Att mäta sänka: När och varför tar man ett SR-test?

ESR eller sänka är ett laboratorietest som man använder inom sjukvården för att bestämma förekomsten av inflammatoriska och neoplastiska sjukdomar. I den här artikeln berättar vi hur och varför man gör detta test.

Granskad och godkänd av sjuksköterskan Leidy Mora Molina.

Skriven av Luis Rodolfo Rojas Gonzalez

Senaste uppdateringen: 15 november, 2022

Kliniska laboratorietester är mycket viktiga i medicinsk praxis. Ibland är detta det enda sättet att bestämma förekomsten av en sjukdom. Ett av de vanligast administrerade testerna är att mäta erytrocyternas sänkningsreaktion – kortfattat, sänkan.

Även känt som Westergrens sedimenteringshastighet, SR eller blodsänka, är detta ett test som mäter den hastighet med vilken de röda blodkropparna deponeras längst ner i ett provrör. En högre eller lägre hastighet än normalt kan indikera förekomsten av olika medicinska problem.

Under normala förhållanden har erytrocyterna eller de röda blodkropparna en negativ laddning. Detta får dem att stötas ut med en sedimenteringshastighet på 10 millimeter (0,039 tum) per timme. Denna hastighet kan dock variera beroende på olika faktorer.

Anledningar till att mäta sänka

Att mäta sänka på en patient hjälper läkaren att upptäcka förekomsten av sjukdomar. Därför kan det vara användbart i följande situationer:

• Feber med okänt ursprung
• Vissa typer av artrit
• Symtom som påverkar musklerna

Läkaren bör dock analysera patientens symtom tillsammans med resultaten från laboratorieundersökningen. Genom att göra detta kan läkaren sedan ställa en viss diagnos. Dessutom kan en läkare mäta sänka som hjälp för viktiga diagnostiska kriterier för två sjukdomar: polymyalgia rheumatica och temporalisarterit. Båda sjukdomarna är mycket sällsynta och brukar bara uppträda hos patienter över 50 år.

Polymyalgia rheumatica är en inflammatorisk sjukdom som påverkar de proximala musklerna i armar och ben och orsakar smärta och begränsar rörelser. Temporalisarterit orsakar å sin sida huvudvärk, nedsatt synförmåga, feber och anemi.

Hur förbereder man sig för att mäta sänka

Det är ett ganska enkelt och snabbt test som inte kräver någon form av förberedelse. Om en sköterska endast ska mäta din sänka, finns det inget behov av att fasta. Men om din läkare även har rekommenderat andra tester, kan det finnas vissa åtgärder du behöver vidta. Detta får du dock redan på via din sjukvårdare.

Metoden att mäta sänka går ut på att en sköterska tar blod från din arm med en spruta. Det kan innebära att du känner en liten smärta eller irritation under testet, vilket ibland kan sitta i resten av dagen. Det ska dock som regel inte påverka din förmåga att utföra andra dagliga aktiviteter.

Blodanalysdelen av testet är mycket enkel och följer vanligtvis Westergren-metoden, där analytikern blandar 2 ml blod med 0,5 ml citrat i ett provrör och sedan mäter erytrocytfritt avstånd.

Efter en timme mäter man avståndet mellan de röda blodkropparna igen, i millimeter, för att bestämma med vilken hastigheten de sjunkit.

Vad betyder en hög sänka?

När sedimenteringshastigheten är över de normala värdena kan det indikera förekomst av någon sjukdom som utvecklas med inflammation eller förekomst av vissa tumörer. Enligt vissa studier ökar hastigheten över en 24-timmarsperiod och återgår vanligtvis inte till normala värden förrän efter upplösning.

Dessa typer av sjukdomar ökar koncentrationen av olika proteiner i blodplasman. Var och en av dessa proteiner, särskilt fibrinogen, påverkar ytladdningen på de röda blodkropparna, vilket gör att de sjunker i högre hastighet.

Men också olika situationer som ökar fibrinogenen i blodet, såsom graviditet, diabetes eller njurinsufficiens i terminala steg, kan öka hastigheten på erytrocytsedimenteringen. Bland andra orsaker kan vi nämna följande:

• Anemi
• Makrocytos (när de röda blodkropparna är större än normalt)
• Akut blödning
• Akut hjärtinfarkt
• Lymfom
• Metastaserat karcinom (steg fyra eller avancerad cancer)

Vad betyder en låg sänka?

För det mesta har en låg sedimenteringshastighet har inte stor medicinsk relevans. I denna bemärkelse kan nivån ligga på 0 mm hos friska patienter, och det är vanligtvis inte en anledning till oro.

Emellertid är en låg sedimenteringshastighet, mellan 0 och 3 mm kopplat till olika hälsoproblem. Bland dessa sticker följande ut:

• Polycytemi eller ett stort antal röda blodkroppar
• Deformationer i de röda blodkropparna
• Hyperviscositetssyndrom
• Rökvanor
• Hjärtsvikt

Därtill kan också smittsamma sjukdomar som exempelvis denguefeber få sedimenteringshastigheten att sakta ner något. Detta visar en studie där patienterna med sjukdomen hade en signifikant lägre hastighet jämfört med andra patienter med akuta febersyndrom.

Ett enkelt men ändå effektivt test

Som du kan se är ESR-testet inte ett komplext test, men ändå mycket användbart när man letar efter närvaron av sjukdomar som utvecklas med inflammation. Det kan även rikta fokus för läkaren och hjälpa denna att ge en korrekt diagnos.

När det gäller patientens roll i detta finns det ingen speciell förberedelse som du behöver göra innan testet genomförs. Dessutom kommer du efter proceduren att kunna fortsätta dina dagliga aktiviteter utan besvär!