Är det normalt att gå på toa på natten?

Behovet av att gå upp under natten för att kissa blir ett problem om vi måste göra det mer än två gånger. Det avbryter vår sömncykel och vi tvingas gå upp mycket trötta på morgonen, vilket i det långa loppet sänker vår livskvalitet.
Är det normalt att gå på toa på natten?
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykolog Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 18 januari, 2023

Denna sjukdom kallas “nokturi“, och även om den är mycket vanlig, särskilt bland äldre, kan ungdomar också lida av den på grund av specifika hälsoproblem. I den här artikeln vill vi tala om denna mycket vanliga “nattliga störning” som tvingar den drabbade att ofta gå på toa på natten.

Vi rekommenderar, som alltid, att du rådgör med din läkare om du upplever detta problem eller har några frågor.

Varför uppstår behovet av att gå på toa på natten?

Urinvägsinfektion

Det är inte särskilt trevligt att behöva ta sig upp och gå på toa på natten för att stilla detta plötsliga behov av att kissa, som plötsligt avbryter vår sömn. Läkare säger att problemet är mycket vanligt, speciellt hos män mellan 55 och 70 år gamla.

Det beror i allmänhet på “prostatahyperplasi” – en sjukdom där storleken på prostatan växer och delvis hindrar urinledaren på ett sådant sätt att blåsan aldrig töms helt, vilket leder till behovet av att kissa flera gånger för att bli helt fri från kissnödighetskänslan.

När det gäller kvinnor har orsakerna många olika ursprung och är nästan alltid förknippade med specifika tillstånd som i allmänhet inte är särskilt allvarliga, tack och lov. Trots detta måste vi vara uppmärksamma på dessa symtom och i synnerhet måste vi vara medvetna om att det inte är normalt att behöva gå upp mer än två gånger under natten för att gå på toaletten.

Låt oss nu se vilka några av orsakerna kan vara:

Sömnlöshet

Det är vanligt att människor som lider av sömnlöshet också i allmänhet behöver gå på toa på natten. Detta är inte ett symtom på någon sjukdom. Det är helt enkelt inte lätt att somna om man är kissnödig. Det är inte ett stort problem och, som sagt, det är något mycket karakteristiskt hos personer som har svårt att somna.

Överaktiv blåsa

Denna typ av patologi är mycket vanlig bland äldre kvinnor och i allmänhet kan den vara associerad med en mängd olika sjukdomar, som till exempel vanlig cystit eller typ 2-diabetes. Det är även möjligt att lida av överaktiv blåsa efter att ha drabbats av en stroke.

Cystit

Cystit är mycket vanligt hos yngre människor, särskilt kvinnor. Det kommer tillfällen då du känner ett plötsligt behov av att gå på toaletten ofta, och när du kissar gör det ibland ont eller så får du en känsla av att blåsan inte är helt tömd.

För adekvat behandling av cystit är det nödvändigt att först veta vad som orsakat den; det kan vara en enkel infektion från vissa bakterier eller till och med en njursjukdom. Rådgör alltid med din läkare.

Vissa mediciner

Detta är en annan faktor som du bör ha i åtanke. Det finns många läkemedel som är urindrivande och som, på samma gång, kan framkalla inflammation i urinblåsan eller besvär med njurarna. Om du får någon form av behandling, bortse aldrig från biverkningar eller andra symtom som kan uppkomma. Kontakta din läkare om du undrar över något.

Diabetes

Närvaron av glukos i blodet skapar som en följd en ökad urinmängd, uttorkning, svettningar och, framförallt, ett behov av att gå på toa på natten. Förbise aldrig dessa symtom, särskilt om du måste gå upp mellan 3 och 6 gånger varje natt och det har blivit en vana i ditt liv. Försumma inte det här problemet.

Stort vätskeintag under dagen

Utan tvekan är detta något som bara händer någon gång ibland. Det finns dagar då vi dricker lite mer vatten, läsk eller saft, eller så kanske vi har druckit en del alkohol på en fest. Allt detta leder till att vi behöver gå på toa på natten för att göra oss av med all denna vätska.

Det är, som sagt, något som bara händer vid enstaka tillfällen och i allmänhet lider vi bara av det under en natt.

Aspekter att tänka på om behovet av att gå på toa på natten är stort

Kvinna hos doktorn

Det är också viktigt att du är medveten om dessa indikatorer, som det skulle vara bra att tala om med din läkare för att ta reda på om problemet är allvarligt eller inte. Notera:

  • När började du att drabbas av nokturi? Är det något du upplever bara ibland eller lider du av det varje natt?
  • Hur många gånger per natt måste du gå på toa?
  • Hur mycket vätska brukar du dricka innan du går till sängs?
  • Svullnar dina fötter ofta? Känner du dig ständigt törstig? Har du yrselattacker under dagen? (Detta är symtom på njurproblem eller diabetes)
  • Vilka mediciner brukar du ta?
  • Lider dina föräldrar också av detta problem? Lider dina bröder eller systrar av det?
  • Vilka andra symtom har du märkt av nyligen? Ryggont? Magont?
  • Leder ditt behov av att gå på toa på natten till att din sömnkvalitet påverkas? Är du mycket trött på morgonen?

Med hjälp av svaren på dessa frågor kan din läkare få en bättre uppfattning om din situation. Ta hand om dig!


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Bolaños, A. G. (2004). Síndrome de urgencia miccional Urinary urgency syndrome. Fisioterapia. https://doi.org/10.1016/S0211-5638(04)73112-0
  • Tratamiento de la incontinencia de urgencia y del síndrome de vejiga hiperactiva (actualizado enero 2015). (2015). Progresos de Obstetricia y Ginecologia. https://doi.org/10.1016/j.pog.2014.11.008
  • Dobs, A., Rosner, W., & Wilson, J. (2005). Hiperplasia prostática benigna (Agrandamiento de la próstata). The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 90(10), 0–0. https://doi.org/10.1210/jcem.90.10.9992
  • Fine, N. D., Weiss, J. P., & Wein, A. J. (2017). Nocturia: consequences, classification, and management. F1000Research, 6, 1627. https://doi.org/10.12688/f1000research.11979.1
  • Gupta, A., Taly, A., rivastava, A., & Thyloth, M. (2009). Urodynamics post stroke in patients with urinary incontinence: Is there correlation between bladder type and site of lesion? Annals of Indian Academy of Neurology, 12(2), 104-107. https://doi.org/10.4103/0972-2327.53078
  • Karoli, R., Priya, S., Bhat, S., & Fatima, J. (2014). A study of bladder dysfunction in women with type 2 diabetes mellitus. Indian Journal of Endocrinology and Metabolism, 18(4), 552. https://doi.org/10.4103/2230-8210.137518
  • Valdevenito, J. P., & Álvarez, D. (2018). Infección urinaria recurrente en la mujer. Revista Médica Clínica Las Condes, 29(2), 222–231. https://doi.org/10.1016/j.rmclc.2018.02.010
  • Yamauchi, H., Akino, H., Ito, H., Aoki, Y., Nomura, T., & Yokoyama, O. (2010). Urinary Prostaglandin E2 Was Increased in Patients With Suprapontine Brain Diseases, and Associated With Overactive Bladder Syndrome. Urology, 76(5), 1267.e13-1267.e19. https://doi.org/10.1016/j.urology.2010.06.012

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.