Transplantation av bukspottkörteln: När är det nödvändigt och vilka är riskerna?

Bukspottkörteln är ett organ i bukhålan, vars funktion kan drabbas av olika sjukdomstillstånd. Transplantation av bukspottkörteln är ett alltmer studerat alternativ.
Transplantation av bukspottkörteln: När är det nödvändigt och vilka är riskerna?

Senaste uppdateringen: 04 september, 2022

Transplantation av bukspottkörteln, liksom alla organtransplantationer, gör man med syfte att ersätta ett skadat eller dåligt fungerande organ med ett friskt. År 2016 registrerades 53 345 organtransplantationer i USA, enligt Pan American Health Organization (PAHO). Transplantation av bukspottkörteln är en av de mest effektiva.

Bukspottkörteln är ett organ som är involverat i produktionen av enzymer för matsmältning och hormoner för att kontrollera blodsockernivån. En transplantation av bukspottkörteln förbättrar avsevärt prognosen och livskvaliteten hos patienter med svår diabetes genom att minska de komplikationer som patologin medför.

Vad går en transplantation av bukspottkörteln ut på?

Transplantation av detta organ är ett kirurgiskt ingrepp där en läkare implanterar en frisk och funktionell bukspottkörtel för att ersätta en skadad eller en som inte fungerar i tillräckligt hög utsträckning. Detta ingrepp kan utföras enskilt, dock har det visat sig att denna operation i 88% av fallen utförs samtidigt som en njurtransplantation.

Kirurgerna extraherar bukspottkörteln från en hjärndöd donator som erhåller livsuppehållande stödåtgärder tills operationen kan utföras. När bukspottkörteln är utanför kroppen kan man förvara den i ett kallt rum i upp till 20 timmar.

En bukspottkörteltransplantation tar cirka 3 timmar. Man placerar vanligtvis det donerade organet i nedre högra sidan av buken. Den andra sjuka bukspottkörteln får stanna kvar i kroppen.

I proceduren ansluter specialisten blodkärlen i den donerade bukspottkörteln med patientens blodsystem. Man överför vanligtvis organet med en donerad del av tolvfingertarmen, som senare kommer att smälta samman direkt med tarmen eller urinblåsan hos mottagaren.

Om transplantationen av bukspottkörteln görs i koppling till en njurtransplantation kan proceduren ta upp till 6 timmar.

läkare håller konstgjord bukspottskörtel
Bukspottkörteln är ett organ med matsmältningsfunktioner och endokrina funktioner. Det är det mest drabbade organet vid diabetes.

Varför är det nödvändigt med en transplantation av bukspottkörteln?

Bukspottkörteln är det organ som ansvarar för insulinproduktionen, vilket är ett anabolt hormon som kan sänka blodsockernivån. Diabetespatienter kännetecknas av en obalans eller frånvaro av insulinproduktion.

Bukspottkörteltransplantationer gör det möjligt att återställa den fysiologiska kapaciteten för insulinproduktion, vilket minskar förändringar och komplikationer i samband med diabetes. Detta förfarande är emellertid inte den vanligaste terapeutiska behandlingen.

Den vanligaste indikationen för detta förfarande är hos patienter med typ 1-diabetes, på grund av behovet av kontinuerlig extern administrering av hormonet. Läkare har dock påpekat att vissa patienter med typ 2-diabetes kan också dra nytta av detta ingrepp.

Kopplingen mellan diabetes och njurförändringar är det som lett till utvecklingen av den kirurgiska tekniken. Detta faktum förklarar varför de flesta av dessa procedurer utförs samtidigt med eller precis innan en njurtransplantation.

Risker med proceduren

Transplantation av bukspottkörteln är ett invasivt kirurgiskt ingrepp. Därför har det sina komplikationer, precis som är fallet med alla andra transplantationer. De allmänna riskerna med proceduren inkluderar biverkningar av mediciner och förändringar i luftvägarna i samband med bedövningsmedel.

Samtidigt kan komplikationer också förekomma i samband med bukspottkörteltransplantation, inklusive bildning av trombos, fistlar, inflammation i bukspottkörteln, infektioner och organavstötning.

