Fakta om sarkom och bindvävstumörer

Sarkom är en typ av cancer som påverkar bindvävnaden i kroppen och kan vara mycket aggressiv. I dagens artikel berättar vi varför dessa tumörer uppstår och om tillgängliga behandlingar.
Fakta om sarkom och bindvävstumörer

Senaste uppdateringen: 09 september, 2020

Sarkom och bindvävstumörer är typer av cancer som är resultatet av onormal malign tillväxt i några av kroppens vävnadsceller. Dessa maligna cancerceller börjar dela sig utan kontroll. Vanligtvis har sarkom sitt ursprung i mjuka vävnader såsom lipider, muskler, brosk och blodkärl, såväl som i benvävnad.

Sarkom är med andra ord en typ av cancer i bindvävnaden. Denna omfattande vävnad kallas också “stödjande vävnad”. Dess huvudsakliga kännetecken är en stor mängd extracellulär matris mellan cellerna. Sarkom kan uppträda var som helst i kroppen men förekommer vanligtvis i benen och armarna. De kan också manifestera sig i bukhålan och även på huvudet.

Sarkom och bindvävstumörer är inte vanliga. I själva verket är färre än 1% av alla typer av cancer som drabbar människor sarkom. Dessutom orsakar de endast 2% av dödsfall relaterade till cancer.

De uppstår vanligtvis i åldrarna mellan 40 och 70 år. Det finns dock några som uppstår mer karakteristiskt under barndomen. I allmänhet förekommer de oftare hos män än hos kvinnor.

Orsakerna till sarkom och bindvävstumörer

Som med många cancerformer finns det inte bara en specifik orsak till sarkom. Läkarna tror att flera faktorer måste sammanfalla för att en tumör ska utvecklas och för att cellerna ska börja dela sig utan kontroll och multiplicera snabbare än vanligt.

När det gäller sarkom har forskare inte kunnat fastställa tydliga riskfaktorer för alla varianter. Just på grund av detta är det svårt att förebygga och förhindra dem. Men man studerar dem intensivt runt om i världen eftersom forskare letar efter slutsatser angående denna typ av tumörer.

Men efter många års forskning och erfarenhet har de kunnat fastställa några riskfaktorer:

  • Genetiska sjukdomar: Det finns vissa tillstånd, till exempel neurofibromatos, som är medfödda, där sarkom är ett av symptomen.
  • Strålterapi: Utvecklingen av mjukvävnadstumörer kan vara en biverkning av strålterapi, oavsett om man utför detta för sköldkörtelproblem eller neoplasi.
  • Virus: Vissa infektioner ökar sannolikheten för att utveckla sarkom. Kaposis sarkom, till exempel, är kopplad till flera typer av herpes.
  • Lymfödem: Detta är ansamling av kroppsvätska i de mjuka delarna av kroppen. När detta pågår över en längre tid eller blir kroniskt kan man se en spridning av vävnad i form av neoplasi.
Sarkom och bindvävstumörer
Liposarkom är en variant av sarkom när de är maligna.

Symptom på sarkom och bindvävstumörer

Sarkom och bindvävstumörer är vanligtvis inte smärtsamma om de inte har vuxit sig så stora att de sätter press på vissa kroppsdelar. Just på grund av detta är det svårt att diagnostisera dem eftersom det tar lite tid innan symptomen är påtagliga.

En annan egenskap som förhindrar dem från att uppvisa några symptom är att sarkom kan ligga djupt inne i vävnaden. Därför blir de ofta inte synliga med en gång. Med det sagt är det vanligaste symptomet att man ser en knöl eller bula. Observera att en knöl inte alltid är själva sarkomet, utan det kan också vara en omgivande inflammation på grund av tumörtillväxten.

Diagnostik och behandling av sarkom och bindvävstumörer

När en läkare misstänker sarkom kommer han eller hon att beställa några avbildningstester för att starta diagnosprocessen. Läkaren kan begära en ultraljuds-, MR- eller CT-skanning.

Om bilderna indikerar att det förekommer en neoplastisk process är nästa steg att göra en biopsi. I och med detta bör läkaren kunna dra en slutsats som kan bekräfta eller motbevisa närvaron av ett sarkom.

läkare med patient vid datotomografi
När en läkare misstänker sarkom kommer denna förmodligen att be om några diagnostiska avbildningstester.

De terapeutiska alternativen vid en bekräftad diagnos är följande:

  • Kirurgi: Många sarkom kan lyofiliseras kirurgiskt, och detta löser problemet i ett enda steg.
  • Strålbehandling: Detta är vanligtvis ett komplement till kirurgi när lyofilisering inte helt tar bort sarkomet.
  • Kemoterapi: Detta är inte alltid nödvändigt vid sarkom. Men läkare indikerar vanligtvis denna behandling för svåra tumörer eller när de sitter på platser som är svåra att nå.
  • Immunoterapi: Detta är en relativt ny behandling, men användningen av biologiska läkemedel mot cancer ser lovande ut. Immunoterapi syftar till att ta hand om processen genom vilken tumörceller blockerar kroppens immunrespons. Dessa läkemedel är dock dyra och är inte tillgängliga över hela världen.

Slutsats

I slutänden är det viktigt att komma ihåg att om du känner av en knöl, oavsett var i kroppen den är, bör du kontakta din läkare så att du kan få ta de nödvändiga proverna för att de ska kunna ställa en diagnos.

Var inte alltför orolig om du hittar en knöl eller tumör under din hud, men gå till läkaren. En försenad diagnos bromsar den snabba behandlingen som denna typ av cancer kräver.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Von Mehren, Margaret, et al. “Soft tissue sarcoma, version 2.2018, NCCN clinical practice guidelines in oncology.” Journal of the National Comprehensive Cancer Network 16.5 (2018): 536-563.
  • Ratan, Ravin, and Shreyaskumar R. Patel. “Chemotherapy for soft tissue sarcoma.” Cancer 122.19 (2016): 2952-2960.
  • Heslin, Martin J., et al. “Core needle biopsy for diagnosis of extremity soft tissue sarcoma.” Annals of surgical oncology 4.5 (1997): 425-431.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.