Vad är och hur behandlas den psykiska störningen parasitosparanoia?

Parasitosparanoia är en form av avskärmning från verkligheten som får människor att tro att deras kroppar har angripits av parasiter. Lär dig mer om denna ovanliga störning i artikeln nedan.
Vad är och hur behandlas den psykiska störningen parasitosparanoia?

Senaste uppdateringen: 26 augusti, 2022

Den psykiska störningen parasitosparanoia är en typ av psykos som gör att de drabbade inbillar sig att deras kroppar är fulla med parasiter. Likaså får de ofta för sig att deras hem är invaderade av kvalster eller andra skadedjur. Deras beskrivningar av dessa vanföreställningar kan ofta framstå som mycket trovärdiga.

Det kan vara svårt att tro, men de upplevelser som dessa människor erfar är verkliga. Faktum är att en del av dem går så långt som att riva bort stycken av den egna huden under särskilt intensiva episoder. Allt de önskar är att få parasiterna bort ur kroppen och de kan till och med skada sig själva för att uppnå detta.

Vidare känner de ett behov av att bevisa att parasiterna verkligen existerar, så de undergår ofta medicinska undersökningar. Dessutom lämnar de in prover tagna från hår, naglar och till och med hudskorpor för att få dem analyserade i laboratorier.

Fortsätt att läsa så får du veta mer.

Orsakerna till den psykiska störningen parasitosparanoia

Denna störning kan ha olika orsaker. Vanligen uppvisar personen i fråga även andra störningar, såsom ångestsyndrom. Den kan också förekomma hos personer som lider av hypokondri eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Utöver dessa fall kan man också observera störningen hos människor som fått lära sig om sjukdomar som orsakas av parasiter. Denna kunskap kan leda till en oro som ofta är irrationell.

Den psykiska störningen parasitosparanoia är ofta förenad med ångest.
Parasitosparanoia uppkommer ofta till följd av andra störningar som till exempel ångest och posttraumatiskt stressyndrom.

Typer av parasitosparanoia

Det finns olika typer av parasitosparanoia. Alla involverar en avskärmning från verkligheten, men det finns skillnader som är värda att notera. Nedan presenterar vi en lista över de vanligaste. Låt oss ta en titt på dem!

1. Ångest

Som vi redan nämnt är ångest en av de huvudsakliga orsakerna. Personer med parasitosparanoia tänker ofta katastroftankar, vilket är typiskt vid ångest. I sådana fall uppkommer de falska förnimmelserna på grund av överdriven oro.

2. Drogmissbruk

Användningen av vissa droger kan vara en annan orsak. Exempelvis har kokain en stimulerande effekt på centrala nervsystemet. De kan också utlösa hallucinationer och intensiva fysiska förnimmelser. Andra studier visar att konsumtionen av intravenöst metylfenidat på längre sikt även kan ge upphov till Willis-Ekboms sjukdom.

3. Abstinensbesvär

Människor som undergår alkoholavvänjning kan känna stickningar i kroppen, vilka är vanligt förekommande vid parasitosparanoia. Personer som konsumerar stora mängder alkohol uppvisar ofta dessa symtom under en viss period när de slutar att dricka.

Besläktade symtom

De flesta hallucinatoriska vanföreställningar har gemensamma indikatorer. Symtom som är förenade med Willis-Ekboms sjukdom är taktila och visuella hallucinationer.

De drabbade ser och känner att de har parasiter som kryper över och angriper hela kroppen. De beskriver vanligen sina inbillade sinnesupplevelser på ett mycket detaljerat sätt.

En sådan fixering vid att man skulle vara sjuk på grund av insekter som invaderar kroppen är även ett symtom som hör samman med sjukdomsångest.

Tänkbara komplikationer vid den psykiska störningen parasitoparanoia

Självskadebeteende är ett av de mest oroväckande symtomen, eftersom de berörda ofta skär i sina kroppar för att försöka bli av med de invaderande parasiterna. Ett annat vanligt problem är självmedicinering.

Drabbade individer gnider ofta in huden med olika krämer för att ta kål på de imaginära inkräktarna. Värre är det emellertid när de intar substanser som exempelvis klorin eller när de använder sig av lavemang.

Diagnostiseringen av den psykiska störningen parasitosparanoia

Parasitosparanoia är inte lätt att diagnostisera, för klåda (en irriterande känsla som åtföljs av ett behov av att klia) är ett symtom på många olika hudsjukdomar. I det hänseendet är det viktigt att fastställa om klådan är verklig eller inbillad.

