4 vetenskapligt stödda kryddbaserade botemedel

De terapeutiska egenskaperna hos många kryddbaserade botemedel finner stöd i den moderna vetenskapen. Trots detta rekommenderas de inte som första linjens behandling och man bör vara försiktig när man använder dem. Är det något annat man bör tänka på? Lär dig mer i denna artikel!
4 vetenskapligt stödda kryddbaserade botemedel

Senaste uppdateringen: 31 mars, 2022

De flesta av oss vet att kryddväxter har såväl kulinariska som medicinska användningsområden. Eftersom de ger smak och arom åt maten tillsätter vi dem gärna i kött- och grönsaksrätter, grytor och många andra anrättningar. Utöver detta använder man dem traditionellt vid tillredningen av kryddbaserade botemedel för att bekämpa vissa smärtor och sjukdomar.

Men hur mycket sanning ligger det egentligen i dessa påstådda medicinska egenskaper? Vad säger forskningen? Som tur är har specialister under senare år genomfört olika studier för att analysera vilka effekter den här typen av ingredienser har på vår hälsa. Och många av de hälsofördelar man tillskriver olika kryddor finner faktiskt stöd i vetenskapen. Låt oss ta en titt på några exempel!

Vetenskapligt stödda kryddbaserade botemedel

Merparten av dessa kryddbaserade botemedel är hämtade ur populärlitteraturen och anekdotiska uppgifter som pekar på deras nytta. Men i hopp om att kunna fastställa om kryddor verkligen har någon medicinsk verkan är det många forskare som ägnat sin tid åt att studera deras egenskaper.

Bland annat framhåller man i en granskning som publicerades i tidskriften Critical Reviews in Food Science and Nutrition att kryddor som innehåller kemiska föreningar som fenylpropanoider, terpener, falvonoider och antocyaniner tillhör dem som kan ha terapeutiska effekter.

Vidare hävdar många människor att de har antioxiderande, smärtstillande, antiinflammatorisk och antimikrobiell aktivitet. Möjligtvis är detta förklaringen till hur de kan förbättra vår hälsa. Trots detta måste vi komma ihåg att botemedel av detta slag inte utgör första linjens behandling eller ett alternativ till läkarvård.

Men tack vare deras egenskaper kan de ha en positiv effekt när vi brottas med vissa hälsoproblem. Dock bör vi tänka på att de inte är fria från biverkningar och därför bör vi använda dem med försiktighet efter att först ha rådfrågat en läkare. Låt oss ta en närmare titt på fyra av dessa kryddor.

1. Kryddbaserade botemedel: Gurkmeja mot smärta och inflammation

Gurkmeja är en av de kryddor som under senare år varit föremål för flest studier med avseende på terapeutiska effekter. Mer specifikt kan man använda den för att tillreda kryddbaserade botemedel mot smärta och inflammation. Det framgick av en pilotstudie publicerad i Phytotherapy Research. Personer med ledinflammation observerade att deras smärta minskade efter att de hade intagit 500 mg gurkmeja.

Andra studier, varav en som blev publicerad i tidskriften Foods, befäster dessa resultat och pekar på att gurkmeja skulle kunna vara lika effektivt som ibuprofen mot smärta i samband med knäartros. Emellertid är detta något som kräver mer forskning.

Gurkmeja är en krydda man kan ta i doser på 2 till 5 gram. Den finns i form av tabletter, extrakt eller teer. Man kan också tillreda den på ett mer traditionellt sätt som “gurkmejamjölk”. Den får man genom att tillsätta en halv matsked gurkmejapulver i en kopp med varm mjölk.

Gurkmeja tillhör en grupp kryddbaserade botemedel med antiinflammatorisk verkan.
Gurkmeja har stark antiinflammatorisk verkan.

2. Kryddbaserade botemedel med ingefära mot smärta och illamående

Specialister har studerat den aktiva komponenten i ingefära, gingerol, för att undersöka dess potential som smärtlindrande, antioxiderande och antiinflammatoriskt medel. I ett systematiskt översiktsarbete som publicerades i Nutrition Journal framhålls att ingefäraextrakt kan användas för att minska kronisk subjektiv smärta utan riskerna som är förenade med icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID).

Likaså finns det en studie publicerad i Integrative Medicine Insights som pekar på att kryddan kan fungera som antiemetika tack vare dess kräkningshämmande effekter. Det är ett billigt alternativ som kan hjälpa att hålla illamående och kräkningar under kontroll. Emellertid behövs det fler studier för att fastställa lämplig dosering.

Tills vidare kan du använda den i måttliga mängder. Rör bara ner en tesked riven ingefära i en kopp med vatten. Om du vill kan du tillsätta lite honung eller pressad citron för att få en sötare respektive syrligare smak. Du kan dricka denna kryddiga dryck 2 till 3 gånger om dagen.

3. Kanel för att minska blodsockernivåerna

Se upp med kanel! Innan du prövar detta naturliga kryddbaserade botemedel ska du vara noga med att det överensstämmer med eventuella medicinska rekommendationer du kan ha fått. Studier tyder på att kanel kan hjälpa till att reglera glukoshalten i blodet. Men det är inte något du bör använda i för stora mängder eller som ersättning för läkemedel.

Så om du undergår någon form av medicinsk behandling gör du klokast i att rådfråga din läkare för att förhindra att interaktioner uppkommer. Med detta i åtanke låt oss ta en titt på vad studierna avslöjar. Kanel innehåller ett ämne som kallas kanelaldehyd. Enligt specialisterna är det detta som ger kryddan dess blodsockersänkande egenskaper.

