Kortikosteroida läkemedel: vad är de?

Det finns en rad olika användningar för kortikosteroida läkemedel tack vare de många fysiologiska processer de påverkar.
Kortikosteroida läkemedel: vad är de?
Sergio Alonso Castrillejo

Granskad och godkänd av apotekaren Sergio Alonso Castrillejo.

Skriven av Equipo Editorial

Senaste uppdateringen: 04 januari, 2023

Kortikosteroida läkemedel är kraftfulla mediciner som alltid bör tas  under en läkares uppsikt. Man varken kan eller bör skaffa dessa läkemedel på egen hand utan recept.

Vad är de?

Dessa läkemedel inkluderar en rad olika hormoner som tillhör gruppen steroider, som produceras i binjurarna. Kortikosteroider är involverade i flera fysiologiska mekanismer, inklusive:

  • Inflammationsprocesser
  • Immunförsvaret
  • Metabolismen av kolhydrater

Det finns konstgjort syntetiserade kortikosteroida läkemedel för vissa terapeutiska ändamål, såsom behandlingen av Crohns sjukdom och ledsmärta.

Kortikosteroida läkemedel

Typer och användningar

Typer av läkemedel

Kortikosteroida läkemedel är receptbelagda mediciner, så du bör under inga omständigheter självmedicinera med dem.

Företag tillverkar dessa läkemedel på konstgjord väg, och därför kommer de i många olika former beroende på hur de ska användas.

Här kommer några av typerna:

  • Inhalatorer med kortikosteroida läkemedel: denna form används för astma eller för personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD). Inhalatorer används ibland i vissa fall av akut bronkit. De är långsiktiga och kräver medicinsk uppsikt samt uppföljning.
  • Orala kortikosteroider kommer i form av piller. Den huvudsakliga användningen för denna typ är inflammatoriska sjukdomar, som ulcerös kolit och Crohns sjukdom.
  • Lokala kortikosteroida läkemedel: dessa används i fall av eksem, atopisk dermatit och psoriasis. De används även för att minska inflammation.
  • Injicerbara kortikosteroider: detta är typen som ges intravenöst för vissa systemiska sjukdomar av den autoimmuna typen. De som injiceras intramuskulärt är i sin tur huvudsakligen för behandling av ledsmärta.

Farmakologisk verkan

Ben med osteoporos

Osteoporos är en vanlig risk när man tar kortikosteroida läkemedel på grund av deras negativa påverkan på kalciumreserven.

Kortikosteroida läkemedel måste tränga in i cytoplasman, där de binder sig till receptorer. När de bildar hormon-receptorkomplexet går de in i cellens kärna och interagerar med DNA:t.

Resultatet av denna interaktion är syntesen av det specifika protein som utför den önskade funktionen.

Du kanske är intresserad av: 5 naturläkemedel mot nacksmärta

Bieffekter av kortikosteroida läkemedel

Kortikosteroida läkemedel kan orsaka högt blodtryck

På grund av en ökning av mineraler som natrium kan ödem och högt blodtryck inträffa.

Eftersom dessa läkemedel verkar på så många olika fysiologiska processer, är även bieffekterna varierade. Generellt orsakas dock bieffekterna av att man tar medicinen felaktigt.

Nedan listar vi några av de vanligaste bieffekterna:

  • Dessa läkemedel påverkar generellt immunförsvaretDin känslighet för infektioner ökar därför eftersom dessa läkemedel har immundämpande egenskaper.
  • Vidare kan de även ha en negativ påverkan på skelettmusklerna och kan utlösa myopati, osteoporos och benvävsdöd.
  • De kan även utlösa gastrointestinala problem, såsom bukspottkörtelinflammation och magsår. Dessa två bieffekter är de vanligaste.
  • Vidare är akne, hirsutism och hudbristningar några andra vanliga bieffekter.
  • Förändringar av humöret, som eufori, sömnlöshet, depression och psykos är andra neuropsykiatriska bieffekter. Risken för dem är dock avsevärt mindre.
  • Ögonproblem som grå starr och glaukom kan också uppstå.
  • Det finns en ökad risk för endokrinologiska och metaboliska problem. Bland de sistnämnda hittar vi glukosintolerans, diabetes, viktuppgång och hyperlipidemi.
  • Avslutningsvis finns det en ökad risk för tillväxthämningar på grund av deras nära relation till tillväxthormoner.

Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Warrington, T. P., & Bostwick, J. M. (2006). Psychiatric adverse effects of corticosteroids. Mayo Clinic Proceedings. https://doi.org/10.4065/81.10.1361
  • Grau, P. S. (2006). Corticoides tópicos. Actualización. Medicina Cutanea Ibero-Latino-Americana.
  • Jares, E., & Pignataro, O. (2002). Mecanismos moleculares de acción de los corticoides. Archivos de Alergia e Inmunología Clínica.
  • Lipworth, B. J. (1999). Systemic Adverse Effects of Inhaled Corticosteroid Therapy. Archives of Internal Medicine. https://doi.org/10.1001/archinte.159.9.941
  • Frew, J. W., & Murrell, D. F. (2012). Corticosteroid Use in Autoimmune Blistering Diseases. Immunology and Allergy Clinics of North America. https://doi.org/10.1016/j.iac.2012.04.008

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.