Hur går en lungtransplantation till?
En lungtransplantation är ett kirurgiskt ingrepp där en eller båda av en patients sjuka eller sviktande lungor ersätts av friska lungor som kommer från en donator. Det är en komplex operation som avsevärt förbättrar patientens livskvalitet.
Den första framgångsrika lungtransplantationen utfördes på 1960-talet av Dr. James D. Hardy och sedan av Dr. Denton A. Cooley 1968. Den första patienten var en två månader gammal flicka med medfödd hjärtsvikt och återkommande lunginflammation.
Hälso- och sjukvårdspersonal väljer denna typ av procedur när en patient är i det sista stadiet av en lungsjukdom eller en allvarlig sjukdom när den visar sig vara resistent mot traditionella behandlingar. Kandidater för lungtransplantationer måste uppfylla vissa krav.
Varför utför man en lungtransplantation?
Vanligtvis väljer sjukvårdspersonal en lungtransplantation endast när alla andra tillgängliga behandlingar för att korrigera lungfel inte har varit framgångsrika. Generellt är det en operation som man erbjuder patienter som är under 75 år och har en allvarlig lungsjukdom.
Några av de sjukdomar som kan leda till en lungtransplantation är följande:
- Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).
- Cystisk fibros.
- Högt blodtryck i lungorna.
- Lungfibros.
- Bronkutvidgning.
- Sarkoidos.
Indikationer
En kandidat för en lungtransplantation måste uppfylla vissa kriterier, som vi nämner ovan. Följande är några av de kriterier som vårdpersonal tar i beaktande:
- Ålder: Patienten måste vara under 75 år. Patienter över 55 år anses dock tillhöra en högriskgrupp.
- BMI: Det bör inte vara över 35.
- Risk för att dö: Detta ingrepp väljs för patienter som löper 50% risk att dö inom de närmaste två åren om de inte får transplantationen.
- Hög sannolikhet för överlevnad efter transplantation: Baserat på patientens allmänna hälsa.
- Engagemang: Mottagaren av transplantationen bör vara helt beslutfast att aldrig röka igen, inte att använda psykoaktiva ämnen och att delta i ett rehabiliteringsprogram efter operationen.
Människor som har en aktiv infektion kan inte genomgå den här typen av operation. Den kan också vara olämplig för patienter som har haft cancer under de senaste två åren eller som har ett allvarligt hälsoproblem i ett annat organ.
Liknande är det inte heller rekommenderat för personer som är undernärda eller inte har ett starkt socialt nätverk som garanterar att de kommer att kunna ta del i rehabiliteringen efter behandling.
Kanske den här artikeln också kommer att intressera dig: Exakt vad är en lungknuta? Behöver det vara cancer?
Risker med en lungtransplantation
En lungtransplantation är en komplex operation som medför betydande risker. De huvudsakliga är organavstötning och infektion. Det förstnämnda inträffar när patientens immunsystem attackerar den transplanterade lungan eller lungorna.
Det finns läkemedel för att undvika avstötning som kan förhindra att detta händer. De kan dock orsaka biverkningar som viktökning, magproblem och hårtillväxt i ansiktet. Dessa läkemedel gör också patienten mer mottaglig för att utveckla andra sjukdomar som diabetes, artros, njursvikt och högt blodtryck.
Efter denna typ av transplantation måste patienten därför följa strikta hygienåtgärder och undvika stora folkmassor och sjuka människor. Slutligen är en annan möjlig risk bildandet av blodproppar efter operationen på grund av ökad blodkoagulering.
Procedurer
Processen att utföra en lungtransplantation börjar långt innan operationen äger rum. Efter att en patient har blivit utvärderad och bedömd vara berättigad till denna procedur sätter sjukhuset denna på en väntelista tills man hittar en donator.
Medan patienten väntar på en donator bör han eller hon följa läkarens instruktioner om livsstil. När en lunga blir tillgänglig för proceduren utvärderar de om den är kompatibel med patienten. Om det är så kan vårdpersonal utföra transplantationen.
Förberedelse
En patient på en väntelista för en lungtransplantation bör vara beredd att ta emot samordnarens samtal om transplantation så snart det kommer. Patienten ska ha en resväska som står redo, som är packad med dennes personliga föremål och läkemedel.
När patienten kommer till sjukhuset kommer denna att genomgå en serie tester för att bekräfta kompatibilitet. Läkare kommer också att utvärdera dennes allmänna hälsa. Om de är tveksamma kan de behöva avbryta proceduren. Om allt är okej kommer operationen att utföras nästan omedelbart.
Kirurgiskt ingrepp
Lungtransplantationer utför man under anestesi. Om endast en lunga ska bli transplanterad varar operationen vanligtvis mellan fyra och åtta timmar. Om båda lungorna transplanteras kan det ta mellan sex och tolv timmar.
