Vad är piloerektion? Det ger dig gåshud!

Piloerektion är en fysiologisk mekanism som är perfekt för håriga djur, som katter och schimpanser. Människor har fortfarande den här funktionen men den gör inte mycket för oss.

Vad är piloerektion? Detta är det tekniska namnet på det som de flesta av oss känner till som “gåshud”. Det är när hårsäckarna blir knottriga när vi blir kalla, upphetsade, chockade eller rädda. Det finns också en neo-latinsk medicinsk benämning för det: Cutis Anserina.

Enligt forskare är piloerektion ett evolutionärt drag som påminner om strukturen på fågelhud efter att fjädrarna har blivit plockade. Vi människor har ärvt detta från våra förfäder som också fick gåshud när de upplevde extrema sensationer.

Till exempel katter har en liknande reaktion. Deras hår står upp när de känner fara och förbereder sig för att slåss eller fly. De puffar också upp sig och blir mer aggressiva, vilket även liknar hur andra djur reagerar i samma situationer.

Exakt vad är piloerektion?

Piloerektion är ett ofrivilligt fysiologiskt fenomen, utlöst av det sympatiska nervsystemet. Arrector pili-musklerna drar sig samman och gör så att håret ställer sig upp. Det är så huden får det karakteristiska utseendet som hos en plockad fågel.

Musklerna vid basen på varje hårsäck drar sig samman. Det öppnar upp hårsäcken vilket gör så att alla hårstrån separeras och ställer sig upp. Detta gör också så att huden ser knottrig ut. Vanligtvis händer piloerektion på underarmar, ben, hals, nacke och huvud.

Detta kan hända under olika slags stimuli som till exempel:

• Chock
• Rädsla
• Starka känslor
• Spänning

När man får gåshud är det vanligt att kroppstemperaturen sjunker, men det är inte alltid den gör det.

Anatomiska och biologiska aspekter

Som vi nämnde ovan är piloerektion en reaktion från det sympatiska nervsystemet. Detta är också känt som det adrenergiska eller noradrenergiska systemet. Och det har fått det namnet eftersom noradrenalin är den huvudsakliga neurotransmittorn.

Det sympatiska systemet aktiveras under särskilda situationer då människan blir utsatt för fysisk eller psykisk stress, och flykt- och kampresponser gör kroppen redo för fysisk aktivitet. I en sådan här situation så släpper binjurarna ut adrenalin, som går in i blodomloppet. Således äger piloerektion rum. Det ökar också muskelaktiviteten och får oss att skaka, så att vi kan värma upp oss när detta är en effekt som kommer av kalla temperaturer.

Om gåshuden är ett resultat av rädsla kommer piloerektorreflexen också att öka hjärtrytmen. Detta leder till att mer blod pumpas ut i de stora musklerna och utvidgar pupillerna för bättre skärpa. Något liknande händer när vi upplever andra chocker och starka känslor.

Vad är funktionen med piloerektion

Piloerektion är en mekanism som finns hos en mängd olika pälsdjur. När hår står upp på grund av kalla temperaturer är det bara en kroppslig reflex. Stående hårstrån fångar mer luft och skapar på så sätt ett isoleringslager som skyddar mot kalla temperaturer.

När man får gåshud som respons på rädsla är dess roll att utöka kroppens volym. Vi verkar, med andra ord, större när håret står upp och upplevs därför som mer hotfulla. Som man kan förstå är detta en biologisk försvarsmekanism som aktiveras när man känner sig hotad.

Piggsvin är de bästa exemplen för att illustrera funktionerna av piloerektion. Detta djur reser sina piggar när det känner fara. Samma sak händer med många andra däggdjur som till exempel schimpanser, möss, katter osv.

Andra intressanta fakta

Sammanfattningsvis är piloerektion hos människor i grund och botten en värdelös funktion. Vi har inte tillräckligt med hår på kroppen för att det verkligen ska fungera som ett isolerande lager. Liknande är vårt hår inte tillräckligt långt för att vi ska se större och mer skrämmande ut när vi får gåshud.

Detta är anledningen till att forskare tror att detta fenomen hos människan bara är en rest från vår evolutionära process. Det vill säga, vi har ärvt denna försvarsmekanism från våra förfäder, men kan inte använda den på samma sätt som andra däggdjur gör.

En människas hjärna är mycket mer komplex än hos andra arter, och piloerektorreflexen förmedlas hos oss också av psykologiska faktorer. Vårt limbiska system får våra hår att stå upp när vi exempelvis hör en låt vi gillar eller rösten från någon vi tycker riktigt mycket om.