Att vila när man är sjuk: Är detta det värsta rådet man kan få?
Sedan urminnes tider – och ännu idag – föreslår många inom vården vila som en del av återhämtningsprocessen från sjukdomar eller skador. Syftet att vila när man är sjuk är att minska symtomen, men också att undvika eventuella komplikationer. Men är det en bra idé eller är att vila i själva verket det värsta rådet en sjuk person kan få?
Beroende på hälsoproblemet blir patienter ofta rekommenderade att hålla sig inaktiv i timmar, dagar eller veckor. Och även om detta till en början ger en känsla av välbefinnande och trygghet, finns det växande bevis för att det också kan vara kontraproduktivt. Ta reda på vad forskningen säger.
Att vila när man är sjuk: det värsta medicinska rådet?
Idén att vila när man är sjuk för att främja kroppens återhämtning har funnits i århundraden. I det antika Grekland beskrev Hippokrates (läkekonstens fader) att vila och orörlighet var avgörande för att gynna kroppens naturliga läkningsprocess.
Denna rekommendation finns ännu idag, och det är vanligt att läkare föreslår viloperioder i närvaro av skador och sjukdomar. Tanken är att skapa energireserver och undvika stressbelastningar som kan påverka immunförsvarets funktioner.
Syftet är också att hålla patienterna i en säker miljö, där de inte blir utsatta för faktorer som kan förvärra deras tillstånd eller leda till andra komplikationer. Men till vilken punkt är det här bra? När blir det kontraproduktivt?
För att svara på dessa frågor är det nödvändigt att ta hänsyn till vad sjukdomen är och vilka begränsningar den orsakar hos de drabbade personerna. Att vila är i själva verket inte “det värsta medicinska rådet”, som många har hävdat, men hur vi ska utföra denna vila har i många fall blivit misstolkat.
Sanningen i saken är att det finns förhållanden där vila – vare sig den är helt eller delvis – är nödvändig för en god rehabilitering. I andra fall kan att hålla sig aktiv ge fler fördelar än att hålla sig orörlig.
En läkare kan ge råd om det bästa alternativet beroende på bland annat sjukdom, symtom och ålder. Idag ingår emellertid också ofta någon form av fysisk aktivitet i olika behandlingar, eftersom det finns bevis för att det kan vara fördelaktigt.
Vi tror att du också kan vilja läsa den här artikeln: Så kan zink stärka immunförsvaret
Exempel där det är bättre att hålla sig aktiv än att vila
För att nämna några exempel är det värt att nämna fallet med patienter med ländryggssmärta. Ofta upplever dessa människor en känsla av lättnad med lite vila. Men bevis tyder på att begränsning av aktivitet – inklusive sängläge – inte ger någon fördel.
Istället förlänger det återhämtningsperioden och förhindrar ett snabbt återupptagande av dagliga aktiviteter. I detta avseende har forskning som delas via Healthcare fastställt att träning och fysisk aktivitet förbättrar flexibiliteten hos ryggmuskler, senor och ligament. Det ökar också rörelseomfånget och stödjer patienternas funktionella rörelser.
Att hålla sig aktiv är också fördelaktigt vid virustillstånd, såsom influensa och förkylning. Forskning som delas genom Exercise and Sport Sciences Reviews säger att måttlig intensitet träning inducerar antiinflammatoriska och immunpotentierande åtgärder som hjälper kroppen att återhämta sig.
Ett liknande fynd rapporteras av Mayo Clinic som i en av sina publikationer beskriver att lätt till måttlig fysisk aktivitet kan öka känslan av välbefinnande vid en vanlig förkylning utan feber. Dess praxis hjälper till att minska nästäppa och mildra andningssvårigheter.
Andra tillstånd verkar också få förbättrade prognoser med utövande av fysisk aktivitet. Så är fallet med hjärnskakning, där aerob träning i en kontrollerad miljö har visat på symtomförbättring.
