Vad är litotripsi och när utförs denna procedur?

Litotripsi är ett förfarande som hjälper till att fragmentera njursten så att patienten kan avlägsna dem med urinen. I den här artikeln förklarar vi hur denna procedur går till och vad det används till.
Vad är litotripsi och när utförs denna procedur?

Senaste uppdateringen: 21 juni, 2022

Läkare använder litotripsi väldigt ofta. Det är ett av behandlingsalternativen för njursten (även kallat litos). Njurstenar är hårda avlagringar av mineraler och salter som bildas inuti njurarna.

Problemet är att när dessa stenar rör sig genom urinvägarna och trycker på dem från insidan, orsakar de stor smärta. De är också associerade med obstruktion av urinvägarna. Litotripsi är en metod man kan använda för att krossa dessa stenar.

Tanken är att patienten då lättare kan kissa ut dem. Det finns olika sätt att utföra denna teknik och några viktiga aspekter att tänka på innan man använder den. Här nedan förklarar vi allt du behöver veta om detta.

Hur går en litotripsi till?

Litotripsi, som vi skrev i inledningen, är ett medicinskt förfarande som man använder för att behandla njursten. Som en artikel från Serrate & Ribal Urology Institute förklarar kommer ordet från grekiska och latin. Lithos betyder “sten” och terere betyder “att krossa“.

Njursten är ett tillstånd med hög förekomst i den allmänna populationen. Av denna anledning har litotripsi blivit en mycket användbar och ofta använd teknik. Det går ut på att fragmentera stenarna i njurarna eller längs urinvägarna för att göra det lättare för dem följa med urinen ut ur kroppen.

För detta ändamål använder  man chockvågor eller en laser och man gör det extrakorporealt och icke-invasivt. Enheten som man använder kallas litotripter med stötvågor eller laser. Förfarandet är smärtfritt och kräver inte manipulation av patienten.

Det är ett så pass lindrigt ingrepp att det vanligtvis utförs inom öppenvården och utan bedövning. Läkaren kan använda sig av andra komplementära undersökningar, som ultraljud och röntgen, för att hitta stenarnas exakta placering.

person med njursmärta
Smärtan på grund av njurstenar är intensiv, och liknar kolik. Den strålar ut från ryggen till buken.

Typer av litotripsi

Det finns olika metoder för detta ingrepp. De två huvudtyperna är extrakorporeal stötvågslitotripsi (ESWL) samt laserlitotripsi (FURSL).

Båda teknikerna hjälper till att fragmentera njurstenar. Det är dock viktigt att veta lite om vad de innebär för att kunna avgöra vilken som passar bäst beroende på patientens hälsotillstånd. Antalet närvarande stenar påverkar också.

Extrakorporeal stötvågslitotripi

Extrakorporeal stötvågslitotripsi använder, som namnet antyder, stötvågor för att bryta upp stenarna. Maskinen är en litotripter. Det är den som skickar iväg vågor till den punkt där stenarna befinner sig.

Det som är fördelaktigt är att dessa vågor bara påverkar njurstenarna. Med andra ord skadar de inte huden, musklerna eller någon annan vävnad. Proceduren tar ungefär en timme att utföra.

Laserlitotripsi

Laserlitotripsy innebär att man för in ett litet flexibelt rör, kallat ett endoskop, genom urinvägarna. Endoskopet har en kamera i ena änden som gör att läkare kan se insidan av kanalerna.

När läkaren hittar stenen använder hon eller han en laser som är riktad direkt mot stenen för att bryta sönder den i fragment. Denna teknik tar kortare tid än extrakorporeal stötvågslitotripsi, och hela ingreppet varar ungefär i en halvtimme.

Att behöva föra in instrumenten kan dock generera mer obehag eller smärta hos patienten. Precis som i det föregående förfarandet kan patienten åka hem samma dag som proceduren.

Hur effektivt är litotripsi?

Litotripsi är en mycket allmänt använd teknik eftersom den är säker och effektiv. Enligt en studie publicerad i Oman Medical Journal är framgångsgraden cirka 88% av fall där stenarna befinner sig i urinledaren. När det gäller stenar i njurarna är andelen något lägre, men också mycket hög (74%).

Dessutom är det väldigt få som får några komplikationer, till exempel urinvägsinfektioner. En annan artikel från National Kidney Foundation säger att 70-90% av människor som genomgår en litotripsi är fria från njurstenar under de följande månaderna.

Det är dock möjligt att fragmenten fortfarande kan vara för stora för att ta sig ut den naturliga vägen vid vissa tillfällen. Under dessa omständigheter kan din läkare behöva upprepa proceduren vid behov.

