Hur effektiva är glasögon med filter för blått ljus?
Ljus är ett komplext fenomen. Det består av olika vågor som varierar i hur mycket energi de släpper ut. Med några av dem, till exempel blått ljus, uppfattar vi denna energi men inte deras färg. Är blått ljus skadligt och när bör vi skydda oss från det? Idag tittar vi närmare på hur effektiva glasögon med filter för blått ljus är.
Ungefär en tredjedel av vågorna som är synliga för människor är blått ljus. De har hög frekvens och energi, och vissa forskare tror att när de träffar ögat kan de ha negativa effekter.
För att undvika sådana negativa konsekvenser föreslår de att du använder glasögon med filter. Men är sådana filter effektiva eller ens nödvändiga? Är blått ljus över huvud taget skadligt? Vi svarar på dessa frågor i den här artikeln.
Olika källor till blått ljus
Solen är inte den enda källan till blått ljus, men den är den främsta. Därför har den molnfria himlen denna färg. Och när du är utomhus under dagen utsätts du nästan konstant för dessa vågor.
Det finns även många andra konstgjorda källor i våra hem, till exempel:
- Lysrör
- LED-lampor
- Alla plasmaskärmar, LCD, LED, tv-apparater
- Bärbara datorer och datorskärmar
- Smarttelefoner
- Läsplattor
- Videospelskonsoler
Nästan utan undantag avger elektroniska skärmar blått ljus. Och även om mängden energi från dessa är relativt liten jämfört med solen, är det noterbara här, enligt vissa studier, att vi interagerar med olika enheter i nästan tio timmar om dagen. Dessutom håller vi dem väldigt nära våra ögon.
Läs mer i den här artikeln: Torra ögon-syndromet: Hur man bekämpar det naturligt
Varför anser man att blått ljus är skadligt?
Vi vet att ultraviolett (UV) strålning är skadligt för hälsan, men vilka effekter andra typer av strålning kan orsaka vet forskningen ännu inte.
Lyckligtvis blockerar hornhinnan och linsen effektivt UV-strålar och hindrar de flesta från att nå näthinnan. Faktum är att mindre än 1% tar sig igenom, även utan glasögon.
Fallet med blått ljus är dock annorlunda eftersom det passerar dessa barriärer utan problem. Faktum är att nästan allt blått ljus når näthinnan.
När det gäller de möjliga effekterna på synen antas skärmar i sig inte ha en så stor effekt, trots det faktum att digitala elektroniska enheter avger detta ljus.
Forskare har ännu inte kommit överens om i vilken utsträckning det kan orsaka trötthet eller andra problem. Det kan finnas flera faktorer som kan påverka ögat. Bland dessa hittar vi:
- Skärmar kan orsaka trötthet eftersom vi tillbringar för mycket tid utan att ögonen ändrar fokus.
- Att titta på saker för nära ögonen anstränger ögonmusklerna.
- Det kan finnas andra källor (lampor, ett fönster) som kan blända oss och göra ögonen trötta.
Det finns bevis från forskning att blått ljus påverkar olika fysiologiska funktioner, bland annat vår sömn.
Av denna anledning bör du undvika att titta på tv, använda telefonen eller läsa på en surfplatta i anslutning till sänggåendet, eftersom det kan påverka din förmåga att somna. Det är viktigt att komma ihåg att vi reglerar vår dygnsrytm efter blått ljus.
Läs mer i den här artikeln: Goda vanor mot insomnia och för en bättre vila
Kan blått ljus från skärmar verkligen påverka synen?
Det är värt att komma ihåg att blått ljus, som nämnts, har hög energi, men det har också en relativt kort våglängd. Det betyder att detta ljus lätt sprids, särskilt när det finns en annan källa i närheten.
Som ett resultat, när du försöker titta på en skärm, justerar du ständigt din syn när du försöker fokusera, vilket kan bidra till ökad ögontrötthet.
Dessutom har studier på försöksdjur samt experiment med cellkulturer visat att synligt ljus med kort våglängd kan orsaka fototoxisk näthinneskada.
Detta innebär att permanent exponering för blått ljus kan påverka känsliga celler i näthinnan. Detta kan ha liknande effekter som makuladegeneration och till och med resultera i synförlust som kan bli permanent.
Andra artiklar som har utvärderat olika studier har emellertid inte funnit några bevis för att någon av dessa källor närmar sig farliga gränser i förhållande till uppsatta gränser och vad vi absorberar när vi tittar på himlen. Inte ens vid långvarig exponering.
Även om många experter uttrycker oro över att vi tillbringar alltför lång tid med elektroniska skärmar, behöver vi mycket mer forskning för att kunna avgöra det mänskliga ögats toleransgräns för artificiellt blått ljus.
Hur fungerar glasögon med filter för blått ljus?
Vissa människor måste tillbringa många timmar varje dag med att titta på sina elektroniska enheter, till exempel personer som arbetar hemifrån. För dem är det ett alternativ att använda ett filter för blått ljus på skärmarna.