En genomgång av studier som publicerad Current Sports Medicine Reports drog slutsatsen att individualiserad aerob träning är en användbar icke-farmakologisk intervention vid hjärnskakning. Detta utmanar den långvariga tron på att dessa patienter behöver långvarig vila för att uppnå återhämtning.
I sig har ett progressivt träningsprogram, där tröskeln för symtomexacerbation avgör vilka aktiviteter dessa patienter tolererar, visat sig hjälpa både att förbättra hälsan och påskynda återgången till aktivitet.
Så, ska man vila eller träna när man är sjuk?
Svaret på denna fråga är “det beror på”.
Så länge som sjukdomen inte utesluter det, ger det fler fördelar än risker att vara aktiv. Faktum är att när människor redan är vana vid att träna kan det få dem att må sämre om de avbryter aktiviteten. Men det handlar inte bara om att gå från den ena ytterligheten till den andra. Med andra ord är det inte bara träningsvana människor som kan må sämre av att vila under återhämtningsperioden.
Vad betyder det här? Det handlar inte om att utsätta kroppen för rutiner som kräver för mycket ansträngning. När träning är ansträngande genererar det en stressreaktion i kroppen som återspeglas på muskel-, andnings- och hjärtnivå.
Under normala förhållanden anpassar sig kroppen lätt till sådan stress. Således förbättras det fysiska tillståndet successivt. Men när man går igenom en sjukdomsprocess kan detta överstiga de ansträngningar som immunsystemet kan göra.
Därför är det viktigt att den fysiska aktiviteten är lätt eller måttlig. Det finns ingen anledning att stanna i sängen, men rörelserna eller aktiviteten bör inte överstiga kroppens kapacitet i detta tillstånd.
Låt oss ge några exempel på olika sätt att hålla sig aktiv. Naturligtvis beror valet av en eller annan aktivitet att på ditt hälsotillstånd. Om du är osäker kan du rådfråga din läkare.
- Dans
- Trädgårdsarbete
- Cykla
- Simning
- Yoga eller tai chi
- Stretching
- Hushållsarbete
- Promenader (helst utomhus)
En genomgång av studier publicerad i Journal of Sport and Health Science stöder fysisk träning som en viktig adjuvans för immunsystemet. Detta beror på att det förbättrar antipatogen aktivitet, har antiinflammatoriska egenskaper och stimulerar produktionen av vita blodkroppar.
I sin tur visar insamlade bevis på det faktum att hög träningsbelastning och ovanligt intensiv ansträngning kan ha negativ verkan på immunförsvaret. Därav vikten av att undvika ansträngande aktivitet vid sjukdomsepisoder.
Hur tränar man säkert om man är sjuk?
Vid detta läge bör det vara klart att vila inte är det värsta medicinska rådet när man är sjuk, men det är inte heller det bästa alternativet i fallet med vissa hälsotillstånd. Allt beror på diagnosen och de begränsningar som symptomen kan orsaka.
Om du väljer att utföra någon fysisk aktivitet eller träna bör du vidta vissa försiktighetsåtgärder.
Vid hantering av ett kroniskt tillstånd eller en skada bör valet av en eller annan aktivitet göras i sällskap med din läkare eller specialist. Vid behov kan denna hänvisa dig till andra specialister såsom en sjukgymnast för en mer individualiserad rutin.
I lindrigare fall, såsom en förkylning, kan all lätt till måttlig fysisk aktivitet hjälpa. Men om feber och långvarig trötthet är närvarande, är det bäst att undvika överansträngning. När dessa symtom förbättras kan du återuppta din rutin.
Några rekommendationer att omsätta i praktiken är följande:
- Minska träningens intensitet och varaktighet. Cirka 20 minuter räcker för att få nytta av träningen.
- Undvik träning om du har symtom som intensiv hosta, feber och magbesvär.
- Vid smittsamma infektioner (som till exempel influensa), undvik att träna med andra människor. Dessutom är det tillrådligt att förstärka åtgärder som handtvätt och användning av ansiktsskydd.
Gillar du den här artikeln? Du kanske också vill läsa: 8 livsmedel för att stärka immunförsvaret
Vad ska man göra om man måste ligga i sängläge?
