Hur man kan hantera klaustrofobi

Personer med klaustrofobi kan bland annat uppleva andnöd, snabba hjärtslag och skakningar. Lyckligtvis finns det strategier för att hantera tillståndet.
Hur man kan hantera klaustrofobi

Senaste uppdateringen: 30 juli, 2022

Klaustrofobi drabbar många människor. Tillståndet är plågsamt och kan lätt få en att förlora kontrollen om det inte hanteras på rätt sätt. Så vad är då det bästa sättet att hantera klaustrofobi?

Till att börja med bör du veta att med klaustrofobi menas den okontrollerbara rädslan för att befinna sig i slutna utrymmen, särskilt små sådana. Vissa människor upplever det till exempel i hissar, i tunnelbanan eller på flygplan.

Vad innebär klaustrofobi?

Så som har definierats inom psykologin, och som nämnts ovan, är klaustrofobi en rädsla för slutna utrymmen. De som lider av denna störning fruktar alla situationer som involverar en känsla av instängdhet.

Läkare brukar diagnostisera det som en specifik fobi, en miljöbetonad undertyp, enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM).

En bedrövad kvinna.
Personer med klaustrofobi har en överdriven rädsla för att befinna sig i slutna, trånga utrymmen.

Symtom på klaustrofobi

Dessa manifesterar sig olika på individnivå. I allmänhet upplever dessa personer dock alla en okontrollerbar rädsla för att befinna sig i ett stängt utrymme. Andra symtom på klaustrofobi inkluderar följande:

  • Bröstsmärta
  • Andnöd
  • Snabb puls
  • Svettningar
  • Darrningar
  • Andnöd eller hyperventilering
  • Illamående
  • Svimning
  • Yrsel
  • Panik

Utöver dessa symtom kan det finnas andra som patienter kan beskriva under terapeutiska konsultationer.

Klaustrofobi på vissa ställen

Platser där människor oftast upplever klaustrofobi är bland annat följande:

  • Flygplan
  • Telefonkiosker
  • Solarier
  • Hissar
  • Badkar
  • Grottor
  • Bastur
  • Tunnlar
  • Ambulanser
  • Magnetröntgenmaskiner
En kvinna som upplever ångest.
Känslan av rädsla är ett vanligt symptom på klaustrofobi, men personen kan också uppleva bland annat hjärtklappning, svettningar och skakningar.

Den senaste tiden under coronaepidemin av självpåtagen isolering må ha varit övergående, men den var mycket plågsam för många. Idag finns fortfarande en rädsla för att gå ut. Dessutom kan restriktioner av dessa slag mycket väl ske alltmer framöver. Detta kan innebära att denna rädsla förvärras hos vissa människor.

Denna typ av fobi liknar panikångest, liksom agorafobi i vissa fall. Av denna anledning undersöker psykologer för närvarande om det finns paniktillstånd utöver de situationer som specifikt orsakar klaustrofobi.

En klaustrofobisk person känner en irrationell rädsla i en innesluten situation och kan ofta inte ens röra sig eller ta sig ur den. Personen kan också bland annat uppleva andfåddhet, förlust av kontroll över kroppsfunktioner samt bli paralyserad.

Allt detta kan ske även i små rum som inte har fönster, i källare, när man bär hjälm för sportändamål och i många andra situationer.

Som du tänka dig är det vanligt att dessa människor föredrar att vara i sällskap med någon, lämnar ett fönster på glänt eller helt enkelt undviker vissa situationer och platser. I sin tur kan vissa till och med självmedicinera sig med lugnande medel för att våga konfrontera liknande situationer som de inte på annat sätt kan undvika.

Hur man kan hantera klaustrofobi

Isoleringen under de senaste åren var oväntad men blev en källa till stress för många, många människor. Detta eftersom att många av oss inte är vana vid att tillbringa så mycket tid hemma och vara i total instängdhet.

I ett naturligt led ökade fallen av klaustrofobi, och de utrymmen som tidigare varit trevliga kan nu öka ångesten ytterligare. De drabbade kan numera till och med på hemmaplan känna värmevallningar, yrsel och svindel, precis som om de befann sig i en hiss.

Denna situation är mycket värre för dem som redan har diagnosen klaustrofobi, på grund av försämrad livskvalitet. Så vad ska en person göra under dessa omständigheter? Lyckligtvis har psykologer idag lämpliga verktyg för att hantera klaustrofobi. Några av dessa är följande:

  • Interoceptiv exponering, med hjälp för att styra andningsrytmen.
  • Kognitiv omstrukturering, detta kan rätta till mycket av den misstro människor lider av.
  • Avslappningstekniker, såsom meditation, visualisering och yogaövningar.
  • Psykoterapi kan hjälpa till att identifiera ursprunget till rädslan och är ett möjligt sätt att övervinna den.
  • Farmakologisk behandling, men endast när det är absolut nödvändigt
En kvinna som mediterar för att övervinna klaustrofobi.
Avslappningstekniker är bra för personer med klaustrofobi. Men rådfråga en psykolog om de inte fungerar för dig.

Slutliga reflektioner

Varje person måste ta till sina egna hanteringsresurser när de konfronteras med ett problem som klaustrofobi. Speciellt under situationer som nedstängningen under 2020-2021. Viljestyrka och träning kan hjälpa till att övervinna symptomen. Det är dock alltid en bra idé att söka rådgivning för att hitta andra tekniker till stöd.

Tänk på att familj och vänner också kan vara en del av processen. Faktum är att stödnätverk är avgörande för att förstå att allt kommer att ordna sig. Så håll kontakten, även om det bara är via telefon.

Slutligen erbjuder många psykologer onlinekonsultationer, vissa med rabatter och andra gratis. Att söka kontakt med dessa när symtomen går utom kontroll är viktigt för att säkerställa ditt välbefinnande.

Detta kanske intresserar dig

Lugna dina nerver med dessa 6 naturliga kurer
Steg för Hälsa
Läs det Steg för Hälsa
Lugna dina nerver med dessa 6 naturliga kurer

För att lugna dina nerver behöver du inte alltid vända dig till läkemedel. Prova dessa naturliga lösningar först – de är mer effektiva än du tror.



  • Botella, C., Baños, R., Perpiña, C., Quero, S., Villa, H., Gracia-Palacios, A., & Fabregat, S. (2002). El tratamiento de la claustrofobia por medio de realidad virtual. / Virtual reality for the treatment of claustrophobia. Análisis y Modificación de Conducta. Vol 28(117).
  • Gouveia, V. V., De Medeiros, E. D., Gouveia, R. S. V., Santos, W. S., & Diniz, P. K. C. (2008). Cuestionario de claustrofobia: Evidencias de su validez y fiabilidad. Interamerican Journal of Psychology.
  • Valls, M. A. M., Palacios, A. G., & Botella, C. (2003). Propiedades psicométricas del cuestionario de claustrofobia en población española. Psicothema.