Dålig matsmältning och emotionella problem

Om du har märkt att dina emotionella problem blivit matsmältningsproblem borde du leta efter strategier och lösningar som inte förvärrar det.
Dålig matsmältning och emotionella problem
Maricela Jiménez López

Granskad och godkänd av läkare Maricela Jiménez López.

Senaste uppdateringen: 17 januari, 2023

När vi har dålig matsmältning – i form av surhet, halsbränna, reflux, gaser, uppsvullnad eller förstoppning – är det kosten som är det första vi måste fokusera på. Vår kost är kopplad till majoriteten av alla hälsoproblem, och framförallt matsmältningsproblem. Vi bör dock även tänka på vikten av våra känslor, som ofta kan vara utlösaren till dessa obalanser.

I denna artikel ska vi förklara förhållandet som existerar mellan matsmältningssystemet och emotionella problem, inklusive naturliga kurer och enkla tips som hjälper dig att bättre förstå matsmältningssystemet och din livskvalitet.

En ond cirkel

Vår hjärna är kopplad till vårt matsmältningssystem. De kommunicerar med varandra och den enas välmående beror på den andras välmående. Om matsmältningssystemet mottar en negativ nervimpuls påverkas matsmältningen också negativt. På samma sätt påverkas vårt humör om vi inte smälter vår mat ordentligt.

Trots det faktum att detta verkar komplicerat är lösningen enkel: ett positivt mentalt sinnestillstånd hjälper matsmältningen, och god matsmältning bidrar till ett balanserat mentalt sinnestillstånd.

Ha ett positivt mentalt sinnestillstånd

Stress och matsmältning

Vem har inte någon gång känt att deras mage är orolig efter att de upplevt något obehagligt? Vår kropp besitter väldigt grundläggande instinkter för överlevnad, och det är tydligt att matsmältningssystemet inte är en prioritet när vi ställs inför svåra situationer. På detta vis är vi som djur, och man kan säga att när vi konfronteras med en nödsituation så förbereder sig kroppen på flykt, vilket gör att vissa kroppsfunktioner, som matsmältning, blir sekundära.

Av denna anledning kan vi drabbas av matsmältningsproblem om vi inte kan bli av med vad som orsakar en stressig situation medan den pågår, eftersom andra vitala organ prioriteras.

Vilka känslor påverkar oss?

Utöver stress är känslor som enkelt påverkar vårt matsmältningssystem följande:

  • Ångest
  • Sorg
  • Upprymdhet
  • Vrede eller ilska

Alla som drabbas av dessa starka känslor drabbas dock inte av matsmältningsproblem, men de som gör det bör vara medvetna om det så att de kan behandla denna obalans; framförallt om de redan har gjort ändringar på näringsnivå och problemen kvarstår.

Ångest kan skapa matsmältningsproblem

De vanligaste problemen

De vanligaste matsmältningsproblemen med psykosomatiska källor är följande:

  • Dyspepsi eller dålig matsmältning
  • Irritabel tarm eller kolit
  • Gastrit
  • Hiatusbråck
  • Magsår

Naturliga kurer

När vi kommit underfund med vilka matsmältningsproblem vi lider av bör vi behandla den emotionella delen. Det är bäst att tala med en holistisk läkare som kan ta hänsyn till alla olika aspekter av sjukdomen (kost, livsstil, psykologi, mm.), men vi bör även ta reda på allt vi kan och prova på några naturliga botemedel:

  • Medicinalväxter med avslappnande egenskaper som kan hjälpa oss att reglera nervsystemet: de mest välkända är citronmeliss, passionsblomma, lind och vänderot.
  • Naturliga tillskott och livsmedel som balanserar nervsystemet: ris och fullkorn, öljäst, nötter, gröna grönsaker, dadlar, kikärtor, och bananer.
  • Undvik livsmedel som stimulerar, irriterar eller ändrar nerv- eller matsmältningssystemet: rostat kaffe, läsk, guarana, alkohol, vitt socker och tillsatser (konserveringsmedel, färgämnen och smakämnen).
  • Få fysisk träning minst tre gånger per vecka. Du kan ägna dig åt intensiv sport eller, ännu bättre, något mindre ansträngande, beroende på hur du mår.
  • Omge dig själv med natur minst en gång per vecka.
Omge dig själv med natur

Ät i lugn och ro

Försök att även börja med några bra vanor, utöver kurerna vi tipsat om, som kan hjälpa dig lindra matsmältningsproblemen.

Det är vitalt att du följer följande tips när du äter:

  • Ät ensam eller med en god vän.
  • Tala inte om jobbiga eller väldigt viktiga ämnen.
  • Undvik att äta på arbetsplatsen eller andra ställen där du inte känner dig avslappnad.
  • Tvinga inte dig själv att äta om du inte känner dig avslappnad. Det är bättre att vänta lite.
  • Ät inte snabbt, stående eller medan du ägnar dig åt andra aktiviteter.

Bilder från Alessandra, Marketing Deluxe och Relaxing Music.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Camilleri, M. (2009). Serotonin in the gastrointestinal tract. Current opinion in endocrinology, diabetes, and obesity, 16(1), 53.
  • González, S., Moreno-Delgado, D., Moreno, E., Pérez-Capote, K., Franco, R., Mallol, J., … & Ferré, S. (2012). Circadian-related heteromerization of adrenergic and dopamine D4 receptors modulates melatonin synthesis and release in the pineal gland. PLoS biology, 10(6), e1001347.
  • Korver, D. R. (2006). Overview of the immune dynamics of the digestive system. Journal of applied poultry research, 15(1), 123-135.
  • Rao, S. S. (1997). Belching, bloating, and flatulence: how to help patients who have troublesome abdominal gas. Postgraduate medicine, 101(4), 263-278.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.