En annan studie som publicerats i Journal of Diabetes Science and Technology poängterar att kanel bidrar till högre insulinkänslighet och ökad glukostransport i kroppen. Även hos friska individer märker man en förbättrad glukosomsättning. Och positiva hälsoeffekter har observerats hos patienter med metabolt syndrom.

Likaså noterar man i en artikel i den medicinska tidskriften Diabetes, Obesity and Metabolism att det finns studier som har påvisat att kanel kan minska fasteblodsockervärdena med 10 till 29 % hos diabetiker.

Den rekommenderade doseringen varierar mellan 1 och 6 gram per dag. Du kan tillföra kryddan i din kost som ett avkok, en shake eller i en annan form. Det viktiga är att du inte intar för mycket av den.

Kanel ingår i gruppen kryddbaserade botemedel som kan användas för att reglera blodsockret.
Kanel kan vara ett bra behandlingsalternativ för att reglera blodsockernivåerna som man även kan kombinera med förskrivna läkemedel.

4. Kryddbaserade botemedel: Kajennpeppar mot smärta

Av alla kryddbaserade botemedel som finns hör de som tillreds med kajennpeppar till de mest vedertagna. Faktum är att många människor använder extrakt av denna krydda för att framställa farmaceutiska produkter. Förklaringen är att kajennpeppar innehåller ett aktivt ämne, kapsaicin, vilket har smärtstillande och antiinflammatoriska effekter.

En granskning publicerad i tidskriften Molecules redovisar studier som bekräftar att kapsaicin kan användas för att lindra smärta. Mer konkret har ämnet visat sig ha välgörande, om än måttliga, effekter på flera olika smärtsyndrom. Exempel på sådana är postherpetisk neuralgi, diabetesneuropati och kronisk muskuloskeletal smärta.

För att utnyttja dessa egenskaper kan du köpa ett receptbelagt preparat som innehåller 8 % kapsaicin. Det finns också att tillgå i form av extrakt och kosttillskott. Du bör under alla förhållanden först förhöra dig med en läkare.

Om du vill kan du också tillreda ett hemmagjort botemedel med kajennpeppar. För att göra detta rör du ner en matsked kajennpeppar i en kopp (2 dl) kokosolja. Värm innehållet i ett vattenbad tills ingredienserna har löst sig. Låt blandningen vila en stund och smörj därefter in den på smärtsamma områden av kroppen.

Sammanfattning

Tack vare den forskning som specialister har bedrivit under senare år kan vi med tillförsikt använda oss av olika kryddbaserade botemedel.

Dock ska du tänka på att de inte är avsedda att ersätta några medicinska behandlingar – de är bara menade som en hjälp mot smärta. För att förvissa dig om att du använder dem på ett säkert sätt bör du rådfråga din läkare som kan upplysa dig om eventuella biverkningar och interaktioner.

Detta kanske intresserar dig
Avgifta kroppen med ingefära, gurkmeja & cayennepeppar
Steg för Hälsa
Läs det Steg för Hälsa
Avgifta kroppen med ingefära, gurkmeja & cayennepeppar

Om du vill avgifta kroppen har du tur, för vi delar med oss av en kur med med ingefära, gurkmeja & cayennepeppar. Prova den idag!



  • Tapsell, L. C., Hemphill, I., Cobiac, L., Patch, C. S., Sullivan, D. R., Fenech, M., … Inge, K. E. (2006). Health benefits of herbs and spices: the past, the present, the future. The Medical Journal of Australia. https://doi.org/10.5694/j.1326-5377.2006.tb00548.x
  • Jessica Elizabeth, D. L. T., Gassara, F., Kouassi, A. P., Brar, S. K., & Belkacemi, K. (2017). Spice use in food: Properties and benefits. Critical Reviews in Food Science and Nutrition57(6), 1078–1088. https://doi.org/10.1080/10408398.2013.858235
  • Opara EI, Chohan M. Culinary herbs and spices: their bioactive properties, the contribution of polyphenols and the challenges in deducing their true health benefits. Int J Mol Sci. 2014;15(10):19183–19202. Published 2014 Oct 22. doi:10.3390/ijms151019183
  • Chandran, B., & Goel, A. (2012). A randomized, pilot study to assess the efficacy and safety of curcumin in patients with active rheumatoid arthritis. Phytotherapy Research26(11), 1719–1725. https://doi.org/10.1002/ptr.4639
  • Hewlings SJ, Kalman DS. Curcumin: A Review of Its’ Effects on Human Health. Foods. 2017;6(10):92. Published 2017 Oct 22. doi:10.3390/foods6100092
  • Lete I, Allué J. The Effectiveness of Ginger in the Prevention of Nausea and Vomiting during Pregnancy and Chemotherapy. Integr Med Insights. 2016;11:11–17. Published 2016 Mar 31. doi:10.4137/IMI.S36273
  • Qin B, Panickar KS, Anderson RA. Cinnamon: potential role in the prevention of insulin resistance, metabolic syndrome, and type 2 diabetes. J Diabetes Sci Technol. 2010;4(3):685–693. Published 2010 May 1. doi:10.1177/193229681000400324
  • Fattori V, Hohmann MS, Rossaneis AC, Pinho-Ribeiro FA, Verri WA. Capsaicin: Current Understanding of Its Mechanisms and Therapy of Pain and Other Pre-Clinical and Clinical Uses. Molecules. 2016;21(7):844. Published 2016 Jun 28. doi:10.3390/molecules21070844