Vad är syftet med en endometrieablation?

En endometrieablation är ett säkert och effektivt ingrepp i de flesta fall. Men det kan också innebära minskad möjlighet att bli gravid, eller innebära en riskfylld graviditet.
Vad är syftet med en endometrieablation?

Senaste uppdateringen: 04 januari, 2022

En endometrieablation är ett kirurgiskt ingrepp för att avlägsna livmoderslemhinnan. Vid en normal graviditet ger hinnan ger näring till fostret.

Livmoderslemhinnan blir tjockare under varje menstruationscykel på grund av östrogen och progesteron. Vidare stöter kroppen bort livmoderslemhinnan när befruktning inte sker i samband med blod och slem under menstruation.

Målet med en endometrieablation är att minska menstruationsflödet när det är för kraftigt eller pågår för länge. En läkare kan utföra ingreppet på sjukhus.

När är det nödvändigt med en endometrieablation?

Endometrieosablation är ett alternativ för kvinnor med långa och svåra menstruationer
Endometrieosablation är ett alternativ för kvinnor med långa och svåra menstruationer eller för dem som har mellanblödningar.

Generellt sett är endrometrieablation för kvinnor med menorragi. Detta tillstånde innebär att menstruationen är riklig, varar länge eller att man blöder mellan två menstruationer. Det begränsar ens dagliga liv eller kan i allvarliga fall orsaka blodbrist.

Man kan säga att blödningen är riklig då en kvinna behöver byta sanitetsskydd (binda eller tampong) varje timme. Likaså anses mensen vara långvarig om den varar mer än sju dagar. Således är en av lösningarna för besvären att genomgå endometrieablation.

Ingreppet är inte rekommenderat för kvinnor som planerar att bli gravida i framtiden eftersom det kan minska möjligheten att bli gravid. Det kan även orsaka missfall eller en riskfylld graviditet.

Endometrieablation rekommenderas inte till kvinnor som passerat klimakteriet eller för dem med något av följande besvär:

  • Bäckeninflammation
  • Livmodercancer
  • Vissa missbildningar i livmodern, i enlighet med läkares bedömning.

Förberedelser inför en endometrieablation

Det är viktigt att vara väl informerad innan man genomgår en endometrieablation. Utöver detta behöver den berörda kvinnan vanligtvis skriva under en samtyckesblankett före den här typen av operation. Man bör även vara medveten om följande:

  • Operationen går inte att genomföra på gravida kvinnor
  • Kvinnan måste genomgå en endometriebiopsi för att utesluta eventuell livmodercancer
  • Om nödvändigt tar man bort delar inuti livmodern
  • Att förtunna livmoderslemhinnan genom medicinering eller utvidgning- och skrapningsmetod ökar chanserna att lyckas med ablationen.
  • Man kan eventuellt använda lokalbedövning eller narkos beroende på vilket ingrepp som ska utföras.

Vissa läkemedel kan utgöra kontraindikationer fram till dagen för ingreppet. En läkare kan även ordinera vissa mediciner för att vidga livmoderhalsen cirka 8 till 12 timmar före operation. Dessutom får kvinnan varken äta eller dricka 6 till 12 timmar före ingreppet.

Hur går en endometrieablation till?

Det finns flera ingreppsmetoder för att utföra en endometrieablation. Samtliga syftar till att förstöra endometrivävnad på olika sätt.

  • Elektrokirurgi med hjälp av ett resektoskop och ett instrument som använder sig av värme
  • Kryoablation med en förlängd slang, tub eller rör för att applicera extrem kyla
  • Varm koksaltlösning som förs in i livmodern i 10 minuter
  • En termisk, varm och uppblåst ballong som förs in i livmodern
  • Införsel av en slang, tub eller rör som genererar mikrovågsenergi
  • Radiofrekvenser med en flexibel enhet som avger radiofrekvent energi

Ingreppsmetoderna med värme och mikrovågsenergi är uppdelade i två stora grupper:

  • Ingrepp som innefattar hysteroskop
  • Ingrepp som innefattar resektoskop och övriga

Följaktligen utförs en endometrieablation så här:

Inledande steg för samtliga ingreppsmetoder

Först tar patienten på sig sjukhuskläder. Sedan sätter sjukhuspersonalen in en intravenös injektion i patientens hand eller arm. Patienten lägger sig i position avsedd för bäckenundersökning.

Sedan sätter läkaren in ett spekulum för att separera slidväggarna och exponera livmoderhalsen samt sterilisera den med antiseptisk lösning. Därefter kan ingreppet skilja sig åt beroende på vilken metod som används.

