Olika typer och grader av narkolepsi

Narkolepsi är en störning som orsakar förändringar i sömncykeln. Läs vidare för att lära dig om olika typer av narkolepsi.
Olika typer och grader av narkolepsi

Senaste uppdateringen: 03 januari, 2021

Narkolepsi, ibland även kallad sömnsjuka, är en sällsynt sjukdom uppvisas i olika typer och grader. Sjukdomen får människor att oväntat somna och drabbar cirka 0,1% av världens befolkning. Termen narkolepsi myntades av Jean-Baptiste-Édouard Gélineau i slutet av 1800-talet. Denna forskare var den första som beskrev sjukdomen år 1880. Han gav sjukdomen det namnet baserat på två grekiska ord, narke och lepsis, som tillsammans betyder “sömnanfall”.

Vad är narkolepsi?

Narkolepsi är en kronisk neurologisk störning som orsakar störningar i sömnrytmen. Dess huvudsymtom är stark sömnighet under dagen och plötsliga sömnighetsattacker som inte kan stoppas. Den som är drabbad av någon typ eller grad av narkolepsi har stora problem att hålla sig vaken i flera timmar, oavsett vilka omständigheter personen befinner sig i. Av denna anledning påverkar narkolepsi livskvaliteten avsevärt.

I vissa fall uppträder denna sjukdom med en plötslig förlust av muskeltonus, som i medicinska termer definieras som kataplexi. Detta kan inträffa som följd av en känslomässig reaktion eller fysisk utmattning. I slutändan så är det dess yttrande som definierar typen och graden av narkolepsi.

Denna sjukdom har inget botemedel och det finns ingen specifik behandling. Det finns dock vissa mediciner som hjälper till att kontrollera dessa plötsliga sömnattacker. Likväl så finns det livsstilsförändringar som har visat sig vara till stor hjälp, liksom socialt och psykologiskt stöd.

En kvinna sover vid datorn.
Narkolepsi är en sällsynt sjukdom som orsakar allvarliga sömnattacker som patienten inte kan kontrollera.

Kännetecken för sjukdomen

Här är de huvudsakliga symtomen på narkolepsi:

  • Överdriven trötthet under dagen. Detta manifesteras via en reducering i både vakenhet och koncentration. Vanligtvis så är det här det första symtomet som uppstår, och därefter infaller en plötslig lust att sova.
  • Kataplexi. Som vi nämnde ovan så uppstår kataplexi inte i alla fall eller med samma intensitet.
  • Sömnförlamning. Detta är en tillfällig oförmåga av att varken kunna röra sig eller prata. I synnerhet inträffar det när en person somnar eller vaknar. Sömnförlamning förekommer vanligtvis i korta episoder.
  • Förändringar i REM-sömn. REM-sömn är drömsömnen då ögonen rör sig snabbt under ögonlocken. En person med narkolepsi kan komma in i detta skede när som helst.
  • Hallucinationer. Man kallar dessa för hypnagoga hallucinationer om de uppstår innan personen somnar, eller hypnopompa hallucinationer om de uppstår när personen vaknar. De kan vara väldigt intensiva och skrämmande.

Personer med narkolepsi kan också drabbas av andra sömnstörningar, som till exempel obstruktiv sömnapné, sömnfragmentering och rastlösa ben-syndrom (RLS). Även om det är paradoxalt kan personer med narkolepsi också drabbas av sömnlöshet.

Du kanske också är intresserad av: 10 viktiga nycklar till god sömnhygien

Typer och grader av narkolepsi

Enligt kriterierna i DSM-5 (den femte versionen av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) finns det fem typer och grader av narkolepsi, vilka är följande:

