Infektioner i munnen: En möjlig trigger för Alzheimer

Det är möjligt att infektioner i munnen kan utlösa Alzheimer, men vi behöver ytterligare studier för att bekräfta detta. Läs mer om de senaste rönen här.
Infektioner i munnen: En möjlig trigger för Alzheimer

Senaste uppdateringen: 25 mars, 2022

Flera forskningsstudier under de senaste åren har rapporterat att infektioner i munnen kan vara en möjlig trigger för Alzheimer. I synnerhet kopplar en artikel i Science Advances en specifik bakterie i munhålan till dess närvaro i hjärnan hos patienter avlidna i Alzheimers sjukdom.

Under det senaste decenniet har flera vetenskapliga studier pekat i samma riktning. Den mikroorganism som är närmast besläktad är Porphyromonas gingivalis, en bakterie som ger upphov till den munsjukdom vi känner som kronisk parodontit som drabbar tandköttet.

Forskarna hittade samma bakterie i hjärnan på avlidna patienter med Alzheimers sjukdom. Detta postulerar hypotesen om en stomatit som en möjlig föregångare till denna sjukdom.

Forskarna har också hittat gingipainer i samma hjärnor, vilka är giftiga ämnen som samma bakterier producerar. Men det fanns även gingipain i andra hjärnor hos avlidna personer utan Alzheimers sjukdom.

Vad är Alzheimers sjukdom?

Alzheimers sjukdom är en form av demens. Det är den vanligaste av dessa former av kognitiv funktionsnedsättning i den vuxna befolkningen. Ålder och åldrande är riskfaktorer för sjukdomen, eftersom man ser en hög förekomst hos personer över 65 år och i ännu större utsträckning hos personer över 85 år.

Om en familjemedlem har haft Alzheimers sjukdom är det mer sannolikt att det kommer att förekomma i samma form hos en annan medlem i samma familj. Genetik har kopplats till detta orsakssamband, och delar av DNA har till och med identifierats som är förändrat hos sjuka individer.

Det har alltid funnits misstankar om möjligheten att stomatit är en möjlig orsak till Alzheimers sjukdom, utöver de andra riskfaktorerna. Hjärnan hos de drabbade visar inflammatoriska förändringar som är svåra att förklara om vi inte kan tillskriva dem till en smittsam mikroorganism.

Symptomen på sjukdomen tenderar att bli värre med tiden. I början är det försämringar i tänkande och språk. Därefter blir minnet påverkat med uppenbara svårigheter att känna igen namn och personer. I ett senare skede blir det svårt att prata och att skriva.

Vanliga symptom mot slutet av sjukdomen inkluderar en förändrad prestation av vanliga aktiviteter, som att borsta tänder, kamma hår eller klä på sig. Det kan också förekomma aggression, vilket ofta gör det svårt att närma sig och ta hand om patienterna på rätt sätt.

Läkare pratar med patient med Alzheimers

Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln:  8 symptom att uppmärksamma i äldre människor

Vad är kronisk parodontit?

De infektioner i munnen som forskare har identifierat som en möjlig orsak till uppkomsten av Alzheimer är kronisk parodontit. Detta är en inflammation i tandköttet som, om den är allvarlig, förstör tandköttets stödvävnad, vilket gör att tänderna lossnar.

Alla typer av parodontit har inte samma symptom eller bakomliggande orsaker, och manifestationerna av dem varierar:

  • Vanlig kronisk: Detta är den vanligaste av dem alla. Det är sällsynt hos barn och, om det lämnas obehandlat, kommer det så småningom att leda till tandlossning. Det har förekommit fall av spontan återhämtning, men man kan inte ignorera detta tillstånd.
  • Progressiv: Utvecklingen är mycket snabb och leder inte sällan till tandlossning. Den har en familjär genetisk komponent som gör den vanligare bland besläktade individer.
  • Nekrotiserande: Detta är den mest aggressiva formen av parodontit. Den drabbade vävnaden dör eftersom den inte får ordentlig blodtillförsel. Det är mycket vanligare bland personer med försvagat immunsystem, t.ex. personer som är smittade med HIV eller personer som genomgår cancerbehandling.
Blödande tandkött på grund av stomatit

Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Vad är ett tandköttsleende och kan man behandla det?

Kan infektioner i munnen, som stomatit, vara en möjlig start på Alzheimer?

Nyligen genomförda studier har ännu inte klargjort svaret på denna fråga. Även om ledtrådarna pekar i denna riktning vore det oförsvarligt att hävda att det finns ett direkt samband i dagsläget.

Vid Alzheimers sjukdom fylls hjärnan med proteiner som kallas amyloid. Amyloidplacken kan vara kroppens försvarsmekanismer mot bakterieinfektioner. Därför öppnar detta dörren för möjligheten av bakterier som möjliga orsaker till sjukdomen.

Å andra sidan har experter redan kopplat bakterien P. gingivalis till andra sjukdomar i kroppen som inte sätter sig i munnen. Det finns t.ex. ett samband med akut hjärtinfarkt och för tidig födsel.

Å andra sidan vet vi idag att Alzheimerpatienter är mer benägna att bli infekterade med olika mikroorganismer. Speciellt munnen är en plats där dessa patienter har många besvär som en följd av bristfällig hygien på grund av alla beteendeförändringar de lider av.

Därför har försiktighet varit regeln fram till nu. Det är möjligt att en infektion i munnen kan utlösa Alzheimer, men vi behöver ytterligare studier och bevis. Än så länge är den direkta orsaken okänd och behandlingen förblir palliativ, inte botande.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Tzeng, Nian-Sheng, et al. “Are chronic periodontitis and gingivitis associated with dementia? A nationwide, retrospective, matched-cohort study in Taiwan.” Neuroepidemiology 47.2 (2016): 82-93.
  • Vélez García, Iryna. “Asociación entre Porphyromonas gingivalis y enfermedad de Alzheimer. Revisión integradora.” (2019).
  • Silvestre, F. J., et al. “Neuroinflammation, Alzheimers disease and periodontal disease: is there an association between the two processes.” J Biol Regul Homeost Agents 31.2 Suppl 1 (2017): 189-96.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.