Ingreppsmetoder som tillämpar hysteroskop eller resektoskop

Ingreppsmetoderna som använder hysteroskop eller resektoskop är elektrokirurgi, mikrovågsenergi eller varm vätska. För dessa fall är tillvägagångssättet följande:

  • Att ge bedövning/narkos
  • Sätta in en urinkateter vid behov
  • Använda ett tenakulum, liknande en tång, för att stabilisera livmoderhalsen under ingreppet
  • Insättning av flertalet stavar, där varje är större i diameter än den föregående, för att vidga livmoderhalsens öppning och sätta in hysteroskop eller resektoskop
  • Sätta in en flytande lösning eller gas för att fylla upp livmodern och underlätta visualisering
  • Sätta in instrument eller ablationsmaterial för att förstöra vävnaden
  • Pumpa ut samtlig vätska och avlägsna instrumenten

Övriga ingreppsmetoder för endometrieablation

Övriga ingreppsmetoder är termisk ballong för endometrieablation, kryoablation och radiofrekvens. I dessa fall utför sjukhuspersonalen de inledande stegen ihop med följande åtgärder:

  • Bedöva området med hjälp av medicinsk injektion
  • Om nödvändigt, insättning av livmodersond för att fastställa längden på livmodern och livmoderhalskanalen, denna tas sedan bort
  • Beroende på fallet kan man sätta in en silikonballong, ett triangulärt nät av elektroder eller en slang/tub/rör som avger kalla temperaturer
  • Förstöra endometrievävnaden genom att använda den varma vätskan i ballongen, radiofrekvensenergi, eller intensiv kyla, beroende på ingreppsmetod
  • Avlägsna instrumenten

Återhämtning efter ingreppet

kvinna med ont i magen i soffa
Blodiga flytningar är ett förväntat postoperativt symtom.

Efter ingreppet flyttar sjukhuspersonalen patienten till ett uppvakningsrum där hon blir kvar för observation ett par timmar. Vidare kan hon antingen skrivas ut så snart som de vitala parametrarna är stabila, alternativt blir hon kvar för observation, om nödvändigt.

Patienten kan eventuellt känna av vissa av följande symptom efter en endometrieablation:

  • Kramper liknande mensvärk och som vanligen varar mellan en till två dagar; man kan ta receptfri analgetika för att dämpa dem.
  • En vattnig vaginal flytning blandad med blod, rikligare till en början. Det varar vanligtvis en till två veckor.
  • Att behöva kissa ofta under de första 24 timmarna efter ingreppet.

Kvinnan kan återgå till normala aktiviteter efter ett par dagar. Därtill bör man avstå från sex, att använda tampong och duscha de kommande två till tre dagarna. Hon bör också avstå all ansträngande fysisk aktivitet under en vecka.

Risker och komplikationer

Endometrieablation är ett säkert ingrepp som sällan leder till komplikationer. Någon av följande komplikationer kan uppstå i sällsynta fall:

  •  Perforation av livmoderväggen eller tarmen
  •  Termisk skada av livmoder- eller tarmväggen
  •  Lungödem (vätskeansamling i lungorna)
  •  Lungemboli (blodpropp i en av lungans blodkärl)
  •  Förslitning av livmoderhalsen
  •  Infektion eller blödning
  •  Termisk skada på vaginan eller vulvan
  •  Allergisk reaktion
  •  Misslyckad edometrieablation (endometriet växer tillbaka felaktigt efter operation)

Uppsök läkarvård om du får något av följande symptom efter ingreppet:

  • Feber eller frossa
  • Illaluktande flytningar
  • Extrem smärta i det berörda området
  • Extremt kraftig blödning
  • Om du blöder efter mer än två dagar efter operationen
  • Svårigheter att kissa

Prata med en läkare för att göra ett välgrundat beslut

De flesta kvinnor slutar få kraftiga eller långvariga menstruationer efter en endometrieablation. Dessutom visar bedömningar att mellan 30 och 50% av kvinnorna helt slutar menstruera. Detta är dock vanligare hos äldre kvinnor.

Slutligen så är det sannolikt att yngre kvinnor behöver genomgå ett andra ingrepp. Det är viktigt att betona att gravida kvinnor eller de som planerar en graviditet inte bör genomgå en endometrieablation. Det är heller inte lämpligt för kvinnor med risk att drabbas av livmodercancer.

Detta kanske intresserar dig
7 symtom på endometrios du behöver känna till
Steg för Hälsa
Läs det Steg för Hälsa
7 symtom på endometrios du behöver känna till

Det är viktigt att lära sig att identifiera symtom på endometrios för att kunna få en tidig diagnos och undvika allvarliga komplikationer.



  • Zeferino-Toquero, M., Bañuelos-Flores, J., Maytorena-Córdova, G., Reyna-Amaya, H., & Acevedo-Vega, M. F. (2013). Incidencia de cáncer de endometrio en pacientes con biopsia preoperatoria de hiperplasia endometrial. Ginecología y Obstetricia de México, 81(09), 519-524.
  • Perelmuter, R., & De Marco, L. Implantación ectópica de tejido endometrial normal.
  • Daza, H. O. R., Miranda, Á. D., & Aguilar, L. A. R. (2014). Ablación endometrial: Tipos, técnicas y evidencias de su utilidad. revisión de la literatura. Revista Repertorio de Medicina y Cirugía, 23(2), 102-111.