Vad är fariñamjöl och hur tillagar man det?

Fariña kan låta som en tjusig mat, men det är faktiskt en maträtt gjord av vete. Upptäck dess hälsofördelar och hur du använder den.
Vad är fariñamjöl och hur tillagar man det?
Maria Patricia Pinero Corredor

Skriven och verifierad av nutritionisten Maria Patricia Pinero Corredor.

Senaste uppdateringen: 08 november, 2022

Fariñamjöl är en form av malet vete och klassas som ett spannmål. Det är gjort på vetegroddar och den inre delen av fröet, kallat frövitan. Det är vanligen gjort av vete men man kan också göra det på bland annat potatis och maniok, eller kassava.

Man maler ihop vetegrodden och frövitan till en fin konsistens som man sedan siktar. Vilka fördelar finns med att äta fariñamjöl? Vad har fariñamjöl för näringsinnehåll? Vi berättar mer nedan!

Vad är fariñamjöl?

Fariñamjöl görs vanligen på vete och är ett spannmål som ofta anses vara en typ av mjöl på grund av produktens mjölliknande utseende. Det kan dock också tillagas av potatis eller maniok. Det kommer från Sydamerika, från bland annat Peru och Brasilien.

När man framställer det av vete använder man frövitan och groddarna från vetet. Frövitan är den största delen och representerar mellan 80 och 84 % av spannmålet.

Den innehåller inte mycket proteiner och mineraler, men är en stor energikälla på grund av att den innehåller mycket stärkelse. Grodden å sin sida utgör endast 3 % av spannmålet men har den unika egenskapen att den innehåller mer protein (upp till 30 %).

När det gäller fetter innehåller fariñamjöl 10 % av den fleromättade typen. Dessutom innehåller det en mängd olika vitaminer, såsom tiamin, riboflavin, pyridoxin och niacin. Bland dess mineraler finns 8 milligram järn och nästan 900 milligram kalium.

När det gäller smaken är fariñamjöl vanligtvis sött. Vid tillagning är det vanligtvis trögflytande och vitaktigt, och också mjukt.

vad är fariña
Fariñamjöl erhålls från vetegroddar, maniok eller potatis. Det innehåller mycket stärkelse.

Vi tror att du också kan vara intresserad av att läsa detta: Recept på enkel och god kyckling i svart sås som alla kommer att älska

Näringsvärdet av fariñamjöl

Följande värden beräknade för 100 gram fariñamjöl:

  • Kolhydrater: 73,2 g
  • Fiber: 4,2 g
  • Protein: 11,60 g
  • Natrium: 124 mg
  • Vatten: 11,08 g
  • Kalorier: 360 kcal
  • Fett : 1,41 g
  • Vitamin B3: 13,7 mg
  • Vitamin B9 : 121 mg
  • Vitamin B1: 1,00 mg

När man tillagar denna ingrediens är näringsvärde nästan detsamma som hos det råa vetekornet som man använder som ingrediens. Enligt University of Nebraska har det särskilt högt innehåll av B-vitaminer, kolhydrater och kalorier.

Bland kolhydraterna utmärker sig resistent eller osmältbar stärkelse samt olösliga och lösliga fibrer. Vissa oligosackarider och sockerarter, såsom glukos, finns också.

Dess proteinvärde är nära det för alla spannmål och den har en hög andel essentiella aminosyror.

Fariñamjölets näringsmässiga fördelar

Den största fördelen med detta mjöl är dess näringsvärde, särskilt gällande bidraget av kolhydrater och vitaminer. Vi förklarar vad detta innebär för hälsan mer i detalj i följande avsnitt.

Det stärker tarmens mikrobiota

Bakterier – eller tarmfloran – lever i tarmen och skyddar kroppen från bland annat de flesta sjukdomar. När resistent stärkelse når tjocktarmen, fermenteras den av mikrobiotan och genererar gaser som metan, väte och koldioxid.

Denna process förbättrar tarmfloran och stärker tarmbarriären mot de flesta sjukdomar som angriper matsmältningssystemet. Enligt en studie från Universidad Tecnológica de Chile reglerar icke-smältbar stärkelse sammansättningen av mikrobiotan, vilket i sin tur ökar probiotika och minskar patogena bakterier.

Det är en bra proteinkälla

Det mesta av proteinet i fariñamjöl kommer från vetegroddar. Dess höga proteinvärde beror på att veteplantan föds från grodden. Dessa är proteiner av hög näringskvalitet .

I synnerhet har de en balanserad och riklig sammansättning av essentiella aminosyror som lysin, tryptofan och metionin.

Det ger essentiella fettsyror

Vetegroddar består av 60 % fleromättade fettsyror. Av denna andel är 88 % omega-6- och omega-3-fettsyror. Det har dessutom ett högt vitamin E-innehåll.

Fleromättade fetter, tillsammans med enkelomättade fetter, är de så kallade “bra fetterna”, eftersom konsumtion av dem kan ge hälsofördelar. Faktum är att kroppen behöver dem för celltillväxt och produktion och för korrekt hjärnfunktion.

Eftersom kroppen inte producerar essentiella fettsyror själv, kan vi endast få dessa från mat. Specifikt hjälper omega-6-fettsyror till att kontrollera blodsockret, minska risken för diabetes och reglera blodtrycket.

Gillar du den här artikeln? Du kanske också vill läsa: Nyttiga fetter: balansera kosten med dessa 6 livsmedel

Fariñamjöl innehåller B-vitaminer

B-vitaminer har stor betydelse för kroppen. Vitamin B3 och vitamin B1 som finns i fariñamjöl hjälper till med omsättningen av näringsämnen och omvandlar dem till energi. De är också involverade i nervsystemets och matsmältningssystemets funktioner.

Det är också en källa till vitamin B9, även kallad folsyra. Detta hjälper kroppen i samarbete med andra vitaminer att bilda vävnader och celltillväxt. Det spelar också en roll i skapandet av nya proteiner och i bildandet av röda blodkroppar.

fariña
Man kan använda fariñamjöl vid beredning av pasta, pizza och andra mjölrecept. Den går även att äta som en gröt.

Hur man förbereder fariñamjöl

Fariñamjöl man använder vanligen för att tillaga mindre rätter som tillbehör till frukost, mellanmål och middag. Man tillagar det ungefär på samma sätt som man tillagar gröt. Man tillsätter mjölk, socker och kryddor och kokar upp. Resultatet blir en puddingliknande konsistens. Det går även att tillaga den med vegetabilisk mjölk.

Vissa äter den bara som den är, men man kan också kombinera den med exempelvis flingor, bär, kanel och kryddnejlika. Dessutom kan man också använda fariñamjöl som förtjockningsmedel och som ersättning för vetemjöl i till exempel pizza och pasta.

Du bör dock vet att det innehåller gluten. Därför är det inte lämpligt för personer med celiaki, glutenintolerans eller de som av någon annan anledning följer en glutenfri kost. Gäller detta dig, är det lämpligt att du konsulterar en nutritionist för andra alternativ.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.



Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.