1. Trombos i samband med transplantation av bukspottkörteln

Trombos är en av de vanligaste riskerna vid en bukspottkörteltransplantation, och detta visar sig under de första dagarna efter operationen. En blodpropp, eller trombos, bildas vanligtvis i vensystemet som ett resultat av vaskulära lesioner eller hemodynamiska förändringar.

Denna komplikation innebär tidig förlust av donerat organ i 5 till 6 % av fallen. Av denna anledning väljer den behandlande läkaren vanligtvis att administrera heparin och trombocytmedel efter ingreppet, som en profylaktisk åtgärd.

2. Fistlar

Dessa förekommer vanligtvis i anslutning till den donerade organet. I tidiga skeden är de resultatet av tekniskt misslyckande eller minskat blodflöde i vävnaden, medan läkare associerar en senare uppkomst av dem med virusinfektioner eller avstötning av den transplanterade körteln.

För närvarande minskar incidensen av dessa tack vare medicinska åtgärder. Fistlar kräver vanligtvis kirurgisk reparation och specifik medicinsk behandling.

3. Pankreatit

Inflammation i bukspottkörteln har visat sig vara en omedelbar postoperativ komplikation. Detta sker som ett resultat av hur organet behandlats och förvarats före ingreppet och operationen.

I de flesta fall är pankreatit vanligtvis begränsande och påverkar inte organets funktionalitet.

4. Infektioner i samband med transplantation av bukspottkörteln

Risken för infektioner ökar på grund av nedsatt immunsystem och diabetessjukdomen i sig. Därför är det viktigt att administrera antibiotikabehandling och upprätthålla kontinuerlig övervakning.

5. Akut avstötning

Avstötning av en donerad bukspottkörtel förekommer hos mer än 20% av transplanterade patienter. I denna situation är tidig behandling avgörande för att uppnå den bästa prognosen för patienten.

Du kanske är intresserad av följande artikel: Världens första huvudtransplantation om några månader

Förberedelse inför en transplantation av bukspottkörteln

Bukspottkörteltransplantationer kommer med en komplex förberedelseprocess, både fysiskt och psykologiskt. Olika variabler villkorar förloppet före, under och efter proceduren.

Innan proceduren

När läkaren avgör att det finns ett behov av en bukspottkörteltransplantation kommer denna att ge information om de centra som är berättigade och har kapacitet att utföra ingreppet. Patienten fri att undersöka och välja det behandlingscentret som han eller hon föredrar.

Det ansvariga teamet inleder en period där de undersöker och utvärderar patienten noggrant. Detta tar vanligtvis mellan en till två månader. Därtill kan specialisterna begära olika laboratorietester för att fastställa mottagarens hälsotillstånd.

Följande är några av testerna:

  • Blodprov
  • HIV-test
  • Röntgen av bröstet
  • Tester av njurarnas funktion
  • Elektrokardiogram och ekokardiogram
  • Komplett psykologisk undersökning

När man har kunnat avgöra att personen är lämplig för ingreppet lägger man upp honom eller henne på en väntelista, där patienten rankas beroende på hälsotillstånd och behov.

Väntetiden för en bukspottkörteltransplantation kan vara upp till 2 år, beroende på land. Vid samtidig njurtransplantation kan tiden variera från 12 till 14 månader.

Det är viktigt att upprätthålla god hälsa i väntan på operation. Följ dessa rekommendationer för att göra det:

  • Gå på alla medicinska konsultationer och följ specialisternas instruktioner
  • Håll en hälsosam vikt, med hjälp av en balanserad kost och lätt till måttlig träning
  • Undvik alkohol och tobak
  • Utför avkopplande aktiviteter som bidrar till god psykologisk hälsa
  • Gör alla förberedelser du behöver inför operationen

Under operationen

Detta ingrepp utförs under narkos. Läkaren kan administrera bedövningsmedlet som en gas eller som en intravenös injektion.

Operationen innebär att läkaren gör ett snitt i buken, som används för implantation av donatororganet.

Det medicinska teamet håller strikt kontroll över alla patientens vitala värden. Proceduren tar vanligtvis 3 timmar och ibland ännu mer vid annan, samtidig transplantation.

