Fördelarna med fet fisk: känner du till dem?

Är du medveten om hälsofördelarna med fet fisk? Fortsätt läsa för att lära dig mer om denna fantastiskt nyttiga typ av fisk och de varianter som finns av den.
Fördelarna med fet fisk: känner du till dem?

Senaste uppdateringen: 09 augusti, 2022

Fördelarna med fet fisk är relativt okända bland befolkningen. Men du bör veta att konsumtion av fet fisk är ett väldigt nyttigt tillskott i din kost. Du bör faktiskt äta 2-3 portioner av den i veckan.

Idag ska vi lära dig mer om denna fisk.

Fördelarna med fet fisk

Dessa fiskar är mycket näringsrika eftersom den har protein av högt biologiskt värde samt aminosyror. Dessa organiska molekyler hjälper till att underhålla dina vävnader och organ.

Omega-3-fettsyrorna i denna fisk motverkar dessutom “dåligt” kolesterol och kan till och med hjälpa dig att sänka blodtrycket.

Fisk innehåller vanligtvis mineraler som kalcium, kalium, jod, fosfor, magnesium och zink. Den innehåller även vitamin A, B6, B12, D och E.

Vi kategoriserar fisk i enlighet med deras fettinnehåll – vissa är magra och andra är feta. Det rekommenderade dagliga intaget bör ha lite av varje typ.

Fet fisk på skärbräda
Fet fisk har högre andel fleromättade fetter än vit fisk, inklusive essentiella fettsyror.

Till skillnad från magrare fisk har fet fisk 8-15% fleromättat fett. Generellt är denna andel av fett vad som gör dessa fiskar mer mättande än vita.

Låt oss ta en titt på de olika sorterna av och fördelarna med fet fisk, så att du vet vad du bör inkludera i din meny.

Typerna av och fördelarna med fet fisk

Det pratas mycket om fet och mager fisk, men vet du vilken kategori din favoritfisk tillhör?

Låt oss ta en titt på näringsvärdet hos de populäraste varianterna:

  • Tonfisk tillhandahåller 200 kalorier per 100 g. Den har även protein av högt biologiskt värde samt mineraler och vitaminer.
  • 200 g sardiner täcker nästan hela det dagliga rekommenderade intaget av omega-3-fettsyror. De är även rika i vitamin D och B-vitaminer.
  • 200 g makrill kan bidra med 40% av det rekommenderade dagliga intaget av fosfor. Denna typ av fisk tillhandahåller även mer än den nödvändiga mängden av vitamin B12 och D.
  • Om du äter 200 g ål kommer det täcka ditt dagliga behov av vitamin A och D, såväl som 40% av den rekommenderade dosen omega-3-fettsyror.
  • Lax står ut för sitt bidrag av fosfor (runt 50% av det rekommenderade dagliga intaget) såväl som selen, jod, kalium, vitamin B6, B12, D och E samt tiamin och niacin.
  • Svärdfisk har gott om kalium och andra näringsämnen.
  • Boquerones (marinerad ansjovis) står ut för sitt innehåll av vattenlösliga vitaminer, speciellt B-gruppen (riboflavin, B6, B12 och niacin).
  • 200 g Trachinotus goodei tillhandahåller sex gånger det rekommenderade dagliga intaget av vitamin B12. Den är även rik på niacin och vitamin B6.
  • Sill tillhandahåller gott om jod, kalium, selen, jod, vitamin D och B12 samt niacin.

Det är viktigt att notera att vissa arter kan ha högt innehåll av kvicksilver enligt myndigheterna. Generellt innehåller fisken mer kvicksilver ju större den är.

Att hålla sig till mindre fiskar från naturliga källor kan därför vara bra för att dra nytta av fördelarna och minimera nackdelarna.

Åtta av fördelarna med fet fisk

1. De hjälper fostret att utvecklas

Gravida bör äta fet fisk
Omega-3-fettsyror bidrar till fostrets goda utveckling.

Nyligen rekommenderade det amerikanska Livs- och läkemedelsverket att gravida kvinnor samt små barn ska inkludera mer fisk i sin kost. Detta eftersom den innehåller protein av högt biologiskt värde och essentiella fettsyror.

Dessa kan hjälpa till att bidra till bebisens fysiska utveckling.

2. Fet fisk är rik på kalcium

Vi vet att kalcium är viktigt för att bilda samt underhålla ben. Av denna anledning rekommenderar vi att du äter fisk som sardiner och ansjovis.

När de äts med ben kommer du äta det kalcium som hjälper till att underhålla ben och muskelvävnad.

3. Den är rik på jod

Om du lider av jordbrist ska du inkludera fet fisk i din kost. Alla sorter är rika i detta mineral och kan hjälpa dig med detta problem.

Lax och tonfisk innehåller mest.

4. Fet fisk kan hjälpa till att förebygga degenerativa sjukdomar

Den antioxidativa effekten av vitamin A och E kan vara intressant eftersom den hjälper till att skydda mot kardiovaskulära sjukdomar, degenerativa sjukdomar (som Alzheimers) och till och med cancer.

Du kanske även vill läsa: Fem positiva vanor när man har psoriasis

5. Förbättrar artärhälsan

Fisk är bra för blodtrycket
Vitaminerna i fet fisk hjälper till att kontrollera blodtrycket och förbättrar den kardiovaskulära hälsan.

Analysen av 16 studier som utfördes under 2012 drog slutsatsen att konsumtion av 425-4250 mg omega-3-fettsyror avsevärt förbättrar artärfunktionen och den kardiovaskulärahälsan.

6. De främjar bättre sårläkning

Diverse studier har dragit slutsatsen att tillräckligt intag av proteiner med högt biologiskt värde och vitaminer är viktigt för att bättre läka sår.

7. De är kalorisnåla

Beroende på typen av fisk kan varje 100 g innehålla 200 kalorier eller färre. Detta är väldigt lite jämfört med fläsk eller nötkött.

Trots dessa fördelar bör personer med gikt inte äter för mycket fet fisk eftersom den innehåller stora mängder puriner.

8. Fet fisk främjar regenerering av DNA

Fet fisk är rik på B-vitaminer, som är viktiga för DNA-regenerering och även hjälper dig att bearbeta mat för att omvandla den till energi.

Som du kan se är fördelarna med fet fisk många och varierade. Inkludera dem i din kost varje vecka, men tänk på att varianter som svärdfisk kan innehålla mycket kvicksilver.

Tala med din läkare om du vill ha rekommendationer specifikt för dig.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Landi F., Calvani R., Tosato M., Martone AM., et al., Protein intake and muscle health in old age: from biological plausibility to clinical evidence. Nutrients, 2016.
  • Cano A., Chedraui P., Goulis DG., Lopes P., et al., Calcium in the prevention of postmenopausal osteoporosis: EMAS clinical guide. Maturitas, 2018. 107: 7-12.
  • Lloret A., Esteve D., Monllor P., Cervera Ferri A., et al., The effectiveness of vitamina E treatment in Alzheimer’s disease. Int J Mol Sci, 2019. 20 (4): 879.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.