Tjocktarmens otroliga fysiologi hos människan

Tjocktarmens fysiologi inkluderar följande fyra sektioner: blindtarmen, colon (den egentliga tjocktarmen), ändtarmen och analkanalen.

Tillsammans formar tjocktarmens sektioner den bredaste och kortaste delen av matsmältningskanalen.

Den proximala delen kommer först och den ansvarar för absorption av vatten och elektrolyter. Därefter har vi den distala delen som förvarar avfall tills det elimineras från kroppen.

Dessa funktioner gör att tjocktarmen inte kräver tarmrörelser som är lika intensiva som i tunntarmen. Rörelserna är istället ganska långsamma och mjuka.

I denna artikel ska vi ta en titt på allt du behöver veta om detta otroliga organ.

Tjocktarmens fysiologi

Rörelser

Tjocktarmens muskler ligger i tre parallella muskelband. Dessa muskler utför huvudsakligen tre typer av kontraktioner som blir tarmens rörelser: segmenteringsrörelser, massrörelser och antiperistaltiska rörelser.

Segmenteringsrörelser

Segmenteringsrörelser är de vanligaste rörelserna i tjocktarmen och det som sker med hjälp av dessa rörelser är att tarmens innehåll långsamt förflyttas mot ändtarmen.

Massrörelser

Massrörelser utförs 2-4 gånger per dag och är kraftigare kontraktioner i början av tjocktarmen. Dessa sker ofta i samband med en måltid som en reaktion till spänningen i magen.

I andra fall kan den också reagera till annan irritation, till exempel hos patienter med ulcerös kolit.

Antiperistaltiska rörelser

Antiperistaltiska rörelser pressar tarmens innehåll i motsatt riktning. Med hjälp av dessa rörelser hålls innehållet i kontakt med tjocktarmens väggar och underlättar absorption av vatten, elektrolyter och natrium.

Bauhins klaff och vilken roll den spelar

Bauhins klaff är klaffen mellan tunntarmen och tjocktarmen som hindrar tarminnehållets flöde tillbaka till tunntarmen då det kommit till colon.

Reflexerna i blindtarmen har dessutom kontroll över rörelserna av denna klaff och underlättar att tarminnehållet inte flödar tillbaka.

Då väggarna i blindtarmen utvidgas sänder det ut en signal som ökar spänningen i klaffen och hindrar bakåtflöde.

Vad händer om dessa processer förändras?

Generellt sätt:

• Överdriven rörlighet i tarmen leder till minskad absorption av substanser. Konsekvensen kan bli mjuk avföring och diarré. 
• Minskad rörlighet i tarmen orsakar ökad absorption av substanser. Resultatet kan bli hård avföring och förstoppning.

Reflexen för tarmuttömning

Reflexen för tarmuttömning gör det möjligt att bli av med avföring.

Då tarminnehållet kommer ända till ändtarmen signalerar den att väggarna måste utvidgas vilket därefter sänder signaler genom tarmens nervnät. Som respons till signalerna sker sammandragningar i colon ned mot ändtarmen.

Därefter kan avföring tryckas ut genom anus. Tarmens nervnät skickar ut inhibitor signaler som låter den inre anal klaffen slappna av. Då muskelkontraheringarna når fram till anus fortsätter därmed avföringen att röra sig utåt.

Tjocktarmens fysiologi: utsöndring av substanser

Ett typ av slem utsöndras i tjocktarmen. Utsöndringen av slem sker genom direkt stimulering av slemcellerna. Detta bidrar däremot också till en stimulering av bäckennerverna.

Utsöndringen av slem har tre funktioner. Det:

1. Skyddar tarmväggen mot risken att få sår och mot syrorna i avföringen.
2. Har en bindande effekt och håller ihop tarminnehållet.
3. Skyddar tarmen från bakteriell aktivitet.

Tjocktarmens fysiologi: absorption av substanser

Tjocktarmen tar emot runt 1500 ml chymus varje dag. Det absorberar för det mesta vatten och elektrolyter som den får i proximala tjocktarmen.

Därför innehåller eliminerad avföring endast omkring 100 ml vatten och mellan 1 och 5 ekvivalenter natrium och klorjoner.

Hur absorberar tjocktarmen substanser?

Tjocktarmen absorberar natrium genom aktiv transport genom Na-H-utbyte. Tack vare transportörer i membranet kan en del av klorjonerna förflyttas passivt in i cellerna. Resten av klorjonerna absorberas i utbyte mot bikarbonatjoner.

Sammanslutningen mellan celler i tjocktarmen är mycket smalare än de som finns i andra delar av matsmältningskanalen. Detta resulterar i att de hindrar bakåtgående diffusion av jonerna och tillåter därmed högre absorption av natrium.

Aldosteron är till stor hjälp för natriumabsorption. Koncentrationsskillnaden som kommer utav detta tillåter vatten att absorberas genom osmos.

Är det inte otroligt hur kroppen fungerar?