Efter en transplantation av bukspottskörteln

När proceduren är över kommer den mottagande patienten att ligga kvar på intensivvårdsavdelningen i några dagar för att läkarna ska kunna övervaka eventuella komplikationer. Man flyttar sedan patienten till ett återhämtningsrum där denna får stanna i en vecka.

När patienten skrivs ut från sjukhuset kan övervakningsteamet be patienten att hålla sig nära sjukhuset i 2 till 3 månader. Strikt medicinsk kontroll och övervakning är avgörande.

Läkarna ordinerar vanligen flera mediciner som patienten måste ta för att undvika komplikationer. Immunsuppressiva läkemedel gynnar chanserna att kroppen accepterar det nya organet och hjälper till att förhindra avstötning. Men det är också viktigt att ta antibiotika för att förhindra att infektioner uppstår och tar fäste.

piller och mediciner
De läkemedel som en patient måste ta efter en bukspottkörteltransplantation inkluderar vanligen immunsuppressiva medel och antibiotika.

Kosttips efter en transplantation av bukspottkörtel

När du är hemma igen är det viktigt att äta en hälsosam kost som gynnar återhämtning av bukspottkörteln och underhåll av dess funktioner. Samtidigt hjälper korrekt kost i kombination med träning god viktkontroll.

Dessutom är en konsultation med en nutritionist eller dietist viktig. I allmänhet är de viktigaste rekommendationerna för en hälsosam kost efter en bukspottkörteltransplantation följande:

  • En kost rik på animaliska proteiner, som fågel, fisk och magert kött
  • En hög andel frukt och grönsaker, minst 5 portioner om dagen
  • Livsmedel rika på fibrer
  • Mjölkprodukter med låg fetthalt
  • Minska konsumtionen av salt och mättat fett
  • Begränsa din konsumtion av koffein och alkohol
  • Drick mycket vatten och vätska
  • Undvik sura frukter och juicer, till exempel grapefrukt och apelsiner

Medicin är grundläggande

Efter en framgångsrik bukspottkörteltransplantation behöver patienten inte längre ta insulin resten av livet. Dessutom kommer risken för sjukdomar i samband med höga blodsockernivåer att minska.

Men i de flesta fall förekommer det en ständig risk att kroppen kommer att avstöta det nya organet. Därför är kontinuerlig administration av immunsuppressiva läkemedel nödvändigt, och detta kommer förmodligen att behöva upprätthållas under resten av patientens liv. Därtill kommer regelbunden medicinsk utvärdering att ge verktyg för ett hälsosamt och komplikationsfritt liv.

Detta kanske intresserar dig
Hur går en lungtransplantation till?
Steg för Hälsa
Läs det Steg för Hälsa
Hur går en lungtransplantation till?

En lungtransplantation är ett förfarande som har utvecklats över tiden och den ger hopp för många patienter. Läs mer om denna operation här.



  • Montiel M, Pardo F, Rotellar F, Valentí V, Pastor C, Álvarez Cienfuegos J. Trasplante pancreático. Anales Sis San Navarra. 2006; 29( Suppl 2 ): 113-124.
  • Alba A, Morales J, Ferrario M, Zehnder C, Aguiló J, Zavala C et al. Trasplante simultáneo de páncreas y riñón en diabetes mellitus tipo 1: Experiencia de un centro en Chile. Rev. méd. Chile. 2011; 139( 1 ): 11-18.
  • Esmatjes Mompó E, Ricart Brulles M. Diabetes y trasplante de páncreas. Nutr. Hosp. 2008; 23( Suppl 2 ): 64-70.
  • Muñoz-Bellvís L. The odd situation of pancreas transplantation in Spain. Nefrologia. 2019 Sep-Oct;39(5):455-457.
  • Jiménez-Romero C, Marcacuzco Quinto A, Manrique Municio A, Justo Alonso I, Calvo Pulido J, Cambra Molero F et al. Simultaneous pancreas-kidney transplantation. Experience of the Doce de Octubre Hospital. Cir Esp. 2018 Jan;96(1):25-34.
  • Montiel MC, Pardo F, Rotellar F, Valentí V, Pastor C, Alvarez Cienfuegos J. Trasplante pancreático [Pancreatic transplant]. An Sist Sanit Navar. 2006;29 Suppl 2:113-24.