sueño rem. Revista Médica Clínica Las Condes, 24(3), 463-472.
- Reinoso-Suárez, F. (2005). Neurobiología del sueño. Revista de Medicina de la Universidad de Navarra, 10-17.
- Velayos, J. L., Moleres, F. J., Irujo, A. M., Yllanes, D., & Paternain, B. (2007). Bases anatómicas del sueño. In Anales del sistema sanitario de Navarra (Vol. 30, pp. 7-17).