Hur du kan behandla nässelfeber hos barn

Nässelfeber hos barn kan vara allvarligt. De uppträder när ett barn utsätts för ett ämne som orsakar allergier. Fortsätt att läsa för att lära dig hur du kan behandla det.++
Hur du kan behandla nässelfeber hos barn

Senaste uppdateringen: 16 januari, 2021

Nässelfeber uppstår oftast till följd av en allergisk hudreaktion. I det här fallet är det dock inte de typiska rödaktiga prickarna i ett specifikt område på kroppen, utan snarare stora lesioner som är fördelade över stora delar av huden. Allergener är ämnen som utlöser allergiska reaktioner och de är olika för varje individ. Ett barn kan till exempel lida av nässelfeber på grund av damm samtidigt som barnets syskon har inte någon som helst reaktion på det. Läs vidare i artikeln för att lära dig mer om ämnet samt hur du kan behandla nässelfeber hos barn.

Nässelfeber hos barn: de vanligaste symtomen

Som vi nämnde ovan så avser nässelfeber en allvarlig allergisk reaktion som visar sig över stora hudområden. Det uppstår strax efter att barnet har kommit i kontakt med irriterande ämnen som kan finnas i till exempel miljön, kläder, luft, jord och djurhår.

Klåda är ett av de huvudsakliga tecknen på nässelfeber. Klådan är så pass intensiv att barnet börjar riva sig och det medför därtill risk för skador. När barnet river så att det bildas sår, kan dessutom bakterier komma in i såren och reproducera sig där, vilket leder till en större infektion i området.

Något som skiljer nässelfeber från andra, mildare allergiska reaktioner är att man kan se både blåsor och knottrig hud. Inom några timmar efter exponering kan man även upptäcka svullnad, men ibland är den omedelbar (den börjar inom några minuter). Detta indikerar en möjlig allergisk chock, även kallad anafylaxi.

Storleken på det drabbade området varierar från barn till barn. Det kan även förekomma att flera kroppsregioner har aktiva lesioner samtidigt. Nässelfeber förkommer vanligtvis på ansiktet, händerna, fötterna samt i ljumsken. Barn kan dock även få utslag på bålen, särskilt vid fall av matallergier.

Förutom hudbesvär finns det även andra symtom, nämligen:

  • Kräkningar och illamående. Det uppstår från samma inre allergiska process, vilket leder till inflammation i magslemhinnan.
  • Buksmärta. Ibland förekommer smärta i magområdet tillsammans med en mild feber. Andra gånger kan dock smärtan bero på ökningen av tarmperistaltik som försöker ta bort allergener som tagit sig in i mag- och tarmkanalen.
Nässelfeber på ett barns rygg.

Vanliga orsaker till allergi hos barn

Nässelfeber hos barn kan uppstå på grund av flera olika orsaker. Den grundläggande orsaken är, som vi tidigare nämnt, kontakt med en allergisk substans. Det finns dock individuell variation, vilket innebär att olika barn reagerar olika på olika allergener. De flesta barn är allergiska mot något specifikt. Följande är några av de vanligaste orsakerna till allergi:

  • Mat. Vissa barn är allergiska mot röda frukter, en del mot ägg och andra mot vissa kryddor och salladssåser. Generellt så upptäcker föräldrar allergin när de första symtomen på nässelfeber uppträder efter att barnet har konsumerat allergenet.
  • Insekter. Insektsbett är en möjlig källa till allergiska reaktioner. I dessa fall blir det drabbade området överdrivet inflammerat, och det sprider sig ofta också till andra regioner av kroppen.
  • Pollen från miljön. Vid säsongsallergier är höst- och vårmånaderna de värsta för barn. Förutom hudreaktioner lider dessa barn ofta av hosta, nysningar, och även bronkkonstriktion.
  • Infektioner. Förutom symtomen som kommer från allergenet kan det uppstå lesioner på grund av en korsreaktion mellan immunsystemet och cellerna i människokroppen. Både virus och bakterier är skyldiga till reaktionen.
  • Läkemedel. Många barn har allergier mot vissa läkemedel. Det är viktigt att vara väl medveten om vad barnen tar. De flesta innehållsdeklarationer innehåller information och varningar i detta avseende, eftersom det många gånger inte är den aktiva komponenten som producerar allergi, utan hjälpämnena som kemister lägger i piller eller flytande medicin för att kunna få en marknadsförbar produkt.
  • Parfymer. Kosmetika och parfymer kan vara mycket hudirriterande ämnen, varför det finns många olika märken av parfymer avsedda för barn. Men om barnets hud är för känslig är det troligt att det ändå kommer att reagera.

Hur du kan behandla nässelfeber hos barn

För det första är det inte alltid lätt att diagnostisera nässelfeber. När man väl har diagnostiserat det så är det viktigt att läkaren administrerar antiallergiläkemedel för att motverka symtomen. Barn kan också använda sig av huskurer. Denna kombination är bra för att barnet ska kunna återhämta sig snabbare.

