Att sluta röka cigaretter: hur man hanterar varje fas

Att sluta använda tobak är en viktig hälsoåtgärd. Ofta går man igenom flera faser på vägen mot att totalt göra sig av med vanan. Läs vidare för att lära dig om de olika faserna och hur man bör hantera dem.

Skriven och verifierad av Sjuksköterska Daniel Baldó Vela.

Senaste uppdateringen: 26 augusti, 2022

Enligt den senaste WHO-rapporten om globala tobakstrender är mer än 1,3 miljoner människor beroende av tobak. Därför har hälsoinsatser för att få folk att lägga rökandet på hyllan blivit standarden för förebyggande åtgärder. Uppgifter från Världshälsoorganisationen visar att fler än 8 miljoner människor dör varje år till följd av tobaksanvändning. Denna siffra gör rökning till den främsta orsaken till dödsfall och sjukdomar över hela världen. Därför är hälsoinsatser avgörande för att hjälpa människor sluta röka cigaretter.

För att en sådan insats ska vara effektiv måste den kunna hantera det fysiska och psykologiska beroendet av tobak, bryta automatiseringen som är associerad med rökning och modulera den sociala miljöns inflytande på varje persons konsumtion. För att kunna göra det är det första steget att känna igen vilken fas på väg mot totalt avstående rökaren i fråga befinner sig i.

Faserna man går igenom när man vill sluta röka cigaretter

När vi talar om att sluta röka cigaretter måste vi förhålla oss till det som kallas den transteoretiska modellen för beteendeförändring. Det är en modell som skapades av psykologerna Prochaska och DiClemente år 1977 . Modellen går ut på att förstå och främja förändringsprocessen beträffande specifika beteenden.

Den består av sex faser med mycket specifika egenskaper och tar hänsyn till att en person inte nödvändigtvis behöver gå igenom alla faserna. Återfall beaktas inte som ett misslyckande. Istället ser man det som en möjlighet att förbättra och öka sannolikheten för framgång i ett nytt försök.

Med det i åtanke är hälso- och sjukvårdspersonalens mål att identifiera i vilken fas av förändring som rökaren befinner sig i, och därefter anpassa insatserna för att motivera personen till att nå framsteg inom metoden. Sedan fördjupar de sig i var och en av faserna som leder till totalt avstående.

1. Förnekelsefasen

Även om personen i fråga vet att rökning inte är en hälsosam vana är man i detta skede fortfarande inte medveten om problemet. Därför inser man inte heller behovet av att sluta röka. I allmänhet är de människor som befinner sig i den här fasen de som har pratat med en doktor av en annan anledning, till exempel sjukdom. Eller så kanske de blivit pressade av sina familjemedlemmar.

I denna fas måste målet vara att få personen medveten om problemet och även förstå vikten av att sluta. För att göra detta är det lämpligt att först bedöma hur bekant personen är om riskerna med tobaksanvändning, sedan informera om riskerna och därefter lyfta fram fördelarna med att sluta.

2. Kontemplationsfasen

Under denna fas är man medveten om att man har ett problem och att man faktiskt måste sluta röka cigaretter. Men även om det kan verka som att personen vill sluta på max sex månader har denna vanligtvis blandade känslor, eller så förstår han eller hon kanske inte riktigt hur det ska gå att uppnå detta mål. Med andra ord, även om det finns en medvetenhet om problemet, finns det också tvivel på förmågan att lösa det.

För att en rökare ska fortsätta den här processen mot full avvänjning av tobak måste hälsopersonal hjälpa personen genom den här osäkerheten. För att göra detta är det viktigt att analysera och prata om följande aspekter:

• Vikten av att sluta röka
• Det förtroende som rökaren har för sig själv för att uppnå detta mål. Under detta skede är det grundläggande att underlätta personens egna förmåga genom att hjälpa personen att komma ihåg sina andra lyckade prestationer.
• Riskerna i samband med tobaksanvändning och skälen till att personen vill fortsätta röka
• Fördelarna med att sluta och svårigheterna att uppnå detta mål

3. Förberedelsefasen för att sluta röka cigaretter

Förberedelsefasen börjar när man har beslutat att man vill sluta röka. Nu är man övertygad om att man vill sluta och också villig att göra ett seriöst försök att sluta röka cigaretter på mindre än en månad. Här måste man som hälsopersonal:

• Gratulera patienten och betona att detta beslut förmodligen är det bästa beslut han eller hon någonsin tagit, både med tanke på sin egen hälsa och hälsan hos dem runt omkring.
• Välj ett datum från vilket patienten inte längre kommer att röka (“D-Dagen”). Om patienten har valt att gradvis minska bör man börja med det i förväg så att han eller hon kan sluta helt när  “D-Dagen” kommer.
• Uppmuntra patienten att kommunicera sitt beslut till alla sina vänner och familj. Ju fler människor som vet, desto bättre.
• Berätta om möjliga svårigheter som kan uppstå (sug, irritabilitet, ångest, nervositet, trötthet, förändringar i sömnmönster, ökad aptit, förstoppning, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, och den negativa påverkan av den sociala miljön bland andra). Prata sedan om användbara strategier för att mildra dem.

I denna fas bör man förbereda patienten på att sluta röka. Här är det viktigt att få patienten att tänka på processen som något positivt. Dessutom måste patienten förstå att det är möjligt att sluta röka eftersom de har tillgång till de nödvändiga strategierna för att framgångsrikt kunna möta motgångar.

4. Handlingsfasen i processen att sluta röka cigaretter

I den här fasen har patienten redan slutat röka och huvudmålet är att undvika återfall. För att göra det så bör hälsopersonalen utvärdera svårigheterna som patienten står inför och även konsolidera de strategier som är användbara för att effektivt mildra dem.

Det är dessutom viktigt att komma ihåg att abstinensbesvären börjar försvinna från och med dag sju. En läkare kan berätta om känslan av tomhet som framstår runt den tionde dagen efter avslut. Läkaren bör även varna för den falska känslan av säkerhet som manifesteras mellan dag 15 och 30.

5. Underhållningsfasen: tobaksfri i sex månader

Underhållandefasen börjar när personen inte har rökt på sex månader. Man betraktas dock inte som före detta rökare innan man har varit tobaksfri i 12 månader. I denna fas bör hälsopersonalen utvärdera möjliga svårigheter och konsolidera strategier för att hantera dem.

Det kan dessutom vara bra att hjälpa patienten komma ihåg varför han eller hon slutat röka. Man bör också se över de fördelar som redan har visat sig och vilka som man kan se fram emot. I den här fasen kan det också vara nödvändigt att hjälpa patienten att komma ihåg nackdelarna med tobaksanvändning.

6. Återfall

Om en patient börjar röka efter att han eller hon har slutat kallar man det för ett återfall. Just i den här fasen är det viktigt att hälsopersonalen visar empati, ger stöd, avstår från skuldbeläggning och får patienten att förstå att återfall är en möjlighet att lära sig något. Man kan sedan ta det man har lärt sig och försöka igen, eftersom man då är mer benägen att lyckas.