Konstgjord andning vid brännskador
Konstgjord andning är ett behandlingsalternativ för många brännskadepatienter som har drabbats av allvarliga inandningsskador, vilket är relativt vanligt hos dessa patienter.
Skadorna kan ha orsakats av flera skador, inklusive trauma på flera organ från bland annat eld, kolmonoxid och cyanid. Den främsta orsaken är inhalering av väldigt varma gaser, främst vid eldsvådor.
Generellt drabbas 2% av brännskadeoffer för inandningsskador. Ju större område av kroppen som bränns, desto högre är risken för inandningsskador.
Hos brännskadade patienter är inandningsskador en kritiskt avgörande faktor som kan leda till döden. Dessvärre dör runt hälften av dessa patienter.
Skadan på luftvägarna och lungorna beror på sammansättningen hos den inandade röken, hur stor exponeringen var samt hur den mänskliga kroppen svarar.
Du kanske även gillar: Behandla brännskador hemma – så gör du
Andningstrauma
Generellt tenderar trauma på grund av värme och giftiga gaser att orsaka skador och obstruktioner i de övre luftvägarna.
Ju yngre patienten är, desto allvarligare blir symptomen generellt. Tecknen dyker vanligtvis upp efter 12-18 timmar, men det kan dröja upp till 72 timmar.
Andningsskador är den ledande orsaken till omedelbar död för brännskadepatienter.
Med det sagt finns det flera olika typer av brännskador:
- Värmeskada: vanligtvis begränsas skador på på grund av höga temperaturer till munsvalget. Detta tack vare den reflexmässiga slutningen av röstspringan och vävnadens höga kapacitet för värmeavledning.
- Inandningsskador: i detta fall reagerar vattenlösliga gaser med vattnet i slemhinnorna. Detta släpper ut starka syror och producerar andningsalkalos, ödem och bronkospasmer. Mindre lösliga gaser kan även nå de djupaste delarna av andningssystemet och producera trauma där. Den vanligaste gasen är kolmonoxid. En annan giftig gas som bidrar till brännskadetrauma är vätecyanid.
- Endogen lungskada: patienter med stora brännskador kan utveckla progressiv andningssvikt efter de inledande skedena. Detta kan inträffa även om de inte har direkt skada på luftvägarna på grund av inandning.
Diagnos
Diagnostiseringen av inandningsskador är mer än något annat klinisk. Generellt bör läkare förvänta sig dem när patienten varit medvetslös i ett slutet utrymme där en eldsvåda eller gasläcka ägt rum.
Vid en fysisk undersökning inkluderar varningstecknen på en inandningsskada brända näshår, mörkt slem, brännskador i ansiktet och näsborrarna, hosta, heshet och väsande andning.
Det är även viktigt att undersöka munsvalget för att utvärdera ändringar i slemmet. Kompletterande diagnostiska metoder kan hjälpa till att uppskatta systemiska skador och lungskador.
Du kanske gillar: Hur du kan använda bikarbonat på brännskador
Konstgjord andning
Vanligtvis visar sig symptomen på lungskador efter flera timmar. Av denna anledning är det väldigt viktigt att läkarna börjar med konstgjord andning direkt om patienten tros vara drabbad.
Det finns dock ingen specifik behandling för patienter med kritiska inandningsskador. Vanligtvis fokuserar läkarna på att upprätthålla andningen via intubering och konstgjord andning.
I allvarliga fall kommer läkarna rengöra patientens lungor och administrera antibiotika om infektioner uppstått.
Intubering och konstgjord andning
Generellt är intubering nödvändigt för upp till 50% av patienterna med inandningsskador. Allvarliga fall kräver tidig intubering med stora slangar för att:
- Hålla luftvägarna öppna
- Förebygga aspiration
- Möjliggöra utdrivning av sekret och slem
- Hjälpa andningen
Men när intuberingen inte utförs i tid för en patient med allvarliga ödem i luftvägarna, kanske det inte längre är möjligt. I så fall är en trakeotomi den sista utvägen.
Syftet med konstgjord andning är att bibehålla syresättningen och andningen, vilket förebygger många skador.
Typen av andning som läkarna använder beror på typen av lungskada.
De olika typerna inkluderar konventionell ventilering med permissiv hyperkapni, inandning av kväveoxid, högfrekvensventilering samt extrakorporeal membranoxygenering.
Andra behandlingar
Dessvärre är förebyggande åtgärder som administrering av kortikoider och antibiotika inte användbara. Vidare har vissa studier kopplat kortikoider med ökad risk för lunginfektioner och döden.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Gutiérrez Muñoz, F. (2011). Ventilación mecánica. Acta Médica Peruana.
- González-Cavero, J., Arévalo, J. M., & Lorente, J. A. (1999). Tratamiento prehospitalario del paciente quemado crítico Revisión. emergencias.
- Cachafeiro Fuciños, L., Sánchez Sánchez, M., & García de Lorenzo y Mateos, A. (2019). Ventilación mecánica en el paciente quemado crítico con inhalación: ¿podemos evitarla? Medicina Intensiva. https://doi.org/10.1016/j.medin.2019.02.008