Antihistaminer är otroligt populära allergiläkemedel. Många väljer att ta difenhydramin och loratadin vid allergier eftersom de kan lindra klåda och även reducera hudrodnad. Detta är dock inte det bästa alternativet för barn eftersom dessa läkemedel tenderar att göra människor dåsiga. I extrema fall kan läkare ändå skriva ut detta att användas med försiktighet och med minimal dosering.

Om allergin sprider sig över många delar av kroppen kan det vara nödvändigt att tillsätta kortikosteroida läkemedel. Det är viktigt att alltid först rådgöra med en barnläkare eftersom det är läkaren som verkligen vet om just ditt fall behöver det. När man använder kortikosteroider under en begränsad tid bör detta inte leda till några långsiktiga problem. Intramuskulär eller intravenös användning är exklusiv för nässelfeber som utvecklas till anafylaktisk chock (vilket är sällsynt).

Behandla nässelfeber hos barn med huskurer

När det gäller huskurer finns det många olika alternativ. Tro det eller ej, men det finns flera ingredienser som man kan använda för att göra kompresser som lindrar lokala symtom, särskilt klåda.

Det enklaste sättet att lindra allergisymtom är att använda kalla trasor. Den svala temperaturen minskar inflammation och rodnad, vilket i sin tur reducerar den allergiska reaktionen. Att använda dem tillsammans med antihistaminer och kortikosteroider ger betydande lättnad.

Som förebyggande åtgärd är det viktigt för barn att undvika alla allergener de reagerar på. Det är också viktigt att hålla rent i sovrummet hos ett barn som lider av allergier. Därför bör deras rum inte ha mattor eller tyger som lätt samlar kvalster. Att ställa in en avfuktare är också en bra idé för att minska omgivande damm.

I det fall där barnet utvecklar nässelfeber på grund av mat, tar du bara bort allergenet i fråga från kosten. För spädbarn upp till 2 år finns det ämnen (som jordgubbar) som de som försiktighetsåtgärd inte bör konsumera, eftersom de kan vara kraftfulla allergiutlösare för vissa.

Ett sjukt barn sover i sin säng.

Kontakta alltid en barnläkare

Det viktigaste rådet vi kan ge är att alltid kontakta en barnläkare. Nässelfeber hos barn försvinner inte från en dag till en annan. Av den anledningen är det viktigt att konsultera med en barnläkare. Kom ihåg att en professionell undersökning och behandling är viktigt för att bedöma orsakerna samt för att behandla nässelfeber hos barn.

Om allergier uppträder flera gånger, var mycket försiktig med risken för allergisk chock. Detta utgör en nödsituation som ofta kräver sjukhusvistelse, och du bör göra allt du kan för att förhindra detta.

Detta kanske intresserar dig
Tre naturliga behandlingar för nässelfeber
Steg för Hälsa
Läs det Steg för Hälsa
Tre naturliga behandlingar för nässelfeber

Nässelutslag är ett hudtillstånd som kan drabba personer i alla åldrar. Visste du att det finns naturliga behandlingar för nässelfeber?



  • Máspero, Jorge, et al. “GUÍA ARGENTINA DE URTICARIA Y ANGIOEDEMA.” Medicina (Buenos Aires) 74 (2014).
  • Talamantes, Concepción Sierra, Violeta Zaragozá Ninet, and Remedios Alamar Martínez. “Aproximación a la clínica: diagnóstico y manejo de la urticaria.” Enfermería Dermatológica 11.32 (2017): 10-23.
  • Zúñiga, Roberto Velasco. “PROTOCOLOS DIAGNÓSTICOS Y TERAPÉUTICOS EN URGENCIAS DE PEDIATRÍA.” (2019).
  • Hung, Lisa, et al. “Human ex vivo and in vitro disease models to study food allergy.” Asia Pacific Allergy 9.1 (2018).
  • Casanueva, C. Ortega. “Alergia a la picadura de insectos.” PediatríaIntegral (2018): 138.
  • López, José Guadalupe Huerta, Álvaro Pedroza Meléndez, and Enrique López Valentín. “Urticaria crónica en niños. Revisión sistemática.” Alergia, Asma e Inmunología Pediátricas 29.1 (2020): 16-30.
  • de Miguel, Cristina Salas. “Urticaria, anafilaxia e intoxicación en pediatría.” (2018).
  • de Durana, María Dolores Alonso Díaz. Alergia a los pólenes de ciprés y olivo: fenotipos clínicos y perfil de reconocimiento de alérgenos en pacientes con doble sensibilización. Diss. Universidad de Alcalá, 2017.
  • Ferreira, Margarida Silva Vicente. Alergia de contacto a perfumes: 5 anos de experiência de consulta. MS thesis. 2016.