Kronisk obstruktiv lungsjukdom – vad är det?

mars 20, 2019
Kronisk obstruktiv lungsjukdom drabbar generellt människor i åldern 35-40 men det brukar inte diagnostiseras förrän personen är över 50 år.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom är ett långvarigt tillstånd som utvecklas långsamt. Det påverkar lungorna och gör det svårt att andas. Detta gör det till slut svårt att utföra dagliga aktiviteter. Då sjunker även livskvaliteten.

Man använder ofta termen kronisk obstruktiv lungsjukdom för att täcka ett tillstånd med en viss kombination av lungsjukdomarna bronkit och lungemfysem. Dessa är två lungsjukdomar som kan utvecklas tillsammans eller separat. Den vanligaste formen av kroniskt obstruktiv lungsjukdom är en kombination av de två tillstånden.

Kronisk bronkit

Som namnet indikerar är detta en kronisk inflammation (pågående) i luftvägarna i lungorna. Kronisk bronkit definieras som en hosta som producerar slem och som sker dagligen i minst tre månader i två eller flera år på rad.

Bronkit gör att lungorna producerar mera slem för att hålla luftvägarna fuktiga. Detta orsakar hosta och sammandragningar av luftvägarna vilket gör det svårt för luften att passera fritt. Som resultat tappar personen andan.

Lungemfysem

Lungemfysem sker då alveolerna i lungorna blir större och skapar smärta. Detta gör överföringen av syre från lungorna till blodet mindre effektivt. Alveolerna kollapsar vilket innebär att de inte kan hjälpa till med de mikroskopiska luftvägarna som kallas bronkioler. Detta leder till andningsproblem som gör det extremt svårt att andas in och andas ut.

Vilka är symptomen för kronisk obstruktiv lungsjukdom?

Tecken på kronisk obstruktiv lungsjukdom tenderar att utvecklas långsamt under flera år. De huvudsakliga symptomen går från svårigheter att andas till rosslande och en spänd känsla i bröstet tillsammans med slemmig hosta.

En läkare kan fastställa om lungsjukdomen är mild, medel eller allvarlig beroende på olika faktorer. Först kan man se om patienten lider av allvarliga symptom, hur mycket ansträngning det krävs förrän personen tappar andan, samt hur mycket det begränsar personens dagliga liv.

Läkaren kan även kolla om patienten ofta har infektioner i luftvägarna (förkylning eller influensa), om de har kronisk hosta med slem, samt hur ofta de får utbrott. Det bör poängteras att de som har kronisk obstruktiv lungsjukdom ofta har perioder där alla symptom förvärras och intensifieras (kan kallas för utbrott) vilket kan orsakas till exempel av en infektion i luftvägarna vid förkylning.

Allvarlig kronisk obstruktiv lungsjukdom

Hosta ett symptom

I det allvarliga stadiet av kronisk obstruktiv lungsjukdom kan det även uppstå andra symptom och tecken på en allvarlig lungsjukdom som till exempel:

  • En blåaktig nyans i huden (cyanos).
  • Vätskeretention, vilket kan orsaka:
    • Svullnad i fötterna, vristerna och benen.
  • Extrem utmattning
  • Viktnedgång

Vad ligger bakom kronisk obstruktiv lungsjukdom?

Största delen av fallen av denna lungsjukdom är orsakade av rökning. Risken att utveckla sjukdomen ökar också om man blivit exponerad till röklukt, speciellt som barn. I vissa fall kan kronisk obstruktiv lungsjukdom vara resultat av en långvarig exponering till damm eller kemiska ångor på jobbet. Luftkontaminering kan också bidra till utvecklingen och förvärrande av symptom.

Riskfaktorer

Astma kan orsaka kronisk obstruktiv lungsjukdom

Förutom att rökning och exponering till damm och rök sätter dig i riskzonen, finns det en variation av andra faktorer som kan öka sannolikheten av att utveckla kronisk obstruktiv lungsjukdom. Dessa faktorer är:

  • Historia av kronisk obstruktiv lungsjukdom i familjen (speciellt om de varit rökare).
    • Historia av astma i familjen (och om de har lidit av det en lång tid).
  • Problem med luftvägarna och lungorna under barndomen.

Test och diagnos

För att få en diagnos för kronisk obstruktiv lungsjukdom måste läkaren utvärdera patienten med hjälp av några test som visar på personens hälsotillstånd. Detta är mer exakt än att endast basera sig på symptomen och informationen man får av patienten under en intervju.

Läkaren måste såklart kolla om personen i fråga är en rökare eller om hen någonsin har rökt, och om de jobbar någonstans där de exponeras till damm, gaser eller rök.

Testen som tillåter dem att utforska bakgrunden till personens hälsotillstånd är:

  • Lungfunktionstest. Spirometri är ett test för att mäta lungfunktion och det innebär att patienten ska andas in i en maskin. Det man kan läsa ut ur testets resultat som hjälper i diagnostiseringen är totala mängden luft som man andas ut och mängden som andas ut på en sekund.
  • En röntgenbild på bröstkorgen eller en datortomografi. Dessa metoder kan visa karaktärsdrag som kan tyda på en lungsjukdom. Bilderna kan hjälpa att lyfta fram andra tillstånd som kan orsaka symptomen.
  • Mätande av gaser i artärblodet. Med dessa test kan man mäta mängden syre och koldioxid i blodsystemet för att utvärdera hur bra lungorna fungerar.

Komplikationer

  • Ångest och depression
  • Hjärtproblem
  • Diabetes typ 2
  • Pulmonell arteriell hypertension (högt tryck i artärerna och lungornas blodkärl)
  • Polycytemi (ökning av röda blodkroppar)
  • Osteoporos (ett tillstånd i vilket benen i skelettet tappar densitet och styrka, vilket ökar risken för att få frakturer)

När ska man prata med en läkare?

Besök en läkare med lungproblem

Då personen har varit rökare, är över 35 år gammal och presenterar följande symptom:

  • Svårigheter att andas och ett visslande ljud då man andas. Detta märks först endast vid fysisk ansträngning.
  • Slemhosta som påverkar personen ett par gånger per dag de flesta dagar.
  • Lider ofta av infektion i luftvägarna (till exempel förkylning som orsakar hosta).

Vad kan man göra åt tillståndet?

Det viktigaste som du kan göra för dig själv om du lider av kronisk obstruktiv lungsjukdom är att sluta röka omedelbart. Det kommer att få hostan att lindras, minska svårigheterna att andas och även minska skadan på lungorna.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en progressiv sjukdom som det tyvärr inte finns något botemedel för. Det är inte heller möjligt att få bort den skada som har skett i lungorna. Det finns dock behandlingar tillgängliga som hjälper att förbättra lungfunktionen, lindra symptom och sakta ner sjukdomens framskridande.

  • Zieliński, J. (2011). Przewlekła obturacyjna choroba płuc (POChP). Pneumonologia i Alergologia Polska.
  • Zieliński, J. (2007). POChP – Choroba zbyt rzadko rozpoznawana nie tylko we wczesnym okresie. Pneumonologia i Alergologia Polska.