Upptäck mer i den här artikeln:  Rengör dina njurar med ett avkok på denna växt

Förberedelser inför proceduren

Innan en litotripsi utförs måste läkaren vara väl bekant med patientens historia, behandlingar och bakgrund. Dessutom utför de vanligtvis en serie kompletterande undersökningar. Tanken är att försöka lokalisera stenarna och inhämta information om deras antal och omfång innan man fragmenterar dem.

För detta ändamål kan läkare utföra ett intravenöst pyelogram. Detta är en undersökning som liknar röntgen och som använder ett färgämne för att hitta stenarna. De kan också välja att genomföra en ultraljudsundersökning.

Dagarna före en litotripsi kan patienten behöva sluta ta vissa mediciner. Speciellt antikoagulantia, eftersom de ökar risken för blödningar när stenarna tar sig ut.

Det  är inte alltid nödvändigt att söva patienten. Faktum är att det finns många tillfällen då läkare utför denna procedur under lokal eller regional bedövning på vårdcentralen eller inom öppenvården. Vissa patienter med högre risk får dock ligga på sjukhus ett tag efter ingreppet för att övervaka ifall eventuella komplikationer uppstår.

Hur utför man en litotripsi?

Själva tillvägagångssättet för de två typerna av litotripsi är likartat, men har några viktiga skillnader. I båda fallen ligger patienten vanligtvis ner, med eller utan bedövning. Själva proceduren är inte smärtsam, men att få ut fragmenten med urinen kan göra ont.

Några av fragmenten kan orsaka en blockering i urinvägarna. I dessa fall är det nödvändigt att utföra en endoskopi genom urinledaren för att ta bort den. Dessutom är det värt att nämna att även om det är mindre vanligt, kan blödningar, feber eller till och med en infektion uppstå.

Den största skillnaden att ha i åtanke är att vid laserlitotripsi kommer det att vara nödvändigt att sätta in ett endoskop genom patientens urinvägar. Detta kan vara mer obehagligt.

läkare utför Litotripsi på patient
Endoskopier orsakar lite större obehag än stötvågstekniker, eftersom de innebär att man för in ett objekt i kroppen.

Konvalescens efter en litotripsi

Efter ingreppet måste patienten vanligtvis vila på sjukhuset i minst en timme. Denna tid kan bli längre om patienten blev sövd inför ingreppet. Det är nödvändigt att kontrollera att personen är stabil och att det inte förekommer några komplikationer.

Om läkaren har använt extrakorporeal stötvågslitotripsi, kan patienten återgå till arbetet under de följande dagarna. När man utför ingreppet med en laser är återhämtningen lite långsammare. Detta beror på att proceduren med endoskopet är invasiv.

Som vi har nämnt ovan är det stor sannolikhet att patienten kommer att känna av smärta eller ha blod i urinen efter proceduren. Hematom och blåmärken är också vanliga i huden, särskilt i det område där stötvågorna har haft sin effekt. Man rekommenderar därför att patienten vilar, tar smärtstillande medel och konsulterar en läkare vid problem eller komplikationer.

Livsstil och förebyggande av njurstenar

Man kan få njursten av flera olika anledningar. Vissa faktorer kan höja sannolikheten att en person drabbas. Det är en mycket vanlig åkomma.

En av de vanor som kan hjälpa till att minska förekomsten är att dricka mer vätska. Personer som ofta får dessa stenar bör även försöka lägga om sin kost.

Till exempel rekommenderar läkare dessa patienter att äta mindre animaliskt protein och begränsa sitt intag av natrium. Men det är viktigt att komma ihåg att läkaren ger sin rekommendation baserad på varje enskild patient och orsakerna till njurstenarna.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Al-Marhoon, M. S., Shareef, O., Al-Habsi, I. S., Al Balushi, A. S., Mathew, J., & Venkiteswaran, K. P. (2013). Extracorporeal shock-wave lithotripsy success rate and complications: Initial experience at Sultan Qaboos University Hospital. Oman Medical Journal, 28(4), 255–259. https://doi.org/10.5001/omj.2013.72
  • Litotricia: preparación, procedimiento, recuperación y efectos secundarios | Fundación Nacional del Riñón. (n.d.). Retrieved March 20, 2021, from https://www.kidney.org/atoz/content/lithotripsy
  • La litotricia, una solución indolora para eliminar cálculos renales – Instituto de urología Serrate & Ribal. (n.d.). Retrieved March 20, 2021, from https://www.urologiaserrateribal.com/publicacion/la-litotricia-una-solucion-indolora-eliminar-calculos-renales/
  • Marcellán, FJ Ruiz, L. Ibarz Servio, and D. Salinas Duffo. “Litotricia extracorpórea por ondas de choque.” FMC-Formación Médica Continuada en Atención Primaria 8.1 (2001): 53-60.
  • Pereira-Arias, Jose Gregorio, et al. “Estado actual de la litotricia extracorpórea por ondas de choque en la litiásis urinaria.” Arch. Esp. Urol 70.2 (2017): 1-24.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.