  • Utan kataplexi men med hypokretinbrist. Vid denna typ av narkolepsi finns det en brist på hormonet orexin eller hypokretin. Detta är ett protein som påverkar neuronala funktioner. Den huvudsakliga funktionen för detta protein är att kontrollera sömn-vakenhetscykeln. Den här typen orsakar inte episoder av kataplexi.
  • Med kataplexi men utan hypokretinbrist. I det här fallet är inte hypokretinbrist närvarande, men kataplexi är närvarande. Detta är en plötslig muskelsvaghet på båda sidor av kroppen. Det här är det symtom på denna störning som är minst förstått och det drabbar ungefär 5% av alla fall.
  • Spinocerebellära ataxier, dövhet och narkolepsi. Denna grad av narkolepsi är orsakad av en DNA-mutation. Ataxi är en brist på motorisk samordning som påverkar frivilliga rörelser, och till och med hindrar funktioner som sväljning, tal och syn. Det uppträder sent i livet och leder ofta till demens när det fortskrider.
  • Spinocerebellära ataxier, dövhet, narkolepsi, fetma och typ 2-diabetes. Detta beror på en mutation i oligodendrocyterna, en cellklass som påverkar myelinbildning. Det senare är ett ämne som ökar nervöverföringshastigheten och en brist på det påverkar rörligheten.
  • Narkolepsi kan uppstå sekundärt till ett annat medicinskt tillstånd. En av typerna av narkolepsi kan förekomma till följd av en annan sjukdom, till exempel sarkoidos eller Whipples sjukdom. Båda förstör hypokretinproducerande celler.
En student har somnat på sina böcker.
Narkolepsi påverkar många aspekter av livet. Det kan till exempel både påverka arbete och utbildning.

Alla grader av narkolepsi kräver läkarvård

Även om det inte finns något botemedel mot narkolepsi, finns det för närvarande behandlingar. De lindrar de flesta symtomen och låter den drabbade leva ett nästan normalt liv. Personer som lider av detta tillstånd kan också göra livsstilsförändringar som underlättar tillvaron.

Ett exempel är att ta schemalagda tupplurar för att lindra plötslig sömnighet. En person som är drabbad av narkolepsi måste också vara noggrann med sin sömnhygien. En person med narkolepsi behöver både psykologiskt och socialt stöd.

Detta kanske intresserar dig
Symptom och behandlingar för sömnapné
Steg för Hälsa
Läs det Steg för Hälsa
Symptom och behandlingar för sömnapné

Idag vill vi tala om olika symptom och behandlingar för sömnapné. Många lider av detta andningstillstånd, och det hindrar dem från att få en god na...



  • Peraita-Adrados, R., del Río-Villegas, R., & Vela-Bueno, A. (2015). Factores ambientales en la etiología de la narcolepsia-cataplejía. Estudio de casos y controles de una serie. Rev Neurol, 60(12), 529-534.
  • Roballo Ros, F. (2016). Parálisis del sueño: desenmascarando el fantasma, exploración holística y psicológica.
  • Merino-Andreu, M., & Martinez-Bermejo, A. (2009, December). Narcolepsia con y sin cataplejia: una enfermedad rara, limitante e infradiagnosticada. In Anales de Pediatría (Vol. 71, No. 6, pp. 524-534). Elsevier Doyma.
  • Medrano-Martínez, Pablo, M. José Ramos-Platón, and Rosa Peraita-Adrados. “Alteraciones neuropsicológicas en la narcolepsia con cataplejía: una revisión.” Revista de Neurologia 66.3 (2018): 89-96.
  • Santamaría-Cano, Joan. “Actualización diagnóstica y terapéutica en narcolepsia.” Revista de Neurología 54.Supl 3 (2012): S25-30.
  • Sarrais, F., and P. de Castro Manglano. “El insomnio.” Anales del sistema sanitario de Navarra. Vol. 30. Gobierno de Navarra. Departamento de Salud, 2007.
  • Ruoff, Chad, and David Rye. “The ICSD-3 and DSM-5 guidelines for diagnosing narcolepsy: clinical relevance and practicality.” Current Medical Research and Opinion 32.10 (2016): 1611-1622.
  • Torterolo, Pablo, and Giancarlo Vanini. “Importancia de las hipocretinas en la patogenia de la narcolepsia (breve revisión).” Revista Médica del Uruguay 19.1 (2003): 27-33.
  • Pabón, R. M., et al. “Narcolepsia: actualización en etiología, manifestaciones clínicas y tratamiento.” Anales del Sistema Sanitario de Navarra. Vol. 33. No. 2. Gobierno de Navarra. Departamento de Salud, 2010.
  • Arias-Carrión, Oscar. “Sistema hipocretinérgico y narcolepsia.” Revista médica de Chile 137.9 (2009): 1209-1216.