Skillnaden mellan demens och Alzheimers

Demens och Alzheimers är två termer som de flesta känner till, men alla förstår inte deras betydelse fullt ut. Vi ska förklara skillnaderna i dagens artikel.

Känner du till skillnaden mellan demens och Alzheimers? Det är sant att det finns symptom på demens hos båda, men idag ska vi titta på skillnaderna mellan de två.

Så vad är demens?

Demens

Är förlusten av kognitiv funktion, inklusive att tänka, komma ihåg och resonera.

Det inkluderar även förlusten av vissa beteendemässiga förmågor, till den grad att det stör personens dagliga liv och aktiviteter.

Detta inkluderar minnet, språkliga färdigheter, visuella uppfattningar, problemlösning, självhantering och förmåga att fokusera samt vara uppmärksam.

Andra betydande funktioner som påverkas av demens är planering och utförande av planer, abstrakt tänkande, känslomässig reglering och motståndskraft mot trötthet.

Ofta kan personer med demens inte längre kontrollera sina känslor, och deras personligheter förändras ofta. De blir helt enkelt andra människor.

Demens kan variera i allvarlighetsgrad från lindrig – när den precis har börjat påverka en persons funktion – till allvarlig, då personen helt blir beroende av andra för att utföra grundläggande aktiviteter.

Det finns flera möjliga orsaker till demens. Bland dessa hittar vi Alzheimers, vaskulära sjukdomar och andra sjukdomar i det centrala nervsystemet.

Skillnaden mellan demens och Alzheimers

Nu ska vi fortsätta med att definiera dessa två sjukdomar för att klargöra skillnaderna mellan dem.

Demens är inte en konkret sjukdom, utan en uppsättning symptom som inkluderar försämring av minnet och andra kognitiva förmågor. Dessa symptom är allvarliga nog att störa personens dagliga rutin.

Demens som sådan kan orsakas av olika sjukdomar, såsom Alzheimers, vaskulära sjukdomar eller tillstånd i centrala nervsystemet.

Tillståndet uppstår främst hos äldre, men enligt specialister kan personer av alla åldrar drabbas.

Alzheimers sjukdom

Alzheimers är en typ av demens, men karaktäriseras inte av förlust av nervceller. Det involverar istället av en försämring i den synaptiska densiteten (synapser är kopplingen mellan två nervceller).

Vidare kan olika substanser, som amyloidmaterial, fastna i nervvävnaden när en person lider av Alzheimers. Ändringar i signalsubstanser kan också inträffa, vilket orsakar atrofi i cerebrala cortex.

Var sjukdomen ligger

Alzheimers är en kortikal typ av demens, och därför är det den grå hjärnsubstansen som drabbas. Funktioner som kontrolleras av den (cortex) påverkas därmed.

Dessa är i grund och botten bedömningsförmåga, minne, språk, uppmärksamhet och koncentration.

Demens kan i sin tur vara kortikal eller subkortikal. Utöver att påverka ovan nämnda funktioner drabbar den även funktionerna som styrs av det subkortikala hjärnlagret.

Symptomen inkluderar försämrad psykomotorik, dålig hantering av känslor, långsamhet, apati och minnesförlust.

Det finns även två omständigheter som är karaktäristiska för subkortikal demens:

• Apraxi: förlust av förmågan att röra sig som normalt.
• Agnosi: förlust av förmågan att känna igen stimuli.

Vidare kommer praktiskt taget alla former av demens förändras i takt med att de utvecklas.

Alzheimers utveckling

Den kliniska bilden av Alzheimers utveckling utspelar sig under runt 5-10 år. Den utvecklas i olika skeden:

• Det första skedet involverar en försämring av motståndskraften mot trötthet samt anpassningsbarhet vid vissa aktiviteter. Sedan dyker mindre glömska och förnekelse av sjukdomen upp tillsammans med oro och ångest.
• Under det andra skedet får man svårigheter att utföra vissa sysslor. Det kan även finnas förlust av uppmärksamhet, koncentration, minne och depressiva incidenter.
• I det tredje skedet ser man en minskning av förmågan att anpassa sig till vanliga uppgifter. Vidare kan drabbade personer börja uppleva försämrad emotionell reglering.
• Under det fjärde skedet är förmågan att anpassa sig till vanliga uppgifter redan gravt försämrad. Personen kanske inte längre är medveten om sjukdomen och förändringarna i dennes personlighet.
• Vid det femte skedet upplever patienter allvarlig kognitiv försämring.
• I det sista och sjätte skedet kan en person med Alzheimers inte längre känna igen släktingar och är helt beroende av hjälp.

Demens utveckling

Vaskulär demens utvecklas i sin tur på grund av transitoriska ischemiska attacker (TIA). Det innebär att skadan är kumulativ och att utvecklingen kommer stötvis.

Abrupta försämringen av de högre hjärnfunktionerna följs av stabiliseringsperioder.

Samtidigt orsakas andra typer av demens av mer specifika sjukdomar i nervsystemet. Därför beror dess utveckling på orsakerna.

Generellt är Alzheimers en sjukdom som utvecklas långsamt medan demens kan utvecklas gradvis (om det rör sig om Alzheimers), på ett stötvis sätt (om det orsakas av vaskulära sjukdomar) eller beroende på de specifika sjukdomarna i nervsystemet.

Epidemiologi

Alzheimerstypen av demens tenderar att drabba fler kvinnor än män. Demens drabbar dock män i högre utsträckning när orsaken är vaskulär.

För tillfället finns det inga botemedel för demens eller Alzheimers. Det finns dock behandlingar för symptomen.

Forskningen fortsätter, och även om man inte kan stoppa Alzheimers utveckling, kan man temporärt sakta ned symptomen och förbättra livskvaliteten hos de drabbade och dennes närstående.

Som tur är kämpar man världen över för att komma fram till bättre behandlingar av dessa sjukdomar, senarelägga deras uppkomst och helt förhindra dem.