Möjliga risker med att ta antibiotika

januari 4, 2019
Vad är skillnaden mellan bakterier och virus, och hur påverkar det om du bör ta antibiotika eller inte? Lär dig om det och mer i den här artikeln!

Under året genomlider vi många sjukdomar och infektioner som vi försöker behandla med antibiotika. Vi går ofta till läkaren med förhoppningen att vi ska få det, men det är inte alltid det bästa alternativet.

Möjliga bieffekter

Antibiotikapiller

Detta läkemedel introducerades 1940 och har blivit en av våra största medicinska framgångar. Men att använda för mycket antibiotika producerar resistenta bakterier i kroppen. Något annat att tänka på är bieffekterna. Om exempelvis barn tar antibiotika utsätts de ibland för magsmärtor och diarré. De kan även bli allergiska mot medicinen.

Virus och bakterier

Det finns två olika typer av baciller: bakterier och virus. Båda dessa mikroorganismer har likartade symptom och förökar sig, samt utvecklas, på ett likartat sätt.

Bakterier

Bakterier är levande mikroorganismer som existerar som oberoende celler. De kan hittas på många platser och är inte alltid skadliga för kroppen. Det finns hjälpsamma bakterier som kallas lactobacillus, som lever i tarmarna och hjälper oss att smälta maten.

Men i vissa fall är bakterier skadliga och kan orsaka sjukdomar genom att blanda sig i kroppens normala processer. Antibiotika är väldigt effektivt för att hindra mikroorganismer från att utvecklas.

Virus

Virus kan å andra sidan inte existera själva eftersom de inte är levande organismer. De är partiklar med genetiskt material som är omlindat av ett tunt proteinhölje. De förökas och växer bara efter att de har invaderat levande celler.

Vårt immunförsvar kan bekämpa vissa virus innan de påverkar kroppen, men att bara använda antibiotika kommer inte hjälpa.

Skadlig användning av antibiotika

Faror med antibiotika

Det hjälper inte att ta antibiotika när du är förkyld eller lider av andra virala sjukdomar. Det kan istället ha negativa effekter på din hälsa i framtiden. Det kan exempelvis ge upphov till utvecklingen av resistenta bakterier.

Frekvent och olämplig användning kan göra så att bakterier och andra mikrober muteras och anpassar sig. Det betyder att man sedan inte längre kan använda medicinen för att bekämpa dem. Detta kallas ”antibiotikaresistens”. När det uppstår behöver man ännu starkare doser för att bekämpa dessa bakterier.

Missbruk av antibiotika kan även leda till andra problem. Det kan exempelvis ta död på många andra bakterier, både bra och dåliga. Det innebär att medicinerna även tar bort bakterier som hjälper din kropp att hålla sig frisk.

Att ta antibiotika kan även få en person att utveckla diarré på grund av en brist på goda bakterier som hjälper dig att smälta maten ordentligt. Det är därför bäst att hitta andra alternativ.

Ju mer vi använder för att, utan framgång, behandla enkla sjukdomar som förkylningar, influensa eller andra virala infektioner, desto svårare kommer det bli att behandla den typ av bakterier som de är menade att bekämpa.

Det kan leda till att du behöver gå fler gånger till läkaren för att hitta en behandling som fungerar.

När bör man ta det?

läkare med piller

Du bör endast ta detta läkemedel för att behandla bakterieinfektioner.

Om du har en mild infektion, speciellt en som orsakats av ett virus, måste du låta det ha sin gång. Du motverkar då utvecklingen av baciller som är resistenta mot antibiotika. Det kommer vara upp till läkaren att ta detta beslut beroende på vilken typ av sjukdom har.

Lär dig så mycket du kan. Ibland räcker det inte att gå till läkaren och följa behandlingen. Det är även viktigt att läkaren informerar om sjukdomen beror på bakterier eller ett virus. Du ska aldrig försöka övertala din läkare att skriva ut antibiotika.

Det finns även väldigt intressanta naturliga alternativ som du kan läsa mer om.

Att spara antibiotika

Det är aldrig en bra idé att använda överbliven antibiotika som man har sparat på sig sedan tidigare, eller att använda medicin som har skrivits ut till en annan person, oavsett om det rör sig om ett barn eller en vuxen.

Överblivna piller bör kastas så snart som möjligt, speciellt om ditt tillstånd har förbättrats.

  • Davies, J., & Davies, D. (2010). Origins and Evolution of Antibiotic Resistance. Microbiology and Molecular Biology Reviews. https://doi.org/10.1128/MMBR.00016-10
  • Kohanski, M. A., Dwyer, D. J., & Collins, J. J. (2010). How antibiotics kill bacteria: From targets to networks. Nature Reviews Microbiology. https://doi.org/10.1038/nrmicro2333
  • World Health Organisation (WHO). (2014). Antimicrobial resistance: global report on surveillance (2014). Bulletin of the World Health Organization. https://doi.org/10.1007/s13312-014-0374-3