Barnen som överbelastas med aktiviteter

oktober 4, 2019
Det finns många barn som överbelastas med aktiviteter trots att det finns många studier som betonar vikten av att leka för barnens utveckling.

I denna tidsålder måste vi skänka en tanke åt barnen som överbelastas med aktiviteter på ”fritiden”.

De flesta curlingföräldrar menar väl och tror att de gör vad som är bäst för deras barn. Dessvärre inser de inte skada de åsamkar dem.

Vanligtvis matchar inte ens dessa aktiviteter barnets faktiska intressen och preferenser. Istället handlar det om föräldrarnas oförmåga att spendera tid med barnen efter att skoldagen är slut.

I andra fall handlar det om en besatt önskan att barnen ska vara ”konkurrenskraftiga” och ”få de bästa möjligheterna.” Det må låta bra, men så pass auktoritära föräldrar ger mycket stress och press till sina barn.

De tar dessutom ifrån barnen deras rätt att leka fritt. Barnen som överbelastas med fritidsaktiviteter blir praktiskt taget berövade på sin barndoms frihet. Det kanske låter hårt, men det måste sägas.

Ett schema fullsmockat med aktiviteter

Barnen som överbelastas med sporter

Barnen som överbelastas med aktiviteter har ofta inte tid att bilda relationer och njuta av barndomen.

Barn går i skolan varje vardag och måste utöver det även göra sina läxor, men måste sedan tampas med ett fullt schema som inkluderar sporter, instrument, språk, konst och datoraktiviteter, till exempel.

Och än värre så är barnen ofta inte ens intresserade av dess saker, men föräldrarna lyssnar inte. I vissa sorgliga fall kanske barnen inte ens vet vad de vill, för de är så vana vid att bli tvingade att göra saker.

De flesta föräldrar vill sina barns bästa, och det kan vara att ge dem ett försprång i livet och på arbetsmarknaden. Dessvärre är ”vägen till helvetet anlagd med goda avsikter,” som man brukar säga.

Denna överbelastning av aktiviteter sträcker sig även till helgerna i vissa fall, och barnen får helt enkelt ingen fritid att göra vad de vill göra med andra barn.

De måste delta i presentationer eller tävlingar istället.

Och det slutar inte där, för loven är också mättade med aktiviteter. Många barn måste åka på sommarläger, som är kända för sina packade scheman. Därefter måste de närvara vid kulturella händelser och annat.

Barn njuter ofta av vad de gör, men det stela arrangemanget av aktiviteter hindrar dem ofta från att interagera spontant med andra barn och leka fritt.

Du kanske även gillar: Mitt barn kan inte sluta spela TV-spel

Utan fri lek, ingen barndom

Trött flicka i skolan

Vi försöker inte svartmåla fritidsaktiviteter. Men saken är den att barn inte har tid för allt.

Fri och spontan lek med andra barn är vitalt för deras utveckling, men föräldrarnas aspirationer ger dem allt mindre tid till det.

Vi talar om spontan lek som inte har ett didaktiskt, tävlingsinriktat eller pedagogiskt syfte. Det är där barnen själva – inte vuxna – bestämmer reglerna.

Detta är inte bara fundamentalt för barnens tillväxt, utan även den perfekta formeln för att socialisera, lära sig att hantera känslor, stimulera barnets kreativitet, förbättra självkänslan och bli av med stress.

Barn måste leka för lekens skulle, inte för att lära sig något specifikt. Denna inlärning kommer per automatik eftersom barn konstant lär sig.

Men tiden ett barn spenderar med att leka fritt med andra barn blir allt mindre – speciellt i stadsområden. Detta inkluderar grannskap utan ytor för nöje eller platser där barnen är fångar inomhus när föräldrarna jobbar.

Barn ställs inför något idag som deras föräldrar samt far- och morföräldrar troligen inte upplevde, och det är det som påverkar utvecklingen av deras sociala färdigheter.

Unga barn måste leka med äldre barn eftersom det främjar deras hjärnutveckling. De måste även leka utomhus för att skapa och dela utan att vuxna tvingar på dem sin regi.

Läs även: När barndomsstress orsakas av föräldrarna

Barnen som överbelastas med aktiviteter: lösningen

Föräldrar försöker fylla sina barns scheman eftersom de vill eller för att de tror att det är för ”barnets bästa”. Men det är möjligt att hålla barn upptagna utan att mätta deras scheman.

Här kommer några tips:

  • Kom ihåg barnets intressen och temperament. Om du måste fylla deras fritid så ska du göra det med aktiviteter hon gillar och som är lätta att integrera. Hoppa över aktiviteter som bara täcker skolarbetet, för det har barnet redan skolan för.
  • Överbelasta inte barnets agenda. Barn behöver gott om tid att göra läxor, slappna av och spendera tid med familj och prata. De behöver även möjligheten att bli uttråkade. Barnet bör vara helt ledigt från fritidsaktiviteter minst två dagar i veckan.
  • Om barnet inte gillar en aktivitet så ska det inte tvingas att göra den. Det måste finnas en balans mellan att uppmuntra dem att försöka och att veta när det är dags att backa. Innan ni börjar med en aktivitet på allvar ska du låta barnet prova ett par gånger.
  • Bli inte en källa till stress för ditt barn: om barnet visar symptom på trötthet, sömnlöshet eller generell ängslighet är det kanske läge att sluta med aktiviteten. Du måste ge barnet utrymme att bara ta de lugnt och inte göra något speciellt om det vill.
  • Organisera lekträffar och hjälp barnen att träffa andra barn för att leka. Du måste inte planera mycket – det handlar bara om att ge möjligheten att träffa andra barn så att de kan besluta sig för vad de vill göra.

Att leka är lika viktigt som att andas och äta

Barn leker i bassäng

En överbelastning av fritidsaktiviteter minskar barnens tid att leka fritt.

Spontana lekar är lika viktigt för barn som att andas och äta. De är nyckeln som öppnar dörrarna till deras relationer till världen.

Organiseringen av fritidsaktiviteter är i huvudsak i linje med föräldrarnas intressen och behov, trots att det borde kretsa kring barnen. Deras schema måste lämna rum för att leka.

Barnen som överbelastas med aktiviteter varken frodas eller är lyckliga. Sluta tortera era barn med för höga förväntningar.

  • Acuña, Marciano, and María José Rodrigo. “La organización de las actividades cotidianas de los niños. Un análisis del currículum educativo familiar.” Cultura y educación 8.4 (1996): 19-30.
  • Feldman, Jean RAutoestima para niños: juegos, actividades, recursos, experiencias creativas. Alfaomega, 2002.
  • Fernández, Isabel Castillo, and Isabel Balaguer Sola. “Patrones de actividades físicas en niños y adolescentes.” Apunts. Educación física y deportes 4.54 (1998): 22-29.