Att gå och lägga sig sent kan öka risken för fetma
Tro det eller ej, men att gå och lägga sig sent kan öka en persons risk för fetma.
För att förstå detta förhållande måste vi börja med att inse att fetma är ett mycket relevant folkhälsoproblem idag. Detta tillstånd kan avsevärt öka risken för att drabbas av hälsoproblem relaterade till kardiovaskulära och metabola tillstånd och även påverka det centrala nervsystemet.
Enligt en studie är sambandet mellan fetma och sömn relaterat till mängden och kvaliteten på sömnen. Enligt forskningen har den nuvarande arbetsdynamiken lett till att människor har minskat vilotiden, vilket återspeglas i ökningen av övervikt och fetma.
Fetma är en mycket komplex sjukdom som interagerar med flera faktorer, bland annat genetiska, miljömässiga, sociala och emotionella faktorer. Faktum är att Världshälsoorganisationen (WHO) erkänner fetma som en epidemi som särskilt drabbar utvecklingsländer.
Brist på sömn i modern tid
Den tidigare nämnda studien relaterar sömn till sannolikheten att drabbas av fetma, som tycks expandera i takt med att arbetslivet tar timmar från vila.
Denna minskning av sömntiden är relaterad till överdriven användning av elektriska lampor och elektroniska enheter som mobiltelefoner, surfplattor och datorer. Det finns också ett direkt samband med ökad efterfrågan på arbetskraft, nattskift i vissa jobb och långa resor över flera tidszoner.
Men detta är inte allt. Sömnbrist är också relaterat till humör, personliga problem och stress. Detta predisponerar oss för akuta eller till och med kroniska episoder av sömnlöshet.
Varför känner vi oss hungriga och hur är det relaterat till att gå och lägga sig sent?
Känslor av hunger, mättnad och energibalans regleras av det neuroendokrina systemet som är integrerat på hypotalamisk nivå. Dessutom är de en manifestation av organismen som försöker tillfredsställa sitt näringsbehov.
Forskning visar att när detta system inte fungerar korrekt, kan metabola problem som fetma eller undernäring uppstå i den andra ytterligheten. När vi somnar sent eller lider av akuta eller kroniska episoder av sömnlöshet börjar kroppen öka sina metaboliska krav.
Därför är det idealiskt för personer med aktiva nattliga scheman att äta en specifik kost och ägna sig åt fysisk aktivitet. Allt för att motverka effekterna av obalansen.
Hur hänger det att gå och lägga sig sent ihop med fetma?
En studie har visat att sömn är avgörande för att hormonerna ska bli ordentligt synkroniserade. Dessa hormoner har specifika dygnsmönster. När dessa mönster bryts, på grund av sömnbrist på grund av att personen går och lägger sig sent, förändras deras funktion.
När detta inträffar påverkar det energibalansen som i sin tur påverkar kroppsvikten. Detta eftersom vi måste ha en balans mellan energiintag och -förbrukning. Den korta varaktigheten av sömnen kan komma att påverka denna balans och orsaka metabola störningar, som fetma.
Således är det uppenbart att det att gå och lägga sig sent kan öka risken för fetma, på grund av den berömda sömnbristen. Detta koncept kännetecknas av att personen sover för få timmar. Denna situation tenderar att upprepa sig eftersom man sedan sover sämre och sämre för var natt som går.
Hur många timmar bör vi sova?
Enligt experter på sömnhygien varierar antalet timmar efter stadiet i livscykeln. Vuxna behöver sova mellan 7 och 8 timmar. För nyfödda är samma tid mellan 16 och 18 timmar. Förskolebarn behöver sova mellan 11 och 12 och ungdomar cirka 10 timmar.
Detta för att återfå energi och hjälpa kroppen att utföra de metabola och endokrina processer vi nämner ovan. Att sova gott minskar dessutom trötthet på dagarna. Sannolikheten för överaktivitet på grund av nedsatt motorisk aktivitet och fysiska och känslomässiga störningar minskar, samt sannolikheten för undermåliga prestationer på arbetet eller i skolan.
Men det handlar inte bara om att få rätt mängd sömn. Det kan också uppstå problem om du ändrar dygnsrytmen, eftersom det också är skadligt att gå och lägga sig sent, även om du får hela 8 timmar precis som din kropp behöver.
Fortsätt läsa mer i den här artikeln: Morgontrött och sömndrucken – därför vaknar du på dåligt humör
Tips för ett hälsosamt liv
Har du någonsin undrat hur man får ett hälsosammare liv, inklusive god sömnhygien? Här är några tips som kommer att bidra till det och påverka kvaliteten på ditt liv och därigenom minska risken för fetma.
Egenvård
Egenvård bygger på de beslut som varje person tar för sitt fysiska, känslomässiga och mentala välbefinnande. Att ta hand om sig själv är grundläggande och är nyckeln till att kunna ta emot andra råd eller rekommendationer.
Hjälp varandra att förbättra era vanor
Omgivningens handlingar har stor inverkan – ännu mer om de är inriktade på att hjälpa och stödja varandra. I det specifika fallet med sömn, prata om det med din partner, barn och familjemedlemmar och försök hjälpa varandra att förbättra vanorna.
