Varför bör vi undvika plast och teflon i köket?

Köksredskap av plast och teflon är inte så säkra som vi kanske trott, och vi bör därför byta ut dem mot mer hälsosamma alternativ, som glas eller keramik.
Varför bör vi undvika plast och teflon i köket?

Senaste uppdateringen: 10 februari, 2022

Vi tänker ofta på vad våra livsmedel innehåller, men det är även viktigt att välja bra köksredskap för att tillreda maten. Du har till exempel kanske hört på nyheterna att man bör undvika plast eller andra material?

I denna artikel kommer vi att förklara varför du bör undvika plast och teflon i köket, då det kan ge dig hälsoproblem i det långa loppet.

Bisfenol A

Bisfenol A är en substans som finns i många plastsorter. Många vetenskapliga studier har visat att bisfenol A kan påverka hormonbalansen, och har relaterats till sjukdomar som fetma, infertilitet, bröst- och prostatacancer, kardiovaskulära problem, och neurologiska förändringar, mm. Även Kemikalieinspektionen har försökt kartlägga dess effekter och risker.

I Frankrike är dess användning nuförtiden förbjuden, och dess försäljning är förbjuden i EU och Nordamerika. Utöver bisfenol A innehåller plast även andra potentiellt farliga substanser som ftalater och polystyren. Vi kommer nu att förklara hur du kan undvika dessa farliga hälsopåverkningar.

Barn med plastflaska

Hur undviker man bisfenol A?

Varje typ av plastbehållare bör ha en etikett för återvinning; generellt finns denna i bottnen. Vi bör titta på denna kod för att se vilken typ av plast vi har att göra med, eftersom inte alla innehåller bisfenol A, eller är lika skadliga.

Plast som innehåller en större mängd av detta ämne är de som är numrerade med 3, 7 och 10, och dessa ska därför undvikas.

Enligt USA:s barnhälsomyndighet är följande plastsorter mindre farliga:

  • 1 (PET)
  • 2 (HDPE)
  • 4 (LDPE)
  • 5 (PP)

Utöver att välja dessa plaster när vi har möjlighet bör vi även undvika att återanvända plastflaskor, eftersom de vid längre bruk kan börja avge giftiga substanser. Vi bör även undvika att utsätta plast med livsmedel för höga temperaturer, vilket inkluderar uppvärmning i mikron i plastbehållare. Denna process friger kemiska substanser.

Undvik plast så mycket du kan, både flaskor och burkar, och välj istället behållare av glas, keramik, trä eller rostfritt stål.

Teflon

Vetenskapliga studier har visat att många har stora mängder teflon i blodet p.g.a. att detta material används för köksredskap (pannor och grytor) som vi använder för tillagning på spisen och i ugnen. Den skadliga substans som finns i teflon kallas PFOA, och det har visat sig att den är potentiellt cancerframkallande.

Kakor i panna

Alternativ till teflon

Gamla köksredskap av aluminium rekommenderas inte heller, eftersom denna metall har relaterats till neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Därför rekommenderas istället följande material:

  • Glas
  • Keramik
  • Titan
  • Rostfritt stål
  • Gjutjärn
  • Naturlig lera
  • Trä
  • Bambu
Lerkrus för mat

Substitut när vi vill undvika plast

Det kan låta överraskande att några av dessa material används, men många affärer har faktiskt börjat sälja behållare av naturliga material som inte innehåller beståndsdelar som är giftiga för hälsan.

Du bör undersöka var du kan köpa dem och hur du bäst använder dem. Vissa typer av material gör dessutom att maten lätt fastnar, och andra behöver höga temperaturer, mm. Varje material har sina egna hemligheter.

På så sätt kan vi upptäcka nya typer av tillagningssätt inspirerade av andra kulturer, vilket exempelvis kan vara fallet vid användningen av bambu.

Tänk på att de produkter som är mest ekologiska och effektiva, som exempelvis titan, ofta kostar lite mer. Keramik har dock börjat användas allt mer, och du kan skaffa det till ett bra pris.

Bilder: zsoltika, massdistraction och Lisa


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Vandenberg, L. N., Hauser, R., Marcus, M., Olea, N., & Welshons, W. V. (2007). Human exposure to bisphenol A (BPA). Reproductive Toxicology. http://doi.org/10.1016/j.reprotox.2007.07.010
  • Seachrist, D. D., Bonk, K. W., Ho, S. M., Prins, G. S., Soto, A. M., & Keri, R. A. (2016). A review of the carcinogenic potential of bisphenol A. Reproductive Toxicology. http://doi.org/10.1016/j.reprotox.2015.09.006
  • Rezg, R., El-Fazaa, S., Gharbi, N., & Mornagui, B. (2014). Bisphenol A and human chronic diseases: Current evidences, possible mechanisms, and future perspectives. Environment International. http://doi.org/10.1016/j.envint.2013.12.007
  • Barry, V., Winquist, A., & Steenland, K. (2013). Perfluorooctanoic acid (PFOA) exposures and incident cancers among adults living near a chemical plant. Environmental Health Perspectives. http://doi.org/10.1289/ehp.1306615

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.