Här är stegen för proceduren:
- Sjukvårdspersonalen börjar med att aktivera en hjärt- och lungmaskin.
- Om de bara behöver transplantera en lunga, gör de ett snitt i den sidan av bröstet.
- Om de behöver transplantera båda lungorna gör de ett snitt under bröstet som går från ena sidan till den andra.
- De tar sedan bort en eller båda lungorna och ansluter blodkärl och luftvägar från det nya organet till patientens kropp.
- De sätter i slangar för att tömma luft, vätska och blod från bröstet. Dessa kommer att sitta kvar i flera dagar tills de nya lungorna har expanderat helt.
- När lungorna fungerar korrekt tar sjukvårdspersonalen bort hjärt- och lungmaskinen.
Tiden efter en lungtransplantation
Patienten måste stanna på sjukhuset under en period på mellan 7 och 21 dagar. och kommer sannolikt att tillbringa flera dagar på intensivvårdsavdelningen efter operationen. Varje sjukhus har dock sina egna protokoll.
De första 24 till 48 timmarna är viktiga. Under denna period övervakar läkare patienten noga och utvärderar lungor, hjärta, njurar och sinnestillstånd. Samtidigt håller de koll på om det förekommer någon blödning.
Vi rekommenderar att du också läser den här artikeln: 10 tecken på att något är fel med dina lungor
Återhämtning och rehabilitering efter en lungtransplantation
Återhämtningsperioden är ungefär sex månader. Under de första tre övervakar läkaren patienten noga och utvärderar lungans funktion. På så sätt kan de förhindra komplikationer.
I detta första steg måste patienten ofta ta sig till sjukhuset för att få utföra tester som bland annat röntgen, biopsier, laboratorietester och elektrokardiogram. Läkare övervakar också patientens svar på insatta mediciner.
Efter detta steg måste patienten börja göra förändringar i sin livsstil, vilket inkluderar att ta immunsuppressiva läkemedel och regelbundet komma in för behandlingar och kontroller. Det första året efter en lungtransplantation är det mest kritiska. Efter det första året börjar riskerna minska.
I de flesta fall kommer patienten att behöva träffa en läkare en gång i veckan under de första tre månaderna. Därefter måste de gå på kontroller varje kvartal under det följande året. Därefter krävs en årlig kontroll under de påföljande tio åren.
Långsiktig prognos efter en lungtransplantation
Enligt tillgängliga uppgifter är den genomsnittliga livslängden efter en lungtransplantation 5,8 år. Det kan variera beroende på personens tidigare sjukdomstillstånd. Personer med cystisk fibros kan överleva åtta år eller mer efter operationen.
I genomsnitt lever patienter med idiopatisk interstitiell lunginflammation i 4,8 år efter ingreppet. 32% av dem som har genomgått denna procedur lever i tio år eller längre. Den största risken för att dö är under de första 12 månaderna. Läkarkontroller är därför viktiga under denna period.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Nova, E., Montero, A., Gómez, S., & Marcos, A. (2004). La estrecha relación entre la nutrición y el sistema inmunitario. Soporte Nutricional en el Paciente Oncológico. Gómez Candela C, Sastre Gallego A (eds). Barcelona: Glosa, 9-21.
- Ascaso, J. F. (2014). Diabetes mellitus tipo 2: nuevos tratamientos. Medicina Clínica, 143(3), 117-123.
- Santillán-Doherty, P., Jasso-Victoria, R., Olmos-Zúñiga, R., Sotres-Vega, A., Argote-Greene, L. M., Tattersfield, T. E., & Villalba-Caloca, J. (2005). Trasplante de pulmón. Revista de investigación clínica, 57(2), 350-357.
- Contat, C., et al. “Trasplante pulmonar en dos pacientes con sarcoidosis. Descripción de casos y revisión fisiopatológica.” Revista Española de Anestesiología y Reanimación 56.10 (2009): 635-640.
- Estrada, Horacio Giraldo. EPOC Diagnóstico y tratamiento integral: con énfasis en la rehabilitación pulmonar. Ed. Médica Panamericana, 2008.
- Parada, María Teresa, and Claudia Sepúlveda. “Trasplante Pulmonar: estado actual.” Revista Médica Clínica Las Condes 26.3 (2015): 367-375.
- Miñambres, E., et al. “Trasplante pulmonar con donantes de edad marginal (≥ 55 años).” Medicina intensiva 35.7 (2011): 403-409.
- Melo, Joel, et al. “Consideraciones en la derivación y selección de candidatos a trasplante pulmonar.” Revista chilena de enfermedades respiratorias 33.1 (2017): 37-46.