Det diagnostiska förfarandet involverar en medicinsk undersökning och laboratorietester. I princip är syftet att kunna utesluta förekomsten av ett verkligt parasitangrepp. Det är också viktigt att man granskar patientens sjukdomshistoria. Har patienten eller dennes familj till exempel ett förflutet med drogmissbruk eller psykisk ohälsa?

Om patienten trots negativa testresultat insisterar på att han eller hon lider av klåda bör läkaren skicka en remiss till en specialist som kan göra en psykisk utvärdering. En psykolog eller en psykiatriker bör kunna ställa rätt diagnos.

Behandling av parasitosparanoia

Den effektivaste behandlingen för detta tillstånd är psykoterapi. Detta tillvägagångssätt måste emellertid inkludera en dermatolog. Först koncentrerar man sig på att skapa en god relation med patienten och på att vinna dennes förtroende. Sedan försöker man bevisa att det inte finns någon fysisk förklaring till klådan.

Psykologen måste använda logik för att få patienten att komma till ett personligt beslut om sin situation genom att använda en process som kallas maieutik. Vidare bör specialisten använda konsultationerna till att diskutera med patienten och övertyga denne om att det är omöjligt att drabbas av en parasitsjukdom när det inte finns några medicinska bevis på att en sådan föreligger.

Efter en lyckad behandling övergår hallucinationerna till pseudohallucinationer. Med andra ord blir personen medveten om sin situation och inser att det handlar om vanföreställningar, även om de falska förnimmelserna fortsätter.

I vissa fall anser man att farmakologiska ingrepp kan vara nödvändiga. Psykiatriker brukar förskriva neuroleptika när de bedömer att vanföreställningarna har en organisk grund. Även i sådana fall bör emellertid psykoterapin fortlöpa.

Psykoterapi kan vara till stor nytta för människor med parasitosparanoia.
Psykoterapi spelar en avgörande roll vid behandlingen av parasitosparanoia.

Allmänt om den psykiska störningen parasitosparanoia

Detta tillstånd innefattar reella sinnesupplevelser som berör alla aspekter i en persons liv. Dock kan man inte säga att det rör sig om en fysisk sjukdom, eftersom de flesta som drabbas är friska människor. Parasitosparanoia är i princip en ovanlig form av psykos.

Vad gör man om en person med parasitosparanoia vägrar psykologisk hjälp?

Drabbade individer förnekar ofta att de behöver psykologisk rådgivning. Att de vägrar hjälp beror i regel på att de inte tror att de kommer att bli tagna på allvar. Därför är det viktigt att andra specialister understryker betydelsen av psykologisk vård.

Läkarna måste hjälpa patienterna att förstå att en psykologisk konsultation endast utgör en del av den diagnostiska processen. Patienterna är vanligen mer villiga att uppsöka hjälp om de inte känner sig dömda.

Detta kanske intresserar dig
14 konstiga och mindre kända psykiska störningar
Steg för Hälsa
Läs det Steg för Hälsa
14 konstiga och mindre kända psykiska störningar

Schizofreni och tvångssyndrom är psykiska störningar som de flesta känner till, men vi listar här ovanligare och lite konstiga störningar.



  • Cruzado, Lizardo, and Renzo Paima Ríos. “Parasitosis Delirante: Sinergia Entre Psiquiatría y Otras Especialidades.” Acta méd. peru 29.1 (2012): 35–37. Print.
  • Rodríguez-Alonso, Beatriz et al. “Delusional Parasitosis. A Multicenter Retrospective Study in Spanish Infectious Disease Services.” Enfermedades infecciosas y microbiologia clinica (English ed.) 39.5 (2021): 223–228. Enfermedades infecciosas y microbiologia clinica (English ed.). Web.
  • Hinkle NC. Ekbom syndrome: a delusional condition of “bugs in the skin”. Curr Psychiatry Rep. 2011 Jun;13(3):178-86. doi: 10.1007/s11920-011-0188-0. PMID: 21344286.
  • “Presensación de Un Caso de Síndrome de Ekbom.” Correo Científico Médico de Holguín 16.2 (2012): n. pag. Print.
  • Hinkle NC. Ekbom syndrome: the challenge of “invisible bug” infestations. Annu Rev Entomol. 2010;55:77-94. doi: 10.1146/annurev.ento.54.110807.090514. PMID: 19961324.
  • et al. “A Propósito de Un Caso: Consumo de Estimulantes y Delirio de Parasitosis.” Sociedad Espanola de Patologia Dual (SEPD), 2020. Web.