HDL och LDL-kolesterol: Allt du behöver veta

HDL och LDL-kolesterol har blivit välkända termer eftersom de är mycket viktiga för hälsan. Läs vidare för att lära dig allt om dem!
HDL och LDL-kolesterol: Allt du behöver veta

Senaste uppdateringen: 18 juli, 2022

Läkare som vårdar patienter med hjärtproblem talar ofta om HDL och LDL-kolesterol. Alla som har haft något hjärtproblem vet att de måste försöka öka vissa blodfettnivåer och sänka andra för att skydda sitt hjärta.

Det är dock inte bara för hjärtpatienter som dessa termer är relevanta. Världsomspännande förebyggande kampanjer har gett resultat, och allt fler människor förstår nu hur kolesterol fungerar och dess effekter på artärerna.

Både HDL- och LDL-kolesterol är delar, eller portioner, av kroppens totala kolesterol. De är fetter som cellerna behöver för ämnesomsättningen. Därför kan vi inte ta bort kolesterolet helt, utan syftet är snarare att kontrollera det.

Baserat på vad som kan mätas i ett blodprov delar man in kolesterol i tre kategorier:

  1. HDL. Fettet som renar artärerna utan att täppa igen dem. Det är känt som det “goda” kolesterolet.
  2. LDL. Det är den typ som kan bilda avlagringar på artärväggarna. Det är känt som det “dåliga” kolesterolet.
  3. Triglycerider. Ett specifikt fett som finns i celler och i blodet och som varierar beroende på en persons kost.

Totalkolesterol är summan av HDL- och LDL-kolesterol.

Vad är HDL-kolesterol?

Som vi förklarar ovan är HDL och LDL-kolesterol inte samma sak. Det så kallade “goda” kolesterolet eller HDL-kolesterolet (high density lipoprotein) transporterar delar av fett från olika delar av kroppen till levern. Det “rensar” med andra ord artärerna.

Du bör försöka öka intaget av denna typ av kolesterol eftersom en högre andel av HDL stöder utvecklingen av en bättre funktion av det kardiovaskulära systemet. Tvärtemot vad många tror bör vi ha högre nivåer av denna typ av kolesterol.

Tyvärr kan användningen av vissa läkemedel på grund av kroniska sjukdomar minska förekomsten av detta ämne i blodet. Till exempel händer detta nästan oundvikligt för dem som tar betablockerare. Bensodiazepiner och gestagener, bland andra läkemedel, påverkar också HDL-kolesterolnivåerna.

Man har samma metoder för HDL och LDL-kolesterol, eftersom de åtgärder som ökar det “goda” kolesterolet i allmänhet tenderar att sänka det “dåliga” kolesterolet. Ett välkänt undantag är när det gäller rökning, eftersom att tobak påverkar HDL mer än LDL.

Läkaren pratar med patienten om hjärtat
Kardiologer anser att det är viktigt att kontrollera kolesterolnivåerna.

Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln:  Dåligt kolesterol (LDL): Hur sänker man det hemma?

Vad är LDL-kolesterol?

LDL står för low density lipoprotein, allmänt känt som “dåligt” kolesterol. Det är skadligt eftersom det tenderar att sätta sig på artärernas innerväggar och med tiden blockera blodflödet.

Detta kolesterol kan orsaka åderförkalkning. Placken som leder till åderförkalkning innehåller fett som transporteras dit av detta lipoprotein. Kardiologer menar att genom att hålla dessa biokemiska värden låga kan man förhindra hjärtinfarkt och hjärtinfarkt.

I slutändan är högre LDL-kolesterolnivåer förknippade med ett lägre syreflöde till vitala organ. När placken i åderförkalkningar brister när de till slut når sin bristningsgräns kan det få mycket allvarliga konsekvenser, som blodproppar och slaganfall.

För att sätta siffror på det så kan man från laboratorietester se att:

  • Mindre än 100 milligram per deciliter (mg/dL) LDL är hälsosamt
  • Upp till 130 milligram per deciliter är acceptabelt
  • Högre nivåer är riskfyllda och risken ökar ännu mer om de är över 190

Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: 6 naturliga vanor för att hålla kolesterolet under kontroll

HDL- och LDL-kolesterol: Öka HDL och sänk LDL

Du kan vidta vissa förebyggande åtgärder för att öka HDL-kolesterolet och sänka LDL-kolesterolet. Detta är inte enbart för hjärtpatienter utan bör vara en rutin för alla för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

De viktigaste punkterna är följande:

  • Viktkontroll. En överviktig person kan, förutom att vara i riskzonen för hjärtsjukdomar i samband med fetma, lida av förhöjda LDL-kolesterolnivåer. Det positiva här är att en sänkning av kroppsmasseindex också minskar det “dåliga” kolesterolet.
  • Rörelse. Till skillnad från en stillasittande livsstil ökar träning HDL-kolesterolet. Träning förbrukar kroppsfett för att producera den energi som musklerna behöver. Detta tar bort cirkulerande kolesterol från artärerna, vilket hjälper till att rena dem.
Att kontrollera kroppsvikten är en sak du själv kan göra för att sänka ditt dåliga kolesterol.
Att kontrollera kroppsvikten är en sak du själv kan göra för att sänka ditt dåliga kolesterol.
  • Nyttig mat. Även om kosten är viktig för att kontrollera kolesterol, är rekommendationerna annorlunda idag än de var tidigare. Studier av medelhavsdieten tyder på att näringsbalansen stimulerar arbetet med HDL-kolesterol och får det att transportera fett mer effektivt. Likaså ökar överdriven konsumtion av mättat fett LDL-kolesterol över en acceptabel nivå.
  • Tobak. En av de många negativa effekterna av rökning är att det sänker HDL-kolesterolnivåerna.

Balansera dina nivåer av HDL- och LDL-kolesterol för att leva ett bättre liv

En stillasittande livsstil och den ultraförädlade maten vi äter påverkar vår livskvalitet på många områden. Våra stressiga liv vi har påverkar även de vår hälsa.

Därför är det viktigt att vi anstränger oss för att ändra våra vanor för att öka nivåerna av HDL och sänka LDL. På så sätt kanvi leva ett längre och friskare liv.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Echeverría, Guadalupe, and Attilio Rigotti. “Impacto de la dieta mediterránea sobre las lipoproteínas de alta densidad.” Revista chilena de cardiología 36.2 (2017): 136-143.
  • Cordovilla, Darwin O., Laura Llambí, and Selva Romero. “Tabaquismo y niveles de colesterol HDL en pacientes que asisten a una unidad de prevención secundaria cardiovascular.” Revista Uruguaya de Medicina Interna 4.1 (2019): 23-31.
  • Zárate, Arturo, et al. “Colesterol y aterosclerosis. Consideraciones históricas y tratamiento.” Archivos de cardiología de México 86.2 (2016): 163-169.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.