Balansera dina triglyceridnivåer: Hur gör du detta?
Att kontrollera dina triglyceridnivåer är en del av en rutinkontroll. Läkaren ber då vanligtvis om en serie laboratorieparametrar att inkludera i sin vanliga analys. Nivån av triglycerider i blodet visar nästan alltid huruvida vi har dåligt eller bra kolesterol. Därför är det viktigt att du vet hur du kan balansera dina triglyceridnivåer.
Dessa data är väsentliga för att bedöma den kardiovaskulära hälsan och för att bestämma om patienten följer en viss diet. Faktum är att nutritionister kan använda detta värde för att utvärdera patientens lipidintag under de senaste 10 dagarna.
Triglycerider är lipider
När vi mäter triglyceridnivån är det vi gör att få ett värde på en del av lipiderna som cirkulerar i det mänskliga blodet. Det finns också fetter i vävnaderna, men dessa kan vi inte mäta med en vanlig blodanalys.
Kroppen använder lipider för att bygga cellmembran och för att lagra energi. Från kolesterolet och triglyceriderna kan kroppen driva interna metaboliska processer, som den använder när den behöver kilokalorier.
Lagringsplatsen är en cell kallad adipocyt. Inuti finns det fett som fungerar som en depå. Kroppen använder denna reserv till exempel när vi tränar eller upplever ett tillstånd av förfrysning.
Normal triglyceridnivå
Läkare använder vissa parametrar för att veta om triglyceriderna ligger i normala värden i blodet. Beroende på laboratorium ser normalitetsintervallen olika ut, men det finns siffror som är mer eller mindre alltid desamma.
När det gäller triglycerider anses de vara inom normalitetsintervallet när de inte överstiger 150 milligram per deciliter blod. Om de är mellan 150 och 199, även om de ännu inte är höga, utlöser detta en varning för en möjlig ätstörning.
Över 200 milligram per deciliter är onormalt och det är då nödvändigt att agera genom att förändra vanor och medicinering. Om värdet överstiger 500, står vi inför ett särskilt tillstånd – sällsynt – av allvarlig hypertriglyceridemi, vanligtvis förknippat med genetiska mutationer.
Vad kan öka triglyceridnivån?
Att ha höga triglyceridnivåer är oroande. De flesta med detta problem kan balansera sina triglyceridnivåer genom kosten, om de följer strikta riktlinjer och kompletterar det med fysisk träning.
Kosten har en avgörande inverkan på lipidnivåerna. De värsta livsmedlen du kan äta som höjer nivåerna är mättade fetter och transfetter. De förstnämnda förekommer i mejeriprodukter, choklad, kycklingkött och äggula.
De senare förekommer i bearbetade produkter som har genomgått hydreringstekniken, såsom kex, kakor, pajer och godis.
En ökning av dessa lipider kan också vara ett symptom på vissa sjukdomar. De förekommer då som en sidoeffekt av de modifieringar som dessa sjukdomar orsakar i kroppen. De mest kända är följande:
- Diabetes: detta är en metabolisk störning som inte bara skapar glykemi. Proteiner och lipider blir också påverkade av effekterna av bristen på insulin eller avsaknaden av insulinets verkan. Så är fallet med triglyceridnivåerna, som är konsekvent höga hos diabetiker.
- Hypotyreos: bristen på verkan av sköldkörtelhormoner påverkar cellernas ämnesomsättning. Detta innebär att din kropp inte effektivt kan använda lipider för att fungera. Detta leder till en ackumulering av triglycerider med en ökning av fettvävnaden.
- Njurinsufficiens: njuren utför endokrina uppgifter samt framställer och koncentrerar urin för att rena blodet. Vid njursvikt kan organet inte utföra sina dagliga uppgifter och effektivt producera ämnen som är involverade i homeostasen i den inre miljön. Alla fetter ökar i blodet vid denna sjukdom.
Andra orsaker till en hög triglyceridnivå
En stillasittande livsstil är en kardiovaskulär riskfaktor, delvis på grund av dess metaboliska påverkan på lipiderna. Personer som inte tränar regelbundet har höga kolesterol- och triglyceridnivåer, med lägre blodcirkulation, varför risken för åderförkalkning också är större.
Slutligen, giftiga vanor är också förknippade med förhöjda triglycerider. Rökning och alkoholkonsumtion stör processerna för hur kroppen hanterar lipider. Levern, som är ett mycket viktigt organ här, försvagas av toxiciteten hos tobak och alkohol.
Kan man ha en låg triglyceridnivå?
Medan vi alltid talar om höga triglycerider i blodet, finns även det motsatta tillståndet, med låga värden. För att fastställa denna diagnos måste mindre än 35 milligram per deciliter av lipiden detekteras.
I det här fallet är orsakerna färre än i vid förhöjda triglyceridnivåer, men inte mindre viktiga. De fyra vanligaste är följande:
- Kost: en kost bestående av mättade fetter och transfetter ökar triglyceriderna, men omvänt finns det även kostvanor som sänker dem för mycket. En kost med överdrivet underskott av alla lipider är inte hälsosam.
- Malabsorptionssyndrom: när tarmen inte kan ta upp alla näringsämnen från maten vi äter har vi att göra med ett malabsorptionssyndrom. Orsakerna är mycket åtskilda, men det slutliga resultatet innebär ett underskott av nödvändiga ämnen i kroppen. Lipider, i synnerhet, utvisas med avföringen vid denna sjukdom.
- Hypertyreos: hög koncentration av sköldkörtelhormoner i blodet tvingar fram den cellulära ämnesomsättningen, vilket gör att en stor del av lipidenergireserverna förbrukas. Adipocyterna behåller inte triglyceriderna utan stöter bort dem.
- Undernäring: i allvarliga fall av undernäring, på grund av brist på intag eller patologier som leder till viktminskning, upplever patienterna hypoglykemi, hypoproteinemi och hypolipidemi.
Läs också: HDL och LDL-kolesterol: Allt du behöver veta
Du kan balansera dina triglyceridnivåer
Det är viktigt att ta regelbundna blodprover. På så sätt kan läkaren upptäcka olika biokemiska parametrar innan dessa orsakar problem såsom kardiovaskulär risk.
Oavsett om dina triglyceridnivåer är höga eller om du har en patologiskt låg nivå, bör du följa en multidisciplinär behandling med medicinering, kost och fysisk träning. Detta hjälper dig att balansera sina triglyceridnivåer. En läkare och en nutritionist kan hjälpa till att reglera värdena.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- García-Espinosa, Luis Garcés. “Analizando el término “kilocalorías vacías”.” Revista Cubana de Alimentación y Nutrición 20.1 (2010): 6.
- Boffi, Federico Martín. “Entrenamiento y adaptación muscular: sustratos y vías metabólicas para la producción de energía.” Revista Brasileira de Zootecnia 37.SPE (2008): 197-201.
- Carranza-Madrigal, Jaime. “Triglicéridos y riesgo cardiovascular.” Medicina interna de México 33.4 (2017): 511-514.
- Rodulfo, J. Ildefonso Arocha, Carlos I. Ponte Negretti, and Franklin Ablan Candia. “Triglicéridos en ayunas y posprandiales, y su contribución al estudio del riesgo cardiometabólico.” Clínica e Investigación en Arteriosclerosis 21.6 (2009): 290-297.
- Rubio, María Antonia López, et al. “Alteración del perfil lipídico y del riesgo cardiovascular en pacientes con Hipotiroidismo subclínico.” Journal of Negative and No Positive Results: JONNPR 1.2 (2016): 45-49.
- Rodríguez Albanés, Ana A., et al. “Comportamiento de la peroxidación lipídica en la insuficiencia renal crónica.” Revista Cubana de Investigaciones Biomédicas 22.1 (2003): 0-0.
- Enríquez-Martínez, Oscar Geovanny, et al. “Consumo de alcohol y perfil lipídico en participantes del Estudio Longitudinal de Salud del Adulto (ELSA-Brasil).” Nutrición Hospitalaria 36.3 (2019): 665-673.
- Bonet, Mónica Bulló, and Pablo Hernández Alonso. “Cuantificación de grasas en heces.” Nutrición y dietética clínica. Elsevier, 2019.
- Soto, Gerardo Fernando Fernández, et al. “Variaciones del perfil lipídico en pacientes pediátricos con desnutrición.” Enfermería Investiga 2.2 Junio (2017): 72-76.
- Chen, Yanyan, et al. “Changes in profile of lipids and adipokines in patients with newly diagnosed hypothyroidism and hyperthyroidism.” Scientific reports 6.1 (2016): 1-7.