Många av dessa filter är lätta att få tag på och passar på datorskärmar, surfplattor och smarttelefoner. De minskar avsevärt mängden blått ljus utan att påverka vår uppfattning om utseendet på enheten.
Det finns också glasögon som tjänar samma syfte genom att minska mängden blått ljus som når ögonen, antingen från enheter eller från solen. Dessa är receptfria glasögon. Om du bär korrigerande glasögon kan du be att få skydd från blått ljus i dina vanliga glasögon.
Dessutom reducerar antireflekterande beläggningar, som fotokroma linser, också en del av bländningen från skärmar och blockerar en del av det blå ljuset.
Är glasögon med filter för blått ljus till nytta eller ej?
Studier i ämnet har funnit resultat som stöder båda alternativen. Forskarnas åsikter om den påstådda fördelen med att använda glasögon med filter för blått ljus är motstridiga.
Det verkar ännu inte finnas några avgörande och klargörande bevis för att sådana filter, oavsett om de är i skärmar eller glasögon, minskar belastningen på ögonen, särskilt med tanke på att blått ljus inte är den enda orsaken till detta problem.
Att använda filter när du tittar på mobil- eller datorskärmar eller exponeras för solljus är ett alternativ tillsammans med andra åtgärder för att minska eller förhindra långvarig exponering.
Blått ljus är inte en dålig sak i sig
Så varför ska vi inte blockera alla källor till blått ljus omkring oss? Detta är inte möjligt eller önskvärt av flera skäl. Till att börja med kan vi naturligtvis inte ta bort solen. Dessutom är inte allt blått ljus alltid skadligt.
Dess positiva effekter är relaterade till kognitiv funktion, minne och till och med humör. Till exempel, vid årstidsbunden depression (förkortat SAD, efter den engelska benämningen seasonal affective disorder), används exponering för en viss typ av lampa som terapi.
Så det är inte nödvändigt att helt ta bort denna typ av ljus. Det är dock lämpligt att vidta försiktighetsåtgärder för att minska trötthet i ögonen, t.ex. regelbundna pauser (5 minuter varje halvtimme), inte sitta för nära enheten samt att justera bland annat ljusstyrka, teckensnitt och bildstorlek.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Davies S, Elliott M, Floor E et al. Photocytotoxicity of lipofuscin in human retinal pigment epithelial cells. Free Rad Biol Med 2001; 31: 256– 265.
- Esaki Y, Kitajima T, Ito Y et al. Wearing blue light-blocking glasses in the evening advances circadian rhythms in the patients with delayed sleep phase disorder: An open-label trial. Chronobiology International. 2016; 33:8, 1037-1044.
- Kuse Y, Ogawa K, Tsuruma K, Shimazawa M, Hara H. Damage of photoreceptor-derived cells in culture induced by light emitting diode-derived blue light. Sci Rep. 2014; 4: 5223.
- Landon D, Barker C, Heath M et al. Evening wear of blue-blocking glasses for sleep and mood disorders: a systematic review. Chronobiology International. 2021; 24: 1-9.
- Lawrenson J, Hull C, Downie L. The effect of blue-light blocking spectacle lenses on visual performance, macular health and the sleep-wake cycle: a systematic review of the literature. Ophthalmic Physiol Opt. 2017; 37(6): 644-654.
- Sheppard A, Wolffsohn J. Digital eye strain: prevalence, measurement and amelioration. BMJ Open Ophthalmol. 2018; 3(1): e000146. doi: 10.1136/bmjophth-2018-000146.
- Sparrow J, Miller A, Zhou J. Blue light-absorbing intraocular lens and retinal pigment epithelium protection in vitro. J Cataract Refr Surg. 2004; 30: 873– 878.
- Vagge A, Ferro L et al. Blue light filtering ophthalmic lenses: A systematic review. Seminars in Ophthalmology. 2021; 18: 1-8. doi: 10.1080/08820538.2021.1900283.
-
Thrive Foundation of Youth. The Common Sense Census. commonsensemedia.org/sites/default/files/uploads/research/census_researchreport.pdf
-
Theoria, Vol. 18 (2): 69-80, 2009. LA RADIACIÓN ULTRAVIOLETA. SU EFECTO DAÑINO Y CONSECUENCIAS PARA LA SALUD HUMANA. https://www.redalyc.org/pdf/299/29917006006.pdf
- Mol Vis. 2016; 22: 61–72. Published online 2016 Jan 24. Effects of blue light on the circadian system and eye physiology. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4734149
- Ophthalmic & Physiological Optics. (2017). Blue-light filtering ophthalmic lenses: to prescribe, or not to prescribe? https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/opo.12414
- Eye (Lond). 2016 Feb;30(2):230-3. Low-energy light bulbs, computers, tablets and the blue light hazard. doi: 10.1038/eye.2015.261. Epub 2016 Jan 15.