Det finns vissa förhållanden där sängläge – antingen i dagar eller veckor – är det enda alternativet. Vissa skador, operationer och sjukdomar kan tvinga dig att avbryta mycket av din rörelse.
Men det finns ändå några saker du kan göra för att undvika fullständig inaktivitet. Dessa inkluderar följande:
- Byt ställning i sängen, minst varannan timme. Detta kan vara avgörande för att undvika uppkomsten av sår.
- Gör kombinerade rörlighetsövningar. Sträck till exempel på ben och armar, gör cirkulära rörelser med huvudet, flexa och sträck ut armbågarna och för knäna mot bröstet. Din läkare kan vägleda dig om hur du ska utföra dessa aktiviteter.
- Gör andningsövningar. Djup, långsam andning gynnar inte bara immunhälsan, utan minskar också ångest och stress i samband med orörlighet.
Vad ska man komma ihåg
Tanken på att vila under sjukdomsepisoder har förändrats över tid. Det är nu känt att total inaktivitet under vissa förhållanden kan orsaka mer skada än nytta.
Så länge sjukdomen gör det möjligt uppmuntras därför patienter att ägna sig åt någon form av fysisk aktivitet. Detta bör dock vara lätt till måttligt, eftersom alltför ansträngande träning kan överväldiga kroppens förmåga att reagera på stress.
Som sagt, den allmänna tumregeln är att låta symtomen styra och att använda sunt förnuft. Vid behov kan en läkare eller sjukgymnast konsulteras för att vägleda aktiviteten.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
-
Al-Eisa, E., Buragadda, S., & Melam, G. R. (2014). Association between physical activity and psychological status among Saudi female students. BMC psychiatry, 14, 238. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4148004/
-
Casser, H. R., Seddigh, S., & Rauschmann, M. (2016). Acute Lumbar Back Pain. Deutsches Arzteblatt international, 113(13), 223–234. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4857557/
- Daniele, A., Lucas, S. J. E., & Rendeiro, C. (2022). Detrimental effects of physical inactivity on peripheral and brain vasculature in humans: Insights into mechanisms, long-term health consequences and protective strategies. Frontiers in Physiology, 13, 998380. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fphys.2022.998380/full
- Ejercicio y enfermedad: ¿puedo hacer ejercicio si estoy resfriado? (2022, abril 23). Mayo Clinic. https://www.mayoclinic.org/es-es/healthy-lifestyle/fitness/expert-answers/exercise/faq-20058494
- Hipócrates. (s/f). Unam.mx. Recuperado el 1 de junio de 2023, de http://www.facmed.unam.mx/Libro-NeuroFisio/Personas/Hipocrates/Hipocrates.html
- Kujala, U. M. (2009). Evidence on the effects of exercise therapy in the treatment of chronic disease. British Journal of Sports Medicine, 43(8), 550–555. https://doi.org/10.1136/bjsm.2009.059808
-
Leddy, J. J., Haider, M. N., Ellis, M., & Willer, B. S. (2018). Exercise is Medicine for Concussion. Current sports medicine reports, 17(8), 262–270. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6089233/
-
Martin, S. A., Pence, B. D., & Woods, J. A. (2009). Exercise and respiratory tract viral infections. Exercise and sport sciences reviews, 37(4), 157–164. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2803113
-
McCarty N. A. (2021). Breathe-Your immune system is counting on it. The Journal of experimental medicine, 218(4), e20202643. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7970320/
-
Nieman, D. C., & Wentz, L. M. (2019). The compelling link between physical activity and the body’s defense system. Journal of sport and health science, 8(3), 201–217. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6523821/
-
Zaccaro, A., Piarulli, A., Laurino, M., Garbella, E., Menicucci, D., Neri, B., & Gemignani, A. (2018). How Breath-Control Can Change Your Life: A Systematic Review on Psycho-Physiological Correlates of Slow Breathing. Frontiers in human neuroscience, 12, 353. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6137615/