Sunda miljöer
Denna punkt är mycket viktig för ett hälsosamt liv. Att gå och lägga sig sent kan öka risken för fetma, inte bara på grund av att man sover utanför de rätta timmarna utan också för att miljön påverkar.
Du måste alltså skapa en hälsosam miljö med goda miljöförhållanden. Förutom att välja en exakt läggtid är det nödvändigt att vidta åtgärder för att minska distraherande faktorer. Släck ljuset, och dessutom är det bäst att inte ha en TV i rummet, och kom ihåg att förvara mobilen långt borta från ditt sovutrymme.
Liknande så tyder studier på att externa ljud, som ljud från fordon, kan påverka sömnkvaliteten. Så se till att din viloplats också är isolerad från ljud som kan hindra dig från att sova gott.
Ät en hälsosam kost
En hälsosam kost är grundläggande för att må bra och ha ett hälsosamt liv. Hur du känner dig fysiskt påverkar ditt mentala och psykologiska tillstånd. Faktum är att det finns några näringsstrategier som hjälper till att bekämpa sömnlöshet, vilket visats av studier.
En hälsosam kost är en kostplan med hänsyn till att det finns produkter som kan leda till att du sitter uppe sent, som koffein, te, guarana, kakao eller mate. Det handlar inte om att eliminera dem helt, utan att minska koncentrationen och undvika att konsumera dem nära läggdags.
Upptäck mer i den här artikeln: Vad är fördelarna och nackdelarna med att dricka kaffe?
Träning
Precis som mat är viktigt, så är lagom mycket fysisk aktivitet det också. Detta hjälper oss att känna oss mer bekväma med de saker vi gör. Förutom att förbättra vår livskvalitet kommer vi också att få energi.
Det är det direkta verktyget för att minska risken för fetma. Studier tyder på att fysisk aktivitet minskar variablerna sömnlöshet och hypersomni.
Att gå och lägga sig sent kan verkligen öka risken för fetma
Som du läst i denna artikel kan det verkligen öka risken för fetma att gå och lägga sig sent. Det direkta sambandet mellan sömn och fetma studeras fortfarande, men hittills har det visat sig att den största påverkan är på den hormonella nivån.
Dessutom, genom att gå och lägga sig sent och vänja sig vid det, ändrar vi våra mattider och konsumerar fler kalorier. Allt detta skapar en obalans som påverkar vikt, vakenhet och motoriska processer.
Här är det viktigaste att du följer råden för att få ett hälsosammare liv, samt goda sömnvanor. Din kropp och själ kommer att tacka dig för det!
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Chamorro, R. A., Durán, S. A., Reyes, S. C., Ponce, R., Algarín, C. R., & Peirano, P. D. (2011). La reducción del sueño como factor de riesgo para obesidad. Revista médica de Chile, 139(7), 932-940
- Zamorano Gonzáleg, Benito, Velázquez Narváez, Yolanda, Peña Cárdenas, Fabiola, Ruiz Ramos, Lucía, Monreal Aranda, Óscar, Parra Sierra, Víctor, & Vargas Martínez, José Ignacio. (2019). Exposición al ruido por tráfico vehicular y su impacto sobre la calidad del sueño y el rendimiento en habitantes de zonas urbanas. Estudios demográficos y urbanos, 34(3), 601-629. https://doi.org/10.24201/edu.v34i3.1743
- Hita, M. E. G., Macías, K. G. A., & Enríquez, S. S. (2006). Regulación neuroendócrina del hambre, la saciedad y mantenimiento del balance energético. Investigación en salud, 8(3), 191-200.
- Miró, E., Iáñez, M. A., & del Carmen Cano-Lozano, M. (2002). Patrones de sueño y salud. International Journal of Clinical and Health Psychology, 2(2), 301-326.
- Restrepo, H. E., & Málaga, H. (2001). Promoción de la salud: cómo construir vida saludable. Pan American Health Org.
- Jaramillo, T. M. U. (1999). El autocuidado y su papel en la promoción de la salud. Investigación y educación en enfermería, 17(2), 109-118.
- Aguilar-Parra, José Manuel, & Gallego, José, & Fernández-Campoy, Juan Miguel, & Pérez-Gallardo, Eloy Rafael, & Trigueros, Rubén, & Alías-García, Antonio, & Álvarez, Joaquín, & Cangas, Adolfo Javier (2015). Influencia de programas de actividad física en la calidad del sueño de personas mayores de 55 años. Revista de Psicología del Deporte, 24(2),289-295.[fecha de Consulta 4 de Mayo de 2021]. ISSN: 1132-239X. Disponible en: https://www.redalyc.org/articulo.oa?id=235141413012
- Cárdenas. V., Hernández, R. El sol del sueño como riesgo de obesidad.Desarrollo Cientif Enferm. Vol. 20 N° 1 Enero-Febrero, 2012.
- Su guía para un sueño saludable. National Heart Lung and